Kameldjur

Djur som omfattas av reglerna

Reglerna gäller för de arter av hov- och klövdjur som hör till familjen Camelidae och släkterna Camelus, Lama och Vicugna, med andra ord gäller reglerna bland annat kameler, dromedarer, lamor, alpackor, vikunjor.

Registrera anläggningar

Du som håller kameldjur ska registrera din anläggning när du börjar med djur eller när du tar över en anläggning. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. 

Om du inte har någon produktionsplats eller anläggning sedan tidigare

Om du inte har haft någon anläggning tidigare ska du registrera en ny anläggning i e-tjänsten. Det måste du göra innan du börjar med din verksamhet.

Om du ska ta över en tidigare produktionsplats eller anläggning

Om du ska ta över en befintlig anläggning som redan har ett anläggningsnummer ska du anmäla att du tar över anläggningen till Jordbruksverket. Detta gör du i e-tjänsten. Om det finns djur kvar på platsen som du tar över, kan du också ange det i e-tjänsten.

Du tar över det nummer som den tidigare registrerade aktören haft på platsen, du ska alltså inte skaffa ett nytt nummer.

Tänk på att om du ändrar registrerad aktör från privatperson till ett företag så behöver du även skicka in en fullmakt för att kunna komma åt alla e-tjänster i bolagets namn som privatperson.

Om har en produktionsplats sedan tidigare

Du som redan har en produktionsplats ska inte skapa en ny anläggning. Du behåller ditt tidigare produktionsplatsnummer, men det heter numera anläggningens registreringsnummer. Du behöver dock komplettera dina uppgifter om din anläggning och lägga till andra djurarter om du har andra djur som till exempel till exempel hästar och får. Det gör du i e-tjänsten.

Komplettera med bland annat följande uppgifter:

• antal djur som du avser att hålla på anläggningen och maxkapacitet per art
• beskrivning av anläggningen i form av areal eller antal byggnader
• arter.

Ett registreringsnummer för en plats

En och samma anläggning ska sitta ihop. Om du håller dina djur på platser som inte sitter ihop kan du ändå registrera de olika delarna som ligger högst 500 meter från varandra, som en och samma anläggning. I annat fall behöver du registrera varje plats som egen anläggning.

Anläggningens registreringsnummer på beten

Det är platsens geografiska utformning som avgör om betet ska ha ett eget registreringsnummer. Om två olika delar ligger mindre än 500 meter från varandra fågelvägen, kan dessa registreras som en och samma anläggning.

Om du ska ha dina djur på bete hos någon annan som inte har egna djur får ni komma överens om vem som ska vara registrerad aktör på betet. Det behöver alltså inte vara samma person som äger marken.

Se och ändra registrerade uppgifter för din anläggning

Om du vill veta vilka uppgifter som finns registrerade för din anläggning kan du se dem i e‑tjänsten. Där kan du också ändra om någon uppgift är fel.

• E-tjänst: Anläggningsregistret – platser med djur

Du kan också se de flesta uppgifterna om din anläggning på Mina sidor.

• Mina sidor

Så ska dina kameldjur id‑märkas

Du som ansvarar för kameldjur ska låta märka kameldjuren så att de kan identifieras och registreras. Kameldjur ska märkas senast vid 9 månaders ålder med antingen ett öronmärke som fästs i vardera örat eller med mikrochip. Om du flyttar djur från anläggningen där de är födda ska de dock alltid vara märkta innan de flyttas. Du får inte flytta omärkta djur. Djur som har märkts innan den 21 april 2021 behöver inte märkas om.

Id‑märken till kameldjur ska uppfylla vissa krav och vara godkända av Jordbruksverket. Jordbruksverket tilldelar även identifierings­märken till den aktuella anläggningen.

En veterinär eller annan djurhälso­personal får märka kameldjur med mikrochip. Märkning med mikrochip får också utföras av en person som med godkänt resultat har gått en utbildning i identitets­märkning av kameldjur. Här kan du läsa mer om vad som krävs för att få identitetsmärka djur med mikrochip:

• Identitetsmärkning av djur med mikrochip

Märkning av kameldjur när du för ut dem från Sverige

De djur som du ska föra ut från Sverige ska behålla sin ursprungliga svenska märkning. Du ska alltså inte kompletteringsmärka eller märka om dem om mottagarlandet inte uttryckligen kräver detta. Djuren ska alltid ha två öronbrickor eller ett injicerbart mikrochip.

