Jordbruksmarkens användning 2025. Slutlig statistik

Jordbruksmarkens fördelning

Av tablå A framgår det att den totala arealen jordbruksmark är 2 979 000 hektar år 2025. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken är åkermark. År 2025 finns det 2 526 900 hektar åkermark samt 452 100 hektar betesmark och slåtteräng. Såväl areal åker- som betesmark och slåtteräng är i stort sett oförändrad jämfört med 2024. Det ger en oförändrad areal med jordbruksmark.

I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper. För åren 2024 och 2025 redovisas även hur många jordbruksföretag som odlar grödorna i respektive grupp. Längre ned i rapporten finns ett avsnitt med tabeller. Varje tabell är en länk till Jordbruksverkets statistikdatabas. I tabell 10 redovisas arealer och antal företag fördelade på fler grödor/grödgrupper på åkermark och i tabell 11 redovisas motsvarande uppgifter för betesmark och slåtteräng.

Anmärkning: Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1. För 2000 ingår enbart företag med minst 2,0 hektar åkermark. Resterande redovisningsår ingår företag enligt kriterier i LBR, se vidare avsnitt ”Kort om statistiken”.
2. För 2010 har definitionen av vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare i Kvalitetsdeklarationen.
3. I spannmålsarealer år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.
4. Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
5. Baljväxter består av ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
6. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.
7. Vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår från och med år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker.
8. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.
9. Areal betesmark och slåtteräng redovisas från 2003.

Det totala antalet jordbruksföretag är drygt 54 700 år 2025. Av dem har knappt 53 600 företag jordbruksmark vilket är en minskning med 800 företag (-2 %) jämfört med 2024. Mellan 2010 och 2025 har jordbruksmarken minskat med 106 400 hektar (-3 %) och antalet företag med jordbruksmark minskat med drygt 16 500 (-24 %).

Mellan 2000 och 2025 minskade arealen åkermark med knappt 7 % vilket motsvarar 179 100 hektar. Uppgifter om betesmark och slåtteräng finns från och med 2003. Jämfört med 2003 har arealen med betesmark och slåtteräng minskat med drygt 42 300 hektar (-9 %).

Mellan 2024 och 2025 är den största förändringen i hektar att vete ökat med 47 900 hektar (+10 %) och att korn minskat med 33 700 hektar (-12 %). Den största procentuella förändringen svarar raps och rybs samt träda för. Raps och rybs har ökat med 18 % till 111 600 hektar medan träda minskat med 18 % till 116 800 hektar.

Vall och grönfoderväxter upptog 38 % av jordbruksmarken i Sverige 2025 och utgjorde därmed den största grödgruppen. Spannmål var den näst största grödgruppen och svarade för 34 % medan betesmark och slåtteräng täcker 15 % av jordbruksmarken. Totalt odlades raps och rybs på 4 % av jordbruksmarken. Baljväxter, potatis och sockerbetor odlades på 1 % vardera. Övriga växter på åkermark odlades på 2 % av jordbruksmarken och 4 % låg i träda. Det är små skillnader i fördelningen mellan 2024 och 2025.

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksmarken finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns ungefär en tredjedel, 1 006 400 hektar, av jordbruksmarken i dessa län. Drygt 49 % av åkermarken i Sverige finns i de fyra länen med mest åkermark, Uppsala, Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län. Kalmar och Västra Götalands län är de län som har störst arealer med betesmark och slåtteräng. Knappt 31 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns i dessa två län.

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark och slåtteräng skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 96 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark och slåtteräng, där 38 % av jordbruksmarken består av betesmark och slåtteräng 2025. Detta är en liknande fördelning som för de senaste åren.

Åkermarkens fördelning

I figur C visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna på åkermark för åren 2000–2025. År 2000 hade spannmål störst arealer, vall och grönfoder var näst störst. År 2005 skiftade de plats som största grödgrupp. I tabell 1 redovisas total åkermark per län och riket.

I figur D redovisas hur stor andel av åkermarken som var spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda respektive övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2025. Övrig åkermark i figur D är all åkermark som inte ingår i någon av de andra fyra redovisningsvariablerna. I övrig åkermark ingår bland annat baljväxter, potatis, sockerbetor och trädgårdsväxter.

