Du som har akvarium måste följa djurskyddsreglerna för akvariefiskar. Reglerna gäller akvariefiskar och andra vattenlevande prydnadsdjur som hålls för sällskap och hobby i akvarium.
Vattenlevande prydnadsdjur är en stor grupp djur som omfattar fiskar, kräftdjur och blötdjur (till exempel musslor). Andra djur som lever i vatten och hålls för prydnadsändamål, såsom koraller, klassas inte som vattenlevande djur enligt djurhälsolagstiftningen och omfattas i stället av reglerna för ryggradslösa djur. Den gemensamma nämnaren för de vattenlevande prydnadsdjuren är att de hålls för prydnad för privata ändamål i akvarier och räknas som sällskapsdjur. De får inte användas för produktion, konsumtion eller i annat kommersiellt syfte.
Om du håller dina fiskar i en trädgårdsdamm, har zoobutik, är grossist eller har akvarium som prydnad i en offentlig miljö ska du i stället läsa på sidorna som gäller kommersiell verksamhet med fiskar, kräftor och blötdjur.
Olika fiskarter har olika beteenden. Fiskarter som normalt lever i stim bör hållas tillsammans med fiskar av samma art.
Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta akvariefiskar. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.
För att undvika spridning av smitta får vattenlevande prydnadsdjur inte komma i kontakt med bäckar, sjöar och andra vattendrag i naturen.
Djuren får aldrig släppas ut i det fria. Vatten från akvarier ska heller inte hällas ut i eller nära naturvatten. Information om hur du kan hanterar ditt akvarium finns på Havs- och vattenmyndighetens webbsida.
Kvaliteten på det vatten djuren hålls i är mycket viktig. Du måste anpassa pH-värde, salthalt och vattentemperatur efter vilka arter som finns i akvariet. Du måste även anpassa tekniska hjälpmedel som luftpumpar och reningsanläggningar efter arten och antalet djur. Det är också viktigt att vattenkvaliteten är stabil.
Akvariets volym, yta och djup ska vara anpassat efter djurens storlek, antal och beteende. Det bör inte vara mindre än 40 liter vatten i akvariet.
Akvariet ska innehålla bottenmaterial och inredning som motsvarar det som finns i artens naturliga miljö. För att fiskar ska må bra behöver de möjlighet att gömma sig och söka skydd. Därför måste minst en sida av akvariet vara insynsskyddad. Även inredningen i akvariet ska medverka till att ge fiskarna skydd.
Grundregeln är att du inte får hålla fiskar i klotformade akvarier. Anledningen är att det är svårt att uppfylla fiskarnas krav på volym, syresättning och inredning i dessa. Ett akvarium syresätts naturligt genom vattenytan. I ett klotformigt akvarium blir vattenytan för liten för att syresättningen ska fungera naturligt och därför uppstår lätt syrebrist i vattnet.
Du ska mata dina fiskar med ett foder som är anpassat för arten. Det är viktigt att du ger fiskarna lagom mycket foder så att de varken blir för feta eller för magra.
Du får mata dina fiskar med imagos, puppor och larver under förutsättning att du följer reglerna för foder.
Om en fisk blir stressad av eller visar aggressivitet mot andra fiskar måste du som djurhållare agera för att få balans mellan fiskarna i akvariet. Du måste också vara uppmärksam på om fiskarna blir sjuka. Vänd dig gärna till en zoohandel för att få råd. Den som säljer akvariefiskar är skyldig att lämna ut faktablad till kunderna om skötsel av fiskarna.
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få
Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Du kan transportera fiskar på två sätt.
Vattnets temperatur och syresättning ska vara anpassad till de arter som du transporterar. Vid längre transporter ska du byta vatten för att förhindra förhöjda koldioxidhalter.
Det finns bestämmelser som du måste följa om du vill ta in vattenlevande prydnadsdjur och akvariefiskar till Sverige. Reglerna är till för att skydda miljön och undvika smitta.
Eftersom prydnadsdjuren ska leva utan kontakt med naturliga vattendrag är smittskyddsreglerna mindre strikta för prydnadsdjur än för andra vattenlevande djur.
Observera att du måste följa reglerna som gäller för handel med djur om
Observera att det är förbjudet att ta in levande sötvattenkräftor som tillhör familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae i Sverige.
Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur till Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Du måste i förväg ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.
Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.
Du får ta in vattenlevande prydnadsdjur till Sverige som sällskapsdjur utan särskilda krav under förutsättning att
Djuren får inte heller tillhöra en art som är mottaglig för vissa sjukdomar som tagits upp på en särskild förteckning från EU.
Du hittar förteckningen över sjukdomar och mottagliga djurarter i EU:s förordning 2018/1882.
Behöver du hjälp att ta reda på vilka djur som finns med på listan över särskilda sjukdomar och mottagliga djurarter kan du kontakta oss.
