Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Handel och förflyttning av vatten­levande djur mellan länder och zoner

När du ska handla med eller av andra skäl förflytta vattenlevande djur finns det regler som du behöver följa. Reglerna är olika beroende på om djuren ska flyttas mellan EU-länder eller till eller från länder utanför EU. Det finns också regler som gäller vid förflyttning av vattenlevande djur inom Sverige, särskilt om djuren flyttas från kustzon till inlandszon.

Förflyttning av vattenlevande djur inom Sverige eller mellan EU-länder

En förflyttning av levande djur utgör alltid en risk för att sprida sjukdomar från en plats till en annan. För att minska risken för att sjukdomar sprids så finns det regler för hur en förflyttning ska gå till.

Följande villkor gäller alltid vid förflyttning av vattenlevande djur:

  • Djuren får inte uppvisa några symptom på sjukdom.
  • Djuren ska komma från en vattenbruksanläggning eller ett område där det inte finns onormal dödlighet vars orsak inte har fastställts.

Vid förflyttningar av vattenlevande djur ska du vidta lämpliga åtgärder för att se till att inte äventyra hälsostatusen på destinationen. Djuren måste komma från registrerade eller godkända anläggningar, med undantag från vilda vattenlevande djur. Undantag gäller även för dig som håller vattenlevande djur avsedda för prydnadsändamål, där arten varken är förtecknad eller omfattas av nationella åtgärder.

Du kan inte använda vattenlevande djur till andra ändamål än vad de är tänkta för efter det att de flyttats. Exempelvis om vattenlevande djur flyttas för att användas som livsmedel så kan du inte därefter använda dem för vattenbruk eller för att sätta ut dem i naturen.

Tar du emot vattenlevande djur från ett annat land är det viktigt att du kontrollerar djuren och djurhälsointyget eller egenförsäkran innan djuren lastas av. Om du upptäcker avvikelser på djuren, som till exempel ökad dödlighet eller andra tecken på sjukdom ska du kontakta Jordbruksverket. Det gäller också om uppgifterna i djurhälsointyget eller egenförsäkran inte stämmer.

Om det finns en avvikelse ska du hålla djuren isolerade tills Jordbruksverket har fattat ett beslut.

Du har alltid anmälningsplikt om du misstänker en smitta.

Flytt av djur vid djurparker, forskningsanläggningar och liknande

Vissa anläggningar är på grund av verksamhetens art endast registrerade. Om förflyttningsmönstret på en sådan anläggning ändras kan det innebära att undantag från godkännande inte längre kan ges. Det gäller främst vi flytt av förtecknade arter in eller ut ur landet, eller om djur ska sättas ut i naturen. Du som har en endast registrerad anläggning måste därför meddela Jordbruksverket om nya typer av förflyttningar ska ske så att en ny prövning av om godkännande krävs kan göras. I de fall djur flyttas till en öppen anläggning likställs det med att djuren sätts ut i naturen, vilket innebär att den avsändande anläggningen behöver ett godkännande.

Förbud att flytta fisk inklusive rom från kustzon till inlandszon

Du får inte flytta vattenlevande djur från Sveriges kustzon till inlandszon eftersom det finns sjukdomar längs kusten som inte finns i inlandet. Förbudet att flytta fisk från kustzon till inlandszon gäller fisk i alla levnadsstadier. Om du uppfyller vissa krav på provtagning och karantän innan förflyttning sker får du flytta rom trots detta förbud.

Undantag för att flytta rom

Genom ett undantag får du efter kramning flytta rom från kustzon till inlandszon förutsatt att provtagning för analys av IPN och BKD sker av samtliga honor som kramats på rom. Den metodik som ska användas är organprovtagning. Anledningen till att organprovtagning krävs är att denna metod ger avsevärt högre känslighet för BKD än till exempel provtagning av ovarievätska.

För analys av BKD kan det i vissa fall räcka att hälften av honorna provtas, men det förutsätter att djuren hålls i karantän i en godkänd vattenbruksanläggning under hela den period de hålls i inlandszon, för att därefter flyttas direkt till kustzon.

Ibland behövs djurhälsointyg eller egenförsäkran

När du ska flytta vattenlevande djur in till eller ut ur Sverige behövs ett djurhälsointyg eller en egenförsäkran.

Av hälsointyget ska det framgå att djuren uppfyller de hälsokrav som anges i bestämmelserna om djurhälsokrav och förebyggande av sjukdomar hos vattenlevande djur. Hälsointyget ska fyllas i av en officiell veterinär.