Vall och grönfoder upptog störst andel av åkermarken i Sverige, totalt 45 %. Men det varierar mycket i landet. I Västernorrlands och Jämtlands län var andelen med vall och grönfoder över 80 % medan det i Skåne och Västmanlands län var mindre än 30 %. I Uppsala och Västmanlands län användes i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2025. I Uppsala, Östergötlands och Skåne län användes över 5 % av åkermarken till raps och rybs. Skåne län var det län med störst andel övrig åkermark. Där användes 15 % av åkermarken till bland annat potatis, sockerbetor och trädgårdsväxter. I Stockholms och Västerbottens län var över 10 % av åkermarken i träda. Minst andel av åkermark i träda var det i Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län. Mindre än 2 % av åkermarken låg i träda i dessa län under 2025. I tabellerna 12–15 redovisas spannmålsarealer, arealer med raps och rybs, vall och grönfoder samt träda per län för åren 2024–2025.

Spannmål

Den totala spannmålsarealen var 1 010 100 hektar år 2025, vilket är en ökning med 13 100 hektar (+1 %) jämfört med året före. Vete var den dominerande spannmålsgrödan och odlades på 525 600 hektar 2025. Det är den största arealen med vete sedan mätningarna började på 1800-talet och motsvarade 52 % av den totala spannmålsarealen under 2025. Den stora arealen med vete beror främst på att arealen med höstvete var den största sedan mätningarna började med 472 600 hektar. Vete bestod därmed till 90 % av höstsått vete. Den totala arealen med vete har ökat med 47 900 hektar (+10 %) jämfört med 2024 och arealen med höstvete med 58 100 hektar (+14 %).

Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlades på 259 200 hektar, vilket är en minskning med 12 % jämfört med 2024. Arealen med korn bestod till 92 % av vårkorn under 2025. Havrearealen minskade också jämfört med 2024. Under 2025 odlades det 153 500 hektar havre vilket motsvarar en minskning med 6 %. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna för 2024 och 2025 visas i figur E. I tabell 2 redovisas arealer för respektive spannmålsgröda på riksnivå.

Utvecklingen för spannmål totalt under perioden 2000 till 2025 framgår av figur C. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % eller 218 800 hektar. I figur F visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2025. Under den här perioden ökade arealen höstvete med 34 % till 472 600 hektar, även arealen med vårvete ökade lite. Ökningen för vårvete var 10 % till 53 000 hektar. Detta innebär att arealen vete totalt ökade med 31 % under samma period och att vetets andel av spannmålsarealen ökat från 33 % till 52 %.

Arealen vårkorn minskade med 40 % till 237 200 hektar och arealen höstkorn ökade med 69 % till 22 000 hektar mellan 2000 och 2025. Arealen med korn minskade totalt med 37 % och andelen kornareal av den totala spannmålsarealen minskade från 33 % till 26 %. Korn har under hela perioden bestått av mer än 90 % vårkorn. Under perioden 2000–2025 minskade andelen havre av spannmålsarealen från 24 % till 15 %. Arealen med havre har under perioden minskat med 48 % till 153 500 hektar. Resterande spannmålsgrödor; råg, rågvete och blandsäd upptog 71 700 hektar under 2025. Det motsvarar 7 % av spannmålsarealen.

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper. Dessa är ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Arealer för dessa tre fördelade på län för 2024 och 2025 redovisas i tabell 16. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. omfattar i sin tur sex olika grödor i stödansökan: ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Uppgifter om vilka grödor som kan ingå i stödansökan redovisas i ”Statistikens framställning” som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”.

Baljväxter odlades på 43 600 hektar år 2025, vilket är en minskning med 11 % jämfört med 2024. Ärter, åkerbönor m.m. svarade för knappt 90 % av baljväxtarealen och konservärter svarade för knappt 10 %. Resterande areal, mindre än 1 %, användes till bruna bönor som odlades på Öland i Kalmar län och i Gotlands län. Ärter (ej konservärter) var den största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlades på 23 700 hektar 2025.

