Afrikanska pygméigelkottar, flygpungekorrar och andra ovanliga sällskapsdjur ska skötas enligt reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Om du reser eller handlar med djuren finns det särskilda regler att följa.
I Jordbruksverkets föreskrift om djurparksdjur samt i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur hittar du regler för skötsel av olika djur. Länkar till föreskrifterna finns under rubriken Författningar.
Det är inte tillåtet att hålla apor, rovfåglar och rovdjur andra än hundar, katter, grävlingar och tama illrar som sällskapsdjur. Du får heller inte ha korsningar mellan tamkatt och vilda kattdjur eller mellan tamhund och vilda hunddjur. Djuren måste vara födda och uppfödda i fångenskap för att få hållas som sällskapsdjur. Du får inte ha djur som fångats i det vilda.
Om du vill skaffa ett mer ovanligt sällskapsdjur bör du kontakta din länsstyrelse eftersom en del av dessa arter ska hållas i ett så kallat vilthägn, enligt jaktförordningen.
Arter som lever vilt i andra EU-länder får man i många fall inte heller hålla som sällskapsdjur i Sverige.
Är du intresserad av att hålla arter som är hotande gäller hårda regler enligt den så kallade CITES-konventionen, som reglerar handeln med hotade arter.
Många av de nya sällskapsdjuren är inte domesticerade. Det betyder att de inte är anpassade att vara sällskapsdjur. De kan bli stressade av att leva i en bur. Därför krävs det större utrymmen för de här djuren.
Utrymmeskraven för de arter som inte anses vara traditionella sällskapsdjur följer djurparksbestämmelserna. Detaljerna i kraven på hur miljön ska vara utformad är olika beroende på vilken art det gäller. I Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning i djurparker kan du se de exakta bestämmelserna. Du kan också läsa mer på vår sida om djurparksdjur.
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra att djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Om du har djur i kommersiellt syfte finns det fler krav som du ska följa.
Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.
Om ditt sällskapsdjur blir skadad eller sjuk på ett sådant sätt att det inte längre kan leva ett bra liv ska det avlivas. Den som avlivar sällskapsdjuret ska kunna hantera djur på ett bra sätt och behärska den aktuella avlivningsmetoden.
Det är viktigt att djur inte utsätts för lidande i samband med avlivningen. Avlivning av djur kan vara svårt och komplext och är det är därför mycket viktigt att säkerställa att avlivningen går rätt till. Ta kontakt med en veterinär för att få hjälp med avlivningen eller för att få råd om hur du kan gå tillväga för att säkerställa att avlivningen utförs korrekt.
Djurägare får avliva sina djur själva, men det finns regler för hur djur ska avlivas. Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid, eter, kloroform genom frysning eller andra metoder som medför onödigt lidande. De metoder som är tillåtna för att avliva djur finns i våra föreskrifter om avlivning och slakt.
Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremeringsanläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.
Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på
I vissa delar av landet finns det även begravningsplatser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.
Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få
Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Du som håller arter som räknas som sällskapsdjur i kommersiellt syfte ska registrera anläggningen där du håller djuren. Du gör det i vår e-tjänst. Där kan du också läsa mer om reglerna.
Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.
Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.
Om du är osäker på hur du ska transportera ditt djur, kan du vända dig till din länsstyrelse för rådgivning.
Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.
Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.
Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.
Dräktiga honor får inte transporteras under sista femtedelen av dräktigheten. Moderdjur får transporteras tidigast en vecka efter det att ungarna fötts.
Ett nyfött djur måste vara minst 1 vecka och naveln bör vara helt läkt för att du ska få transportera det.
Ungar som diar ska transporteras tillsammans med moderdjuret.
Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.
När du ska resa eller handla med illrar mellan länder finns det fler regler än de som står på den här sidan. För illrar gäller nämligen även de regler som gäller för katter och hundar.
Det finns ett krav på märkning vid handel och resor som gäller för både illrar och katter och hundar, men det är olika chip som är godkända för respektive djurslag. Här kan du läsa om vilka chip som är godkända för illrar.