En egenförsäkran skrivs under av avsändaren.

Vid vissa tillfällen, när du inte behöver djurhälsointyg, ska du ha en egenförsäkran i stället.

Förflyttningar mellan EU-länder ska anmälas

Förflyttningar av vattenlevande djur mellan EU-länder ska anmälas via Traces (TRAde Control and Expert System), en EU-gemensam databas. Anmälan görs av en officiell veterinär om förflyttningen kräver ett djurhälsointyg. Förflyttningar som endast kräver en egenförsäkran kan du som är avsändare själv anmäla i Traces.

Transporten ska vara märkt

Vid sändningen med vattenlevande djur som kräver ett djurhälsointyg ska du se till att transportmedel eller behållaren där vattenlevande djuren transporteras i kan identifieras genom en läslig etikett som ska

  • vara placerad på synlig plats
  • innehålla de uppgifter som krävs för att sändningen tydligt ska kunna kopplas till djurhälsointyget.

Krav på grund av Sveriges goda hälsostatus för vattenlevande djur

En del vattenlevande djur kan vara mottagliga eller smittbärande arter av sjukdomar.

Det är bara tillåtet att föra in fiskar som är mottagliga för sjukdomar som Sverige har fristatus och utrotningsprogram för från andra länder, zoner eller anläggningskretsar som också har fristatus från respektive sjukdom.

Sverige har i dagsläget fristatus i hela landet för de EU-listade sjukdomarna viral hemorragisk septikemi (VHS), infektiös hematopoietisk nekros (IHN) och infektiös laxanemi (ISA). Fristatus innebär att Sverige har åtgärder för att förebygga att sjukdomarna förs in i landet och åtgärder för att bekämpa och minska smittspridningen om sjukdomarna skulle påträffas.

Dessutom har Sverige och andra länder nationella åtgärder för vissa sjukdomar. Nationella åtgärder kan ges för sjukdomar som inte omfattas av EU:s regelverk, men som medlemsstaten anser är av sådan karaktär att de är viktiga för medlemsstaten för att förhindra att smitta kommer in i landet.

Sverige har i dagsläget nationella åtgärder med fristatus i hela territoriet för vårviremi hos karp (SVC) och nationella åtgärder med fristatus i inlandszon och utrotningsprogram i kustzon för infektiös pankreasnekros (IPN) samt nationella åtgärder med utrotningsprogram för renibakterios (BKD) i inlandszon. Detta innebär bland annat extra krav vid införsel till Sverige av arter som är mottagliga för dessa sjukdomar.

Ta in vattenlevande djur från länder utanför EU

Det är bara tillåtet att föra in förtecknade arter och produkter från vattenbruk från länder utanför EU som är godkända för införsel till EU. Det innebär att landet eller delar av landet som de vattenlevande djuren kommer ifrån måste finnas med i bilaga XXI till EU:s förordning 2021/404. Icke förtecknade arter får föras in från länder utanför EU som är godkända enligt ovan nämnda förordning eller är medlemmar i WOAH (Världshälsoorganisationen för djurhälsa).

  • När fiskar och andra vattenbruksdjur samt produkter av dessa förs in från ett land utanför EU måste det finnas ett djurhälsointyg med transporten. Intyget ska visa att djuren klarar de hälsokrav som EU ställer.
  • Införseln ska anmälas senast 1 arbetsdag i förväg till gränskontrollveterinären vid gränskontrollstationen.
  • När transporten passerar gränsen ska du anmäla införseln till den aktuella tullstationen.

Om du tar in arter som är mottagliga för SVC, IPN eller BKD till områden i Sverige som framgår av bilagorna I och II i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/260 måste du antingen

  1. ta djuren från ett land, en zon eller en anläggningskrets som har fristatus för aktuell sjukdom, eller
  2. uppfylla nationella bestämmelser som finns i 3 kap 37-43 §§ i Jordbruksverkets föreskrift 2021:13.