Jämfört med 2000 har arealen med baljväxter ökat med 6 300 hektar. Vid jämförelse med 2010 har arealen i stället minskat med 2 500 hektar. Ärter, åkerbönor m.m. har ökat med 2 900 hektar till 39 000 hektar sedan 2010. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. består av ungefär lika stor andel åkerbönor 2025 som det var 2010, 38 %. Det har dock varit variationer åren däremellan. Under 2012–2018 var åkerbönor största grödan i grödgruppen och 2017 odlades den på 31 000 hektar. I tabell 3 redovisas baljväxtarealerna på riksnivå.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker, grönfoder och majs som redovisas var för sig i databasen. Utvecklingen av dessa tre grödor/grödgrupper redovisas i tabell 4.

Vall och grönfoderväxter odlades på 1 134 000 hektar 2025, vilket är oförändrat jämfört med året före. Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 213 200 hektar sedan 2000. För perioden 2000–2025 var arealen vall och grönfoderväxter som störst år 2011, då den var 1 195 300 hektar, vilket är 5 % större än 2025. I figur C syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000–2025.

Slåtter- och betesvall på åker var dominerande i gruppen vall och grönfoderväxter. Totalt användes 1 055 500 hektar till slåtter- och betesvall under 2025, vilket motsvarar 93 % av arealen vall och grönfoderväxter. Grönfoder odlades på 40 900 hektar under 2025. Arealen med slåtter- och betesvall är oförändrad jämfört med 2024 medan arealen med grönfoder minskade med 5 % jämfört med 2024. I grönfoderarealen ingår spannmål och oljeväxter som jordbruket redan vid sådd har bestämt ska användas till grönfoder och därmed rapporterat dem som grönfoder i sin stödansökan.

Majs, som i stor utsträckning används till ensilage, odlades på 37 700 hektar under 2025. Det är en ökning med 2 400 hektar jämfört med 2024. Det är den största arealen med majs sedan grödan började redovisas separat 2008.

Potatis och sockerbetor

Arealerna med sockerbetor har minskat med 11 % till 25 500 hektar medan potatisarealen har ökat med 11 % till 26 100 hektar jämfört med 2024. Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Från 2000 till och med 2016 har arealen med matpotatis varit över 70 % av den totala potatisarealen. De senaste åren har förhållandet mellan matpotatis och potatis för stärkelse ändrats och 2025 svarade matpotatis för 60 % av potatisarealen. Förändringen beror främst på att arealen med matpotatis minskat över tid. Sedan 2000 har arealen med matpotatis minskat med 34 % och arealen med potatis för stärkelse har ökat med 13 %. Sammanlagt har den totala potatisarealen minskat med 21 % jämfört med 2000.

Sett till en längre tidsperiod har även arealerna för sockerbetor minskat påtagligt. Mellan år 2000 och 2025 har arealen för sockerbetor mer än halverats.

Matpotatis och potatis för stärkelse är särredovisade i databasen. Från och med 2023 finns en grödkod för färskpotatis i stödansökningarna. Under 2025 var knappt 1 200 hektar av matpotatisarealen färskpotatis. Det motsvarar ungefär 8 % av arealen med matpotatis. Jämfört med 2024 har arealen med färskpotatis ökat med knappt 200 hektar. I tabell 5 redovisas arealerna för matpotatis, potatis för stärkelse samt sockerbetor på riksnivå.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptog 111 600 hektar år 2025, vilket är en ökning med 18 % jämfört med 2024. Orsaken till den stora ökningen är att arealen med höstraps har ökat med 20 500 hektar (+27 %). Knappt 86 % av arealen med raps och rybs består av höstraps, drygt 13 % består av vårraps och resterande drygt 1 % består av höst- och vårrybs. I tabell 13 redovisas arealerna för respektive gröda fördelade på län 2024–2025.

I figur C ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur G visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs mer än fördubblats och med undantag för 2003 och 2005 har höstraps svarat för störst andel av arealen raps och rybs. Andelen med höstraps har varierat; 2003 var den lägst med 40 %, och 2019 var den högst med 94 %. Utvecklingen för höstraps påverkar arealen med raps och rybs mest. Andelen av marken som har använts till vårraps har minskat från 25 % år 2000, men var som mest 47 % av arealen med raps och rybs under 2005. Jämfört med 2000 har även arealen med vårraps ökat; ökningen är 21 %. Tabell 6 innehåller uppgifter för respektive gröda på riksnivå.