Om dina djur tillhör en art som har tagits upp på EU:s förteckning över särskilda sjukdomar och mottagliga djurarter behöver du vidta ytterligare försiktighetsåtgärder.
Du ska vidta dessa åtgärder om arten räknas upp i bilagan under kategori D som förtecknad djurart, antingen under rubriken djurart/kategori av djurart eller smittbärande art, i EU:s förordning 2018/1882.
Samma krav gäller också för karpfiskar som är mottagliga för vårviremi, den enda sjukdom som drabbar prydnadsfiskar som Sverige har vidtagit nationella åtgärder för.
Om du för in antingen en mottaglig art enligt EU:s förteckning eller karpfiskar så gäller, förutom kraven ovan, även detta:
Om djuren inte reser med dig som ägare utan med en annan person som fungerar som ditt ombud (också kallad auktoriserad person), så behöver ditt ombud ha en skriftlig fullmakt från dig där du anger
Du behöver också kunna bevisa att du som ägare reser själv inom 5 dagar före eller efter ditt ombud och dina djur. Detta kan du göra till exempel genom att visa bokningen av ditt flyg eller en kopia på din resebiljett.
Ryggradslösa prydnadsdjur som lever i vatten men som inte är fiskar, kräftdjur eller blötdjur får föras in som sällskapsdjur utan begränsningar. Du kan läsa om regler för ryggradslösa djur som sällskapsdjur på vår sida om ovanliga sällskapsdjur.
Vattenlevande prydnadsdjur som tas in från ett land utanför EU behöver komma från ett land varifrån det är tillåtet att föra in vattenlevande djur till EU (bilaga XXI i förordning nr 2021/404).
Behöver du hjälp att ta reda på vilka länder utanför EU som det är tillåtet att föra in djur ifrån kan du kontakta oss.
Du behöver ta in djuren via en godkänd Entry Point till EU. Med det menas särskilt utsedda inreseorter för sällskapsdjur där djurens identitet och eventuella medföljande dokument kan kontrolleras. Djuren ska tas in genom en Entry Point i det första EU-landet de kommer till.
I Sverige är flygplatserna Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter Entry Points. Om du reser direkt till Sverige med dina vattenlevande prydnadsdjur ska de kontrolleras av Tullverket vid en av dessa Entry Points. Vanligtvis behöver du inte anmäla dig i förväg eller vid gränspassagen utan kan bara passera. Men om dina djur tillhör en art som kräver särskilt tillstånd för att föras in, därför att de är en skyddad art eller en främmande invasiv art, behöver du kontakta Tullverket vid gränspassagen genom att välja så kallad röd fil eller gång. Mer information finns hos Tullverket.
Om du reser till Sverige via ett annat EU-land behöver du ta reda på vad som gäller för att föra in vattenlevande prydnadsdjur i det landet, och ta reda på vilka Entry Points som finns.
Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.
Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.
Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet och ta reda på det här:
För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU behöver djuret ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta ska du ta kontakt med en officiell veterinär.
Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.
Här kan du läsa vad som gäller för att föra ut djur eller produkter av animaliskt ursprung till Storbritannien, men du måste också läsa de generella reglerna om att föra ut till länder utanför EU.
Sedan den 1 januari 2021 gäller nya regler för handel med Storbritannien. Ansvarig myndighet för reglerna är Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). Om du har frågor ska du vända dig till dem.
Reglerna beskrivs i vägledningen Border Operating Model.
Storbritannien genomför de nya reglerna i flera steg under 2021 och 2022. Villkor vid export till Storbritannien kan komma ändras, och därför är det viktigt att du som exportör håller dig uppdaterad via DEFRA:s webbplats.
Företag som ska exportera till Storbritannien behöver bland annat göra följande:
Importören i Storbritannien ska föranmäla levande djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från EU i Storbritanniens system Import of Products, Animals, Feed and Food System (IPAFFS). Det ska göras senast en arbetsdag före beräknad ankomst. Ett hälsointyg ska alltid följa med sändningen. Fysiska kontroller kan komma att genomföras.
Hälsointyg har tagits fram av Storbritannien och finns tillgängliga i det EU-gemensamma datasystemet Traces eller på DEFRA:s webbplats. Du som exportör är ansvarig för att ta reda på vilket intyg som ska användas och därför är det viktigt att du, eller med hjälp av importören, tar reda på vad som krävs genom att läsa på DEFRA:s webbplats. Där kan du även läsa mer om hur de olika delarna i intyget fylls i och vilka uppgifter som är obligatoriska och frivilliga.
Det här gäller vid export till Storbritannien:
Om djuren ska resa tillbaka till Sverige efter sin vistelse i ett land utanför EU finns det svenska krav som ditt djur måste uppfylla. Kraven kan skilja sig mot dem vid utresan och är olika beroende på vilket land djuret reser från. Ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan avresa så att djuret verkligen kan följa med tillbaka hem igen. Du hittar reglerna längre upp på den här sidan.
Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
2019:15
2019:27
2019:7
2019:29