Nationella bestämmelser för att ta in arter som är mottagliga för SVC, IPN och BKD

De nationella kraven innebär i de fall fristatus inte finns där djuren kommer ifrån följande:

  • Djuren ska komma från en anläggning i avsändarlandet där
    1. avsändande anläggning har genomgått minst två hälsoinspektioner per år under de senaste två åren
    2. 30 stycken fiskar per avsändande anläggning har provtagits minst en gång per år för SVC, IPN och BKD
    3. den senaste provtagningen har gjorts inom en och en halv månad innan införsel till Sverige
    4. samtliga provresultat enligt punkterna 2 och 3 har varit negativa.
      I föreskriften anges hur provtagning och diagnostisk ska ske.
  • Ingående vatten till anläggningen i avsändarlandet som djuren kommer från ska, naturligt eller genom behandling, vara fritt från smitta som kan överföras till vattenlevande djur.
  • Djuren får inte ha vaccinerats mot sjukdomen.
  • Det ska finnas naturliga eller konstgjorda barriärer mot närliggande vattendrag som hindrar vattenlevande djur från att komma in i eller lämna den avsändande anläggningen. Det ska även finnas åtgärder mot översvämning eller inläckage av vatten från närliggande vattendrag.
  • Du ska även ha dokument som följer sändningen som visar att villkoren ovan är uppfyllda.

Föra ut vattenlevande djur till länder utanför EU

Här kan du läsa om vad som gäller när du ska exportera till länder utanför EU.

Om djuren ska till Norge, Andorra och Färöarna gäller samma regler som för att exportera djur till ett annat EU-land.

Föra ut djur eller produkter från djur till Storbritannien

Här kan du läsa vad som gäller för att föra ut djur eller produkter från djur till Storbritannien, men du måste också läsa de generella reglerna om att föra ut till länder utanför EU.

Sedan den 1 januari 2021 gäller nya regler för handel med Storbritannien. Ansvarig myndighet för reglerna är Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). Om du har frågor ska du vända dig till dem.

Reglerna beskrivs i vägledningen Border Operating Model.

Storbritannien genomför de nya reglerna i flera steg under 2021 och 2022. Villkor vid export till Storbritannien kan komma ändras, och därför är det viktigt att du som exportör håller dig uppdaterad via DEFRA:s webbplats.

Det här behöver du som exportör göra

Företag som ska exportera till Storbritannien behöver bland annat göra följande:

  • Tillsammans med importören, ta reda på vilka intyg som ska medfölja sändningen.
  • Säkerställa att du har behörighet till det webbaserade systemet Traces, för att kunna fylla i uppgifter i intyget.
  • Kontrollera att avsändande anläggning är registrerad eller godkänd och att transportören uppfyller de krav som gäller.
  • Om transporten till Storbritannien sker via andra EU-länder så behöver du också läsa på om vad som gäller för att föra ut till andra EU-länder.
  • Ta kontakt med en officiell veterinär i god tid!

Hälsointyg och föranmälan

Importören i Storbritannien ska föranmäla levande djur, avelsmaterial och produkter från djur från EU i Storbritanniens system Import of Products, Animals, Feed and Food System (IPAFFS). Det ska göras senast en arbetsdag före beräknad ankomst. Ett hälsointyg ska alltid följa med sändningen. Fysiska kontroller kan komma att genomföras.

Hälsointyg har tagits fram av Storbritannien och finns tillgängliga i det EU-gemensamma datasystemet Traces eller på DEFRA:s webbplats. Du som exportör är ansvarig för att ta reda på vilket intyg som ska användas och därför är det viktigt att du, eller med hjälp av importören, tar reda på vad som krävs genom att läsa på DEFRA:s webbplats. Där kan du även läsa mer om hur de olika delarna i intyget fylls i och vilka uppgifter som är obligatoriska och frivilliga.

Det här gäller vid export till Storbritannien:

  1. Importören ska anmäla sändningen i Storbritannien i datasystemet IPAFFS
  2. Sändningen får ett unikt notifieringsnummer (UNN) i IPAFFS som har formatet IMP.GB.2021.1XXXXXX.
  3. Ett hälsointyg som utfärdats av en officiell veterinär i Sverige ska alltid medfölja.
  4. Importören i Storbritannien ska ge UNN-numret till exportören eller den officiella veterinären i Sverige som lägger in numret i hälsointyget.
  5. Exportören ger importören en elektronisk kopia av hälsointyget så att intyget kan laddas upp i IPAFFS.
  6. Exportören ansvarar för att hälsointyget i original medföljer sändningen.

Ta reda på om det finns exportrestriktioner

Innan du exporterar djur till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.

