Blåtunga
Det pågår utbrott av blåtunga i Nederländerna, Belgien, England, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Danmark och Norge. Det finns risk att den sprider sig även till Sverige. I Nederländerna har det hittills varit en allvarligare variant av blåtunga än den som spreds 2008. Blåtunga drabbar idisslare som nötkreatur, får och getter.
Det här har hänt
Utbrottet konstaterades först i Nederländerna den 3 september 2023, och spred sig snabbt och hade innan sommaren 2024 drabbat cirka 6 000 får- och nötbesättningar. Blåtungan som nu sprids har hittills orsakat allvarligare symtom än blåtunga-8 varianten som vi också hade i Sverige 2008. Blåtunga har varit allvarligast hos får och av de som smittas har det varit relativt många svårt sjuka och döda djur. Nötkreatur har också visat symtom på blåtunga med mildare sjukdom än hos får men här har smittan också visat sig orsaka minskad mjölkproduktion.
Djurägare i de drabbade länderna har nu fått tillgång till nödvacciner som har tagits fram snabbt för att förhindra sjukdom. Djurägarna bestämmer själva om de vill vaccinera sina djur.
Vid utbrottet 2008 genomförde vi en 2-årig vaccinationskampanj för att utrota sjukdomen. I Sverige har vi varit fria från sjukdomen sedan 2010.
Kontakta veterinär
Kontakta genast veterinär om dina djur visar symtom som kan vara blåtunga eller annan allvarlig sjukdom.
Det här är blåtunga
Blåtunga är en virussjukdom som finns i flera olika varianter, så kallade serotyper. Den variant som nu sprids är BTV‑3 medan den vi hade i Sverige 2008 var BTV‑8.
Sjukdomen drabbar idisslare som nötkreatur, får, getter och kameldjur. Viruset sprids via svidknott och sprids därför bara under den period då svidknotten är aktiva. Sjukdomen smittar inte människor, men kan orsaka lidande för djur och stora ekonomiska förluster för djurägare.
Symtom
Då viruset enbart sprids mellan djur via svidknott kan det vara enstaka djur som drabbas i en besättning vid ett tillfälle. Vi har inte några erfarenheter av vilka symtom som den här varianten kan ge i Sverige. Men i Nederländerna har följande visat sig och ett djur kan få ett eller flera symtom. Djur kan också vara infekterade utan att visa symtom.
Symtom som setts i Nederländerna hos får
Feber, sår på nos och slemhinnor och klövrand, salivering, svullnad i huvudet samt hälta. Klövkapselavlossning har setts vid BTV-3.
Symptomsom setts i Nederländerna hos nötkreatur
Feber, såriga slemhinnor, salivering, röda ögon, svullnad/sår i klövrand, hälta samt nedsatt mjölkproduktion.
Kontakta veterinär vid misstanke om blåtunga
Du ska kontakta veterinär om du misstänker att ett djur har drabbats av blåtunga.
För att utesluta blåtunga tar veterinären ett prov samt anmäler misstanken till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) eller till Jordbruksverket. Veterinärerna i Sverige har fått information om att det är förhöjd risk för blåtunga i år.
Det här händer vid ett utbrott
Om en veterinär konstaterar blåtunga på en gård införs till en början ett förbud mot att flytta mottagliga djur från den aktuella anläggningen. Om blåtunga konstateras på ytterligare gårdar tappar Sverige sin officiella friförklaring. Därefter tar Jordbruksverket inga fler beslut om restriktioner. Däremot fortsätter övervakningen av läget för att se om och hur det sker en spridning i landet. Övevakningen görs dels genom djurägare och veterinärer som rapporterar in misstankar och kliniska fall och dels genom undersökningar på tankmjölk.
Konsekvenser om det blir ett utbrott
För att minska risken för att sjukdomen sprids finns det regler inom EU som gäller transporter av idisslare. Därför kan det bli svårare att flytta levande djur och avelsmaterial, det vill säg sperma, ägg och embryo ut ur landet.
Men det finns inte längre några EU-krav på att bekämpa sjukdomen som det fanns vid utbrottet 2008.
Du får inte någon ersättning för sjuka, döda eller avlivade djur på grund av blåtunga.