Kravet gäller när en iller som ska resa till ett annat EU-land och något av detta är aktuellt:
Chippet vara godkänt av den behöriga myndigheten i landet som illern kommer ifrån. Om illern märks i Sverige ska det vara ett chip som Jordbruksverket har godkänt.
Illern behöver inte märkas om ifall den redan innan den 21 april 2021 har märkts för att kunna göra en resa tillsammans med sin ägare där syftet inte varit att illern ska säljas.
Tillverkare | ICAR:s produktkod | Nummerserie |
---|---|---|
AEG Identifikationssysteme GmbH | 968003 och 968004 | 752 0 968 0000 0000– 752 0 968 9999 9999 |
Datamars Iberica, S.L.U. | 941013 | 752 0 941 000 0000– 752 0 941 9999 9999 |
RF Holding (Beheer) BV | 967003 och 967004 | 752 0 967 0000 0000– 752 0 967 9999 9999 |
Shenzhen Inno RFID Technology Co,Ltd | 900276 | 752 0 900 0100 1000– 752 0 900 0101 0999 |
Ett godkänt chip uppfyller de krav som finns i EU:s djurhälsoförordning. När vi godkänner chip tar vi inte ställning till chippens prestanda och övriga egenskaper. För frågor om prestanda och egenskaper får du kontakta tillverkaren, din veterinär eller godkänd chipmärkare.
Om illern är märkt med ett chip som inte är godkänt av Jordbruksverket så behöver du antingen märka om illern eller ha med en egen avläsare som kan läsa av chippet.
Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.
Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur till Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Du måste i förväg ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.
Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.
Många olika arter kan ingå i begreppet ovanliga djur. De olika arterna har olika krav på sig, till exempel när du vill ta in dem i Sverige. För dig som har ovanliga djur innebär de nya reglerna bland annat att du ska ha koll på reglerna för dina berörda arter.
Vi håller på att uppdatera webbplatsen med detaljer om de nya reglerna, men denna sida är ännu inte uppdaterad. De nya reglerna finns i föreskrift SJVFS 2021:13.
För att få ta in ovanliga sällskapsdjur måste du ansöka om ett tillstånd för införsel hos Jordbruksverket. Du ska ansöka om tillstånd i vår e-tjänst minst 30 arbetsdagar före beräknat datum för införseltillfället.
Tillståndet är giltigt vid ett införseltillfälle under ett år från den dagen du har fått ditt tillstånd om införsel godkänt. Tillståndet kostar 500 kronor.
Du behöver inte införseltillstånd för de här djuren:
Om du vill ta in sällskapsdjur av något annat djurslag måste du ha införseltillstånd i varje enskilt fall.
Du får ta in ryggradslösa djur (utom bin, humlor och kräftdjur) fritt in till Sverige från EU- och EFTA-länder.
Det gäller om
Från länder utanför EU/EFTA får du ta in ryggradslösa djur (utom bin, humlor och kräftdjur) om införseln uppfyller kraven mot spridning av växtskadegörare.
Kontakta Jordbruksverkets växtregelenhet om du är osäker på om det djur du tänker ta in i Sverige kan vara en växtskadegörare, det vill säga orsaka skada på växter eller växtprodukter.
Om du skickar ditt djur med en annan person, innebär de nya reglerna att du som ägare också måste resa inom 5 dagar före eller efter att ditt djur har rest. Om du inte kan resa själv behöver du följa reglerna för djur som ska säljas eller byta ägare.
Vi håller på att uppdatera webbplatsen med detaljer om de nya reglerna, men denna sida är ännu inte uppdaterad. De nya reglerna finns i föreskrift SJVFS 2021:13.
De här reglerna gäller för djur som
En officiell veterinär i utförsellandet ska utfärda ett hälsointyg under det sista dygnet innan djuren sänds iväg. Intyget ska visa att djuren har genomgått en klinisk undersökning och att de är vid god hälsa och i stånd att tåla transporten till sin destination.