Vårrapsarealen har varierat under perioden 2000–2025. År 2013 var vårrapsarealen 50 900 hektar, vilket är den största arealen vårraps hittills under 2000-talet. Till 2014 minskade arealen vårraps kraftigt vilket delvis berodde på att det blev förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Många jordbrukare valde då att inte odla vårraps. Vid betning av utsäde för vårraps har neonikotinoider använts, vilket var det som blev förbjudet.

Resterande åkermark, inklusive träda

Här nedan redovisas uppgifter om åkermark som varit i träda, grödor/grupper av grödor som odlats i mindre utsträckning samt åkermark där vi saknar uppgifter om vad som odlats.

Träda

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär vanligtvis att marken inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen var 116 800 hektar år 2025. Det innebär en minskning med 18 % jämfört med 2024. Areal i träda fördelad på län redovisas i tabell 15.

År 2000 var arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2025 har arealen i träda mer än halverats. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur C.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 48 700 hektar 2025 vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2024. Vall för fröskörd är sedan 2016 största gruppen och odlades på 35 % av arealen 2025. Jämfört med 2000 har arealen med vall för fröskörd nästan fördubblats till 16 800 hektar. Trädgårdsväxter och energigrödor svarade 2025 för 29 % respektive 14 % av arealen.

Energiskog odlades på 6 700 hektar 2025. Det är nästan en halvering jämfört med 2010. Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom gruppen energigrödor och odlades på 3 400 hektar år 2025, vilket motsvarar 50 % av den totala arealen med energiskog.

Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. Jämfört med 2000 har arealen minskat med 11 %. Dock har arealen varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden 2000–2025. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000. I början av 2000-talet var energiskog största grödan och svarade för 27–34 % av arealen. Nu är den näst minst. Den minsta grödan inom övriga växtslag 2025 var oljelin som odlades på 2 100 hektar. Det är en minskning med 5 % jämfört med 2024. I tabell 7 redovisas arealerna för respektive gröda.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kan specificeras per gröda och tillhör jordbruksföretag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åkermark var 10 500 hektar 2025. Det är en minskning med 2 % jämfört med 2024. Under perioden 2000–2025 har arealen ospecificerad åkermark minskat med 87 %. Under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken” beskrivs skillnader mellan olika år.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 452 100 hektar 2025. Det är en minskning med 1 600 hektar jämfört med 2024.

År 2025 svarade betesmark för 82 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptog 6 % av arealen betesmark och slåtteräng. Fäbodbete och skogsbete upptog 3 % vardera av den totala betesmark- och slåtterängsarealen under 2025. Slåtterängsarealen och mosaikbetesmark upptog 2 % vardera av den totala arealen med betesmark och slåtteräng. Fäbodbete finns endast i Värmlands län och norrut. Det är små förändringar jämfört med 2024. I tabell 8 redovisas arealerna fördelade på respektive typ av betesmark och slåtteräng.

Arealen betesmark och slåtteräng har ändrats genom åren, vilket framgår i figur H. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark och slåtteräng. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet i ”Kvalitetsdeklarationen”. Detta får till följd att arealen betesmark och slåtteräng år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det numera är mer arealer som räknas som betesmark och slåtteräng.

Antal jordbruksföretag med jordbruksmark

Totalt är det knappt 53 600 jordbruksföretag som har åker- och/eller betesmark och slåtteräng under 2025. Flertalet av dem, drygt 51 800 företag, har åkermark och drygt 31 100 jordbruksföretag har betesmark och slåtteräng. Antal jordbruksföretag med jordbruksmark minskar över tid. Jämfört med 2024 är det drygt 800 färre jordbruksföretag och jämfört med 2010 har antalet minskat med drygt 16 500 jordbruksföretag. I tablå A redovisas hur många jordbruksföretag som odlade olika grödor på åkermark. Ungefär 85 % av alla som har jordbruksmark odlade någon gröda som ingår i vall och grönfoder.

Av figur I framgår att länen med flest jordbruksföretag är Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukades av knappt 10 100 jordbruksföretag och åkermarken i Skåne län brukades av drygt 6 400 jordbruksföretag. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren om företaget hade mark i fler än ett län och/eller hade både åkermark samt betesmark och slåtteräng i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukade åkermark respektive betesmark och slåtteräng i respektive län som avses, inte hur många företag som hade sitt brukningscentrum i respektive län. Av företagen med åkermark var det knappt 2 % som har åkermark i fler än ett län.