Så här skyddar du dina djur
Eftersom blåtunga sprids via insekter (svidknott) är det väldigt svårt att skydda djur.
Installning kan minska smittspridning, framför allt i skymning, gryning och nattetid då svidknotten är mest aktiva. Hos får kan en tjock päls skydda djuren från svidknottens bett.
Att använda insektsmedel eller att hålla djuren inomhus kan möjligtvis ge viss effekt, men det finns inte några studier på om det hjälper.
Djur som har haft blåtunga där infektionen har läkt ut blir immuna mot smittan.
Det mest effektiva sättet att skydda djuren mot blåtunga är att vaccinera dem. Men vi vet ännu inte hur bra vaccinet är. Just nu är det förbjudet att vaccinera djur i Sverige mot blåtunga, men om vi får in sjukdomen kommer det att bli tillåtet. Men det blir ingen obligatorisk vaccination som under 2008-2010. Det kommer inte att finnas någon möjlighet att få ersättning för eventuella biverkningar av vaccinet.
Frågor och svar
Vilka djur kan bli sjuka?
Viruset kan smitta till idisslare som får, nötkreatur, getter, visenter, och mufflonfår samt kameldjur såsom alpackor och kameler. Även andra mer exotiska idisslare som kan finnas på djurparker kan drabbas.
Viruset smittar även vilda idisslare som älg, hjort, och rådjur. Renar kan också få blåtunga, men vi vet inte om viruset kan överleva så långt norrut i Sverige eller hur sjuka de blir.
Då viruset enbart sprids mellan djur via svidknott kan det vara enstaka djur som drabbas i en besättning vid ett tillfälle.
Sprids blåtunga direkt från djur till djur?
Nej, blåtunga sprids inte från djur till djur. För spridning mellan djur krävs svidknott med förmåga att sprida blåtunga. Direkt överföring kan dock möjligen ske via blod och sperma, samt från ko till foster.
Kan blåtunga finnas i hela landet?
Vi vet inte hur långt upp i landet som viruset kan överleva. Men rent teoretiskt kan det finnas i hela landet.
Kan svidknott flytta sig över längre sträckor?
Svidknottens flygkapacitet är mindre än 1-2 kilometer, men som ”luftplankton” kan svidknotten med hjälp av vinden förflyttas 100-tals kilometer. Utbrott på Balearerna bland annat på Mallorca, misstänks ha orsakats av smittspridning från antingen Afrikas nordkust eller Sardinien, vilket motsvarar ett avstånd på 200 – 300 kilometer.
Vi saknar kunskap om de meteorologiska förhållandena som styr svidknottens rörelse över land och hav. Det försvårar riskbedömningen för Sveriges del. Avståndet mellan norra Polen och Skåne är cirka 200 kilometer. Avståndet till Danmark samt fallen i Norge är betydligt kortare.
Kan jag flytta djur till andra länder om det finns blåtunga i min besättning?
Om vi får in blåtunga i landet är det inte tillåtet att flytta djur till andra länder men det kan finnas undantag. Djur som ska slaktas i andra länder kan få flyttas och det finns regler för detta. Kontakta Jordbruksverket om det blir aktuellt.
Får jag vaccinera mina djur mot blåtunga?
Om sjukdomen kommer till Sverige blir det tillåtet att vaccinera dina djur mot blåtunga. Men du får själv betala för vaccineringen. Det beror på att vaccineringen inte längre är obligatorisk utan frivillig.
Bör jag vaccinera mina djur?
Du som har djur bestämmer själv om du vill vaccinera dina djur. Jordbruksverket gör inte någon bedömning om vad som är lämpligt, men ger tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) fakta om läget.
Hur gör jag om jag vill vaccinera mina djur?
När det blir tillåtet att vaccinera mot blåtunga kan du ta kontakt med din veterinär. Du betalar själv både vaccinet och vaccinationen.
Vaccineringen kan utföras av veterinär eller av djurägaren själv. Vaccinet skrivs ut av veterinär och veterinären har ansvar för att se till att djurägaren, om djurägaren vill vaccinera själv, har tillräcklig kunskap om hur man gör.
Du måste sedan registrera hos Jordbruksverket vilka djur du har vaccinerat.
Hur registrerar jag mina djur som jag har vaccinerat?