En officiell veterinär är en veterinär med ett speciellt förordnande från behörig myndighet, som har en central roll i arbetet med att förebygga och förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Officiella veterinärer finns inte i alla länder. Om landet saknar officiella veterinärer ska du i stället anlita en legitimerad veterinär och sedan få intyget stämplat av den Centrala veterinärmyndigheten i landet. Kontakta myndigheten i god tid och be om skriftlig information om hur detta ska gå till.
Du ska behålla intyget under minst sex månader för att på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.
Om du ska ta in djur från andra länder utanför EU får du bara göra detta via en godkänd EU entrypoint / införselort. I Sverige är det gränskontrollstationen i Stockholm-Arlanda.
Du behöver ett införseltillstånd.
Om de ryggradslösa djuren är reglerade växtskadegörare, det vill säga orsakar skada på växter eller växtprodukter, ska du också söka myndighetstillstånd om införsel från tredje land eller förflyttning inom EU av växter med mera för vetenskapligt ändamål.
Myndighetstillstånd kan bara sökas av företag, akademiska institutioner och liknande. Det kan inte sökas av privatpersoner.
Söker efter grundforeskrifter:
2022:17
Om du importerar levande ryggradslösa djur från land utanför EU ska du dessutom föranmäla detta till gränskontrollveterinären på införselorten senast en dag innan sändningen anländer.
Om de ryggradslösa djuren är uppförda på kommissionens förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse är det förbjudet att byta, sälja, odla, föda upp, transportera, använda samt hålla levande exemplar av dessa arter.
Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.
Du som ska föra ut arter som räknas som sällskapsdjur från Sverige för att de ska byta ägare behöver registrera anläggningen som du flyttar djuren från. Det behöver du göra eftersom det då räknas som kommersiellt syfte. Du registrerar din anläggning i vår e-tjänst. Där kan du också läsa mer om reglerna. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.
Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.
Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet och ta reda på det här:
För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU behöver djuret ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta ska du ta kontakt med en officiell veterinär.
Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.
Här kan du läsa vad som gäller för att föra ut djur eller produkter av animaliskt ursprung till Storbritannien, men du måste också läsa de generella reglerna om att föra ut till länder utanför EU.
Sedan den 1 januari 2021 gäller nya regler för handel med Storbritannien. Ansvarig myndighet för reglerna är Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). Om du har frågor ska du vända dig till dem.
Reglerna beskrivs i vägledningen Border Operating Model.
Storbritannien genomför de nya reglerna i flera steg under 2021 och 2022. Villkor vid export till Storbritannien kan komma ändras, och därför är det viktigt att du som exportör håller dig uppdaterad via DEFRA:s webbplats.
Företag som ska exportera till Storbritannien behöver bland annat göra följande:
Importören i Storbritannien ska föranmäla levande djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från EU i Storbritanniens system Import of Products, Animals, Feed and Food System (IPAFFS). Det ska göras senast en arbetsdag före beräknad ankomst. Ett hälsointyg ska alltid följa med sändningen. Fysiska kontroller kan komma att genomföras.
Hälsointyg har tagits fram av Storbritannien och finns tillgängliga i det EU-gemensamma datasystemet Traces eller på DEFRA:s webbplats. Du som exportör är ansvarig för att ta reda på vilket intyg som ska användas och därför är det viktigt att du, eller med hjälp av importören, tar reda på vad som krävs genom att läsa på DEFRA:s webbplats. Där kan du även läsa mer om hur de olika delarna i intyget fylls i och vilka uppgifter som är obligatoriska och frivilliga.
Det här gäller vid export till Storbritannien:
Om djuren ska resa tillbaka till Sverige efter sin vistelse i ett land utanför EU finns det svenska krav som ditt djur måste uppfylla. Kraven kan skilja sig mot dem vid utresan och är olika beroende på vilket land djuret reser från. Ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan avresa så att djuret verkligen kan följa med tillbaka hem igen. Du hittar reglerna längre upp på den här sidan.
Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
2019:15
2019:27
2019:7
2019:29