Ta kontakt med landet dit djuren ska

Ta i god tid kontakt med mottagarlandets ambassad eller veterinär­myndighet för att ta reda på

  • om det är möjligt att resa med djuren eller exportera dem till mottagarlandet
  • vilka regler som gäller i landet dit djuren ska
  • om du behöver ansöka om något särskilt, till exempel import­tillstånd
  • om djuren ska vara i karantän eller vaccineras innan transporten
  • vilket hälsointyg som behövs, eller vilka andra krav som måste uppfyllas
  • om det behövs något särskilt godkännande

Skaffa ett hälsointyg

Ta i god tid kontakt med en officiell veterinär för att se om det finns ett förhandlat hälsointyg som gäller i det landet som du ska flytta djuren till. Om det finns ett förhandlat intyg ska det användas.

Om det inte finns ett förhandlat hälsointyg ska du ta kontakt med mottagarlandet och ta reda på vilket intyg de godkänner eller vilka krav som måste uppfyllas. Om de bara godkänner det egna landets intyg ska du se till att din officiella veterinär får det i god tid. Använd aldrig ett sedan tidigare sparat intyg utan att kontrollera med mottagarlandet att intyget är fortfarande giltigt och att det är den senaste versionen.

Om du endast fått veta vilka krav som ska uppfyllas för att få exportera till landet är det du som exportör som ska skriva intyget och sätta in de aktuella kraven, samt verifierar i skrift med mottagarlandet att slutgiltig version godkänns.
Du ska sedan ge informationen och intyget till din officiella veterinär skriftligt i god tid innan planerad export.

Jordbruksverkets logga får inte användas vid ett icke förhandlat intyg.

Den officiella veterinären kan alltid neka att skriva på ett hälsointyg om kraven i intyget inte uppfylls eller är skrivet på ett språk som den officiella veterinären inte förstår.

För icke förtecknade arter krävs inte djurhälsointyg. Istället används en egenförsäkran från avsändaren.

Gör eventuellt en exportansökan

Om det krävs en förhandling med mottagar­landet för att kunna exportera djur ska du göra en exportansökan i vår e-tjänst. När exportansökan har kommit in är det vi på Jordbruksverket som sköter förhandlingen med landet.

Tänk på att det kan ta lång tid (i normalfallet flera år) innan förhandlingarna är klara. Det är ingen lösning för en enstaka export.

Exportansökan riktas sig främst till dig som avser att exportera större kvantiteter och ofta. Notera att inkomma exportansökningar prioriteras av Jordbruksverket.

Lämna en tulldeklaration

Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.

Kontakta oss om du har frågor

Du är välkommen att mejla till oss om du har frågor.

Ta reda på vilka regler som finns för transporten

Det är också viktigt att du tar reda på vilka regler som gäller för transporten.

Förbjudet att föra in levande kräftor i Sverige

Det är förbjudet att föra in levande kräftor i Sverige. Detta är ytterligare ett sätt att skydda flodkräftan och förhindra att smittsamma sjukdomar sprids. Om du köper levande kräftor, för exempelvis utplantering i sjöar, ska du vara uppmärksam på att kräftorna verkligen kommer från Sverige och att du har tillstånd från din länsstyrelse.

Utsättning av vattenlevande djur

Vattenlevande djur kan sättas ut i sjöar och vattendrag för att

  • bevara och stödja bestånden av hotade arter
  • återintroducera arter som försvunnit från området
  • kompensera bortfallet av naturproducerad laxfisk i vattendrag utbyggda av vattenkraft
  • förbättra fisket.

Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för reglerna kring utsättning.

Frågor och svar

Vad är en förtecknad art?

Förtecknade arter är de arter eller grupper arter av djur som är mottagliga eller smittbärande för vissa sjukdomar som finns angivna i EU:s djurhälso­förordning (AHL). För att veta om de arter du har är förtecknade ska du titta i tabellen i bilagan till EU:s förordning 2018/1882, som från och med 5 juli 2022 ändrats genom EU-förordning 2022/925.

Arterna finns i kolumn 3 och 4 i tabellen.

Arterna av vattenlevande djur finns i slutet av tabellen. Du kan även använda sökfunktionen (tryck Ctrl+F) och skriva namnet på en art för att se om den finns i tabellen.

Fördjupning i lagstiftningen

För att underlätta tillämpningen av lagstiftningen för dig i zoobranschen har vi tagit fram ett särskilt dokument med fördjupad information.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2024:6

Söker efter grundforeskrifter:
2021:10

Söker efter grundforeskrifter:
2021:13

Söker efter grundforeskrifter:
1995:125

Senast granskad: 2023-05-19