Strukturundersökningen
I juni ska Sveriges 58 000 lantbrukare svara på en undersökning som ger besked om hur jordbruket utvecklas i olika inriktningar och i olika regioner. Undersökningen är ett viktigt underlag för politiska beslut och prioriteringar. Frågorna handlar om arealer, djur, sysselsättning med mera.
Vad är Strukturundersökningen?
Strukturundersökningen är en EU-reglerad undersökning som genomförs vid tre tillfällen under en tioårsperiod. Åren som den genomförs är de år som avslutas med 0, 3 eller 6, alltså 2020, 2023, 2026, 2030, 2033 och så vidare. De år som avslutas med en nolla genomförs undersökningen i större delen av världen enligt överenskommelser i FN:s organ för jordbruksfrågor, FAO.
Eftersom undersökningarna görs regelbundet och med samma metodik resulterar de i hög kvalitativ och jämförbar statistik även på kommun- och länsnivå både inom och mellan medlemsländerna.
I Sverige har strukturundersökningar genomförts även innan EU-inträdet. Genom strukturundersökningarna får vi en bra bild av hur det svenska jordbruket utvecklas utifrån en mängd olika faktorer. Jordbruket är en mycket viktig del av samhället då den bidrar till att vi har en livsmedelsproduktion.
Anvisningar till Strukturundersökningen 2026
Varför görs Strukturundersökningen och vad används resultaten till?
Inom EU används resultatet från strukturundersökningarna av kommissionen till att bland annat följa den långsiktiga utvecklingen inom sektorn. Eftersom jordbrukssektorn inom EU är hårt reglerad, har kommissionen behov av att kunna analysera effekterna av tidigare politiska beslut. På samma sätt kan statistiken till exempel användas som underlag för analyser inför kommande jordbrukspolitiska beslut. Exempel på områden där statistiken används är analyser av jordbrukets och jordbrukspolitikens effekter på miljön och utvecklingen inom unionens landsbygdsområden (uppgifter om sysselsättningen inom jordbruket och om jordbruksföretagens kombinationsverksamheter). Indirekt används statistiken genom att internationella organisationer såsom till exempel FAO och OECD använder sig av kommissionens statistik.
Nationellt används strukturundersökningarna för att publicera officiell statistik samt för att fastställa populationen i det nationella Lantbruksregistret (LBR).
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och Jordbruksverket internt är andra stora användare av statistiken. Erfarenhetsmässigt är det statistik på detaljerad regional nivå, men även på avrinningsområden som efterfrågas. Vi set ett ökat behov av statistik på indelningar som inte tillhör de traditionella regionala.
Hur går undersökningen till i Sverige?
Sammanlagt är det närmare 335 variabler (frågeställningar) som vi ska ha in svar för avseende varje jordbruk i Sverige (cirka 58 000). Områden som ska undersökas är bland annat:
- Allmänt: region, typ av företag – till exempel fysiskt/juridiskt, driftsledare – ålder, kön, utbildningsnivå.
- Arealer: Brukad areal, arrenderad areal, areal per gröda, ekologiska arealer.
- Djur: Nötkreatur, får, gris, fjäderfä, häst, ekologisk djurhållning.
- Arbetskraft och annan inkomstbringande verksamhet: antal sysselsatta, antal arbetade timmar.
- Landsbygdsutveckling
- Gödselhantering och lagring
- Bevattningsmöjligheter
Uppgifterna ska avse jordbruksförhållandena den första torsdagen i juni det år undersökningen genomförs. För exempelvis sysselsättning är referensåret från juni året innan undersökningen genomförs till och med maj det år undersökningen genomförs.
Hur arbetar vi med att minska uppgiftslämnarbördan för jordbruksföretagen?
För att minska uppgiftslämnarbördan för de företag som ingår i undersökningen hämtar vi så långt det absolut är möjligt information från de register som finns. Således används CDB för att få uppgifter om nötkreatur och SAM‑ansökan för att hämta uppgifter om grödarealer. Vi hämtar också information från certifieringsorgan för ekologisk produktion samt från Befolkningsregistret, Utbildningsregistret med flera. Det innebär att endast de variabler som inte kan inhämtas inhämtas via register hämtas in via en undersökning.
De år som strukturundersökningarna genomförs samordnas dessa med de årliga EU-reglerade djurräkningarna på så sätt att jordbrukarna bara behöver besvara en enkät som täcker båda undersökningarna. Urvalsstorleken för djurräkningarna i Sverige är cirka 5 500 företag.
Vem ska svara på undersökningen?
De näringsidkare i jordbruket som berörs av regleringen är de som bedriver jordbruksverksamhet omfattande något av nedanstående minimikrav:
- brukar sammanlagt mer än 2,0 hektar åkermark, eller
- brukar sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark, eller
- bedriver trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsodling, eller
- bedriver trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta, eller
- äger en djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2026 till och med den 4 juni 2026 omfattar minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä.
Totalt uppskattas cirka 54 000 jordbruksföretag uppfylla ett eller flera av ovanstående krav.
Resultat från tidigare strukturundersökningar
Resultaten är publicerade bland annat på Jordbruksverkets hemsida som statistikrapporter. Internationellt redovisas Sveriges uppgifter i Eurostats statistikdatabas och på FAO:s hemsida.
Kontakta Jordbruksverkets statistikenhet om du har frågor
Det är statistikenheten som ansvarar för undersökningen.
För frågor om Strukturundersökningen eller statistik kan du ringa direkt till statistikenheten.
För allmäna frågor kontaktar du Kundtjänst.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2026:9