Du ska registrera varje djur som har vaccinerats. Du får bara vaccinera dina egna djur. Jordbruksverket återkommer med information om hur du ska registrera, så snart som vaccinering blivit tillåten och vaccin finns att tillgå.
Varför vaccinerar vi inte idisslare i förebyggande syfte?
Enligt svensk epizootilaglag får vi inte vaccinera mot djursjukdomar som ingår i epizootilagen. Det beror på att det finns ett övervakningssystem av dessa sjukdomar och i övervakningen går det inte att skilja mellan vaccin-antikroppar och naturligt infekterade djursantikroppar.
En förebyggande vaccination skulle därmed försämra kvaliteten på övervakningen och minska vår förmåga att upptäcka en introduktion av sjukdomen.
Vilka djur kan vaccineras?
Nödvaccinerna som kan bli tillgängliga kan bara ges till nötkreatur, får och get.
Nödvacciner är vacciner som snabbt tagits fram mot en sjukdom som uppstått snabbt och behöver bekämpas. De kan användas tillfälligt för att skydda djur mot en akut sjukdom.
Finns det godkända vaccin som kan bli tillgängliga vid ett utbrott?
Nej, det finns inte några godkända vaccin. Det finns så kallade nödvaccin mot den variant av blåtunga som nu sprids, BTV-3. EU-godkända vacciner kommer sannolikt att finnas tillgängliga senare i år.
Vad är ett nödvaccin?
Nödvacciner är vacciner som snabbt tagits fram mot en sjukdom som uppstått snabbt och behöver bekämpas. De kan användas tillfälligt för att skydda djur mot en akut sjukdom.
Det är fortfarande osäkert hur bra nödvaccinerna för BTV-3 är för att förhindra smittspridning. Det finns rapporter från de länder som har vaccinerat under några månader nu att nödvaccinerna inte ger ett säkert skydd mot sjukdomen men att de förhindrar svår sjukdom. Nödvaccinerna som finns just nu är framtagna för att förhindra svår sjukdom och det finns indikationer på att djur vaccinerade med nödvaccinerna fortfarande kan sprida smittan. De är inte godkända av EU ännu då nödvändig information om exempelvis immunitetsperiod saknas.
Varför blir vaccinationen inte obligatorisk den här gången?
Det kostar mycket att vaccinera i stor skala, och det bedöms inte vara kostnadseffektivt att göra det när flera länder i Sveriges närområde är smittade och inte kommer ha ett obligatoriskt bekämpningsprogram. Varje djurhållare får därför själv ta beslut om vaccination.
Det är inte säkert att vaccinet skyddar mot smitta men det kan skydda mot allvarliga sjukdomssymtom och dödsfall och därmed minska djurens lidande och ekonomiska förluster.
De länder som hittills fått in BTV-3 har valt frivillig vaccination. Om blåtunga konstateras i Sverige kommer Jordbruksverket att tillåta vaccinering. Vaccineringen kommer att vara frivillig och bekostas av djurägaren själv.
Vad händer om jag förlorar djur till följd av blåtunga, får jag ersättning från Jordbruksverket?
Nej, du får inte någon ersättning för sjuka, döda eller avlivade djur som drabbats av blåtunga. Jordbruksverket kommer inte att fatta beslut om att djur ska avlivas.
Vad händer med min anläggning om den drabbas av blåtunga?
Om en veterinär konstaterar blåtunga på en gård införs till en början restriktioner i form av ett förbud mot att flytta mottagliga djur från den aktuella anläggningen. Det kommer dock att vara tillåtet att skicka djur till slakt.
Restriktionerna kommer bara att gälla enstaka gårdar. Därefter tar Jordbruksverket inga fler beslut om restriktioner.
Restriktionerna kommer att ligga så länge som det krävs för att få en bild av situationen.
Kan blåtunga drabba hundar, katter eller hästar?
Nej, sjukdomen drabbar bara idisslare.
Kan människor smittas av blåtunga?
Nej, blåtunga kan inte smitta människor.
Är det farligt att äta kött och dricka mjölk från djur som är smittade med blåtunga?
Nej, blåtunga smittar inte via kött och mjölk.
Kontakta oss om du har frågor
Om du har frågor om blåtunga kan du kontakta oss via mejl.
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2024-07-18