När du för ut djur till utlandet finns det fler regler som du måste följa.

Märkning av kameldjur när du tar in djur till Sverige

Om du för in ett djur från ett annat EU-land ska du behålla djurets ursprungsmärkning. Du ska inte märka detta djur med svenska identifieringsmärken.

Om du ska föra in ett djur från ett land utanför EU ska du kontakta oss så får du information om vad du behöver göra.

När du tar in djur till Sverige finns det fler regler som du måste följa.

Öronmärken

Som djurhållare får du själv identitetsmärka dina kameldjur med öronmärken så länge du har rätt kompetens och utför ingreppet på ett djurskyddsmässigt bra sätt. Du måste också vara noggrann med hygienen och använda ändamålsenliga instrument.

När du märker dina djur med öronmärken får du bara använda öronbrickor och utrustning som är godkänd av oss. Du ska även utföra märkningen på ett sådant sätt att öronbrickorna sitter säkert. Du får inte ändra, ta bort eller göra märkningen oläslig. Du hittar information om hur du sätter i öronmärkningen på bästa sätt på tillverkaren webbplats.

Om du inte följer reglerna för märkning

Om du inte följer reglerna för hur du ska märka dina djur får du inte flytta några djur från anläggningen där de är. Du kan också få ett flyttförbud som förenas med vite. Det innebär att du inte får flytta de till andra anläggningar. Om du flyttar dina djur trots flyttförbudet kan du bli tvungen att betala vite, det vill säga pengar till staten.

Skötsel av kameldjur

Du ska behandla dina kameldjur väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdom. Du ska hålla och sköta dem i en god miljö och på ett sätt som gör att deras välfärd främjas och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Du ska också hålla dina kameldjur tillfredsställande rena. Inspektera deras klövar regelbundet och verka dem när det behövs.

Om något av dina djur blir sjukt eller skadat ska du snarast se till att det får nödvändig vård. Om det behövs ska du tillkalla veterinär.

Kameler har behov av att vara tillsammans med andra djur. Du behöver därför hålla dina kameler på ett sätt som tillgodoser detta behov. Du bör hålla dem med minst ett kameldjur av samma art. Om du visar dina kameler för allmänheten fler än sju dagar per år ska du hålla dina kameldjur i par eller i grupp.

Det ska finnas möjlighet att hålla könsmogen kamelhingst i separat hage. Djur som behöver särskild vård får du också hålla individuellt när det behövs.

Foder och vatten

Varje dag ska du ge dina kameldjur foder som har bra kvalitet och lämplig struktur. Fodergivan ska garantera att dina djur får en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Djuren ska ges möjlighet att beta dagligen under vegetationsperioden. Med bete avses för kameldjur buskar eller färskt hugget sly.

Du får bara köpa foder från registrerade foderföretagare.

• Producera och hantera foder på lantbruk

• Databas: Sök foderföretagare

Du kan även köpa helt vegetabiliska livsmedel och själv omvandla dem till foder. Här kan du läsa mer om vad som krävs.

• Leverera vegetabiliska livsmedel till foderanvändning

Dina kameldjur ska ha fri tillgång till rent dricksvatten.

• Broschyr: Vatten till husdjur

Slakt eller avlivning

Kameldjur får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag när de ska slaktas eller avlivas. Den som slaktar eller avlivar djuren måste hantera dem lugnt, ha kunskap om reglerna och behärska avlivnings­metoden. Det är också viktigt att ta hand om döda djur och biprodukter från slakt på ett säkert sätt.

Fler regler kring skötsel av kameldjur

Du hittar fler regler om skötsel i våra föreskrifter om djurparksdjur. Där finns även information som gäller för dig som visar dina kameldjur för allmänheten minst sju dagar per år.

• Djurparksdjur

Författningar

• EU:s förordning (EG) nr 2016/429 om överförbara djursjukdomar (eur-lex.europa.eu)
• Eu:s förordning (EU) nr 2019/2035 om komplettering av förordning nr 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (eur-lex.europa.eu)
• EU:s förordning (EU) nr 2021/520 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för förordning nr 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur (eur-lex.europa.eu)