Företagen kan delas upp baserat på hur stora arealer med åkermark de har. Av figur J framgår att flest företag med åkermark fanns i gruppen ”5,1–10,0 hektar”, 24 %. Det motsvarar knappt 12 400 företag. Mest åkermark brukades av företagen i gruppen ”100,1–200,0 hektar”, 21 % av åkermarken. Totalt brukades drygt 65 % av åkermarken av de 13 % av företagen med över 100 hektar åkermark.

Det var 1 % av alla företag som brukade mer än 500 hektar åkermark. Dessa företag brukade 15 % av den totala åkermarken. I tabell 21 redovisas hur stora åkermarksarealer som brukades per storleksgrupp samt hur många företag som ingår i respektive storleksgrupp.

Antal hektar åkermark per jordbruksföretag

Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I fem kommuner brukade företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det var i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län, Vadstena i Östergötlands län, Trelleborg i Skåne län samt Västerås i Västmanlands län. Totalt fanns det 44 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukade mer än 65 hektar åkermark. Det är liknande som för 2024. I Skåne län återfanns 13 av dessa kommuner och i Västra Götalands län var det 8 kommuner. Det skiljer totalt knappt 22 000 hektar och drygt 3 600 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att jordbruksföretag med åkermark i Skåne län i genomsnitt brukade 22 hektar mer åkermark än företag med åkermark i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukade ett jordbruksföretag i Sverige 49 hektar åkermark. Liksom 2024 så brukade jordbruksföretagen i Gotlands län mest hektar i genomsnitt (75 hektar). Även i Östergötlands län och i Västmanlands län brukade företagen mer än 70 hektar i genomsnitt. Företagen i Kronobergs län har i genomsnitt minst hektar (24 hektar).

I de flesta län finns kommuner där genomsnittligt antal hektar per företag var under 25 hektar. Undantagen var Södermanlands, Östergötlands, Gotlands och Gävleborgs län där företagen brukade mer än 25 hektar i snitt i samtliga kommuner. Beräkningarna är baserade endast på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger, både vid beräkning av antal hektar per företag i Västerbottens län och i Norrbottens län.

Antalet jordbruksföretag minskar och jordbruksföretagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2010 fanns det totalt knappt 71 100 jordbruksföretag inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling. Till 2025 har antalet minskat med 23 % till drygt 54 700 jordbruksföretag. Antal företag med åkermark har under samma period minskat från knappt 68 300 till drygt 51 800 företag. Det motsvarar en minskning med 24 %.

Figur K visar utvecklingen av hur stor andel av jordbruksföretag med åkermark som fanns inom respektive storleksgrupp åker. I figur L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukades av företag i respektive storleksgrupp åker.

Sedan 2010 återfinns störst andel av jordbruksföretagen i gruppen som har 5,1–10,0 hektar åkermark. De senaste 13 åren har 22–24 % av företagen tillhört den storleksgruppen. Den storleksgruppen tillsammans med storleksgruppen över 100 hektar åkermark har ökat mest andelsmässigt jämfört med 2010. De har ökat med 3 respektive 4 procentenheter. Totalt utgör företag med 2,1–20,0 hektar 58 % av alla företag med åkermark.

I figur L syns det att 2020 var det första året som jordbruksföretag med mer än 100 hektar åkermark brukade över 60 % av all åkermark och till 2025 har den andelen ökat till 65 %. Detta är en ökning sedan 2010 då det var cirka 48 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen.

År 2025 finns det drygt 6 700 företag i Sverige som brukade mer än 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. I Västra Götalands län finns 18 %, i Skåne län 17 %, i Östergötlands län 9 % och i Uppsala 7 %. Två län har 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark. Det är Blekinge och Norrbottens län.

Tabeller

• All vår statistik om jordbruksmarkens användning finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Definitioner och förklaringar

Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Exempelvis är mark med många stora stenar oftast inte lämplig att använda till växtodling och räknas därmed inte som åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark med odling av energiskog räknas också som åkermark. Åkermark kan också användas till bete.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruks­registret (LBR). Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Mer information om hur uppgifter till LBR samlats in över tid och hur definitionerna för vad som är ett jordbruksföretag i LBR har ändrats redovisas i ”Kvalitetsdeklarationen”, avsnitt 5.1 Jämförbarhet över tid.

Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet vilka ingår i LBR. De företag som ingick i LBR 2025 uppfyllde något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 hektar åkermark
• brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
• innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar). Räkningsdatum för 2025 var den 5 juni.

Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter areal åkermark samt viss uppdelning på län. I Jordbruksverkets statistikdatabas är statistiken uppdelad på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdelad på län, produktionsområde och kommun.

Produktionsområdeskarta

Följande uppdelning görs för åkermark samt betesmark och slåtteräng:

• Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
• Baljväxter: ärter, åkerbönor m.m., konservärter och bruna bönor.
• Grönfoder och vall: majs, grönfoder och slåtter- och betesvall.
• Potatis och sockerbetor: matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor.
• Raps, rybs och oljelin: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och oljelin.
• Träda och övriga grödor på åkermark: vall för fröskörd, energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda och ospecificerad åkermark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarken. I statistiken har ospecificerad åkermark funnits från och med 2000, då stödansökta arealer började användas i stället för att jordbrukarna skulle svara på en årlig undersökning. I samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet visade att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. Resterande åkermark användes till bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Undersökningen innebar att drygt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren 2013–2015 fördelades på olika grödor. För 2012 och tidigare samt 2016 och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i Lantbruksregistret, LBR. Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2025, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:

• För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2025 används de ansökta arealerna i IAKS.
• För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2025 används främst uppgifter från två undersökningar gällande 2023. Den ena undersökningen gällde samtliga jordbruksföretag 2023, medan den andra gällde samtliga företag med trädgårdsodling 2023. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
  Arealinformationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och är ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
  I undersökningen till samtliga jordbruksföretag 2023 lämnade företagen information om den totala åkermarksarealen och den totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlade om de inte söker stöd.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.

För enstaka arealer har grödan ändrats jämfört med i stödansökan. Det beror på vad som är rimligt att odla i norra Sverige och att vissa typer av betesmark inte kan finnas i hela landet. För 2025 ändrades grödan för mindre än 37 hektar. Ändringarna beskrivs i dokument ”Statistikens framställning”, avsnitt 2.5 Bearbetningar.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att uppgifterna om antalet företag som odlar vissa grödor kan överskattas, medan statistiken om hektar per gröda stämmer.

Bra att veta

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2025, preliminär statistik redovisades preliminära uppgifter om jordbruksmarkens an­vändning för 2025; i maj 2025 publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2024; hösten 2024 redovisades hur stora arealer som såddes under hösten 2024 och som beräknas skördas 2025.

I november 2025 redovisas höstsådda arealer 2025 och som beräknas skördas 2026.

Våren 2026 redovisas slutliga skördar av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2025, även hur stora arealer som skördats med mera redovisas samtidigt.

Det finns också årlig statistik om trädgårdsodling. Senaste rapporten är Trädgårdsodlingens produktion 2024.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2016–2020 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, på länsnivå och kommunnivå.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 248.1 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 311.3 kB.

Summary in English

The total area of arable land and pasture and meadow is almost the same as in 2024

The total area of arable land is 2 526 900 hectares in 2025, it is almost the same as in 2024. Since 2010, the area of arable land has decreased by 106 600 hectares (‑4 %). The total area of pasture and meadow is 452 100 hectares in 2025. This is almost the same as in both 2024 and 2010.

The area with cereals and the area of oilseeds has increased

The total area of cereals was 1 010 100 hectares in 2025. It is an increase by 13 100 hectares (+1 %) compared with 2024 and an increase by 47 300 hectares (+5 %) compared with 2010. Wheat was the largest crop of cereals and the total area of wheat was 525 600 hectares in 2025. It is the largest area of wheat since measurements began in the 19th century. This depends on large areas of winter wheat.

The area of barley was 259 200 hectares in 2025. It is a decrease by 12 % compared with 2024 and a decrease by 19 % compared with 2010. The area of oats was 153 500 hectares in 2025, a decrease by 6 % compared with 2024 and a decrease by 7 % compared with 2010.

The area of rape and turnip rape was 111 600 hectares in 2025, an increase by 18 % compared with 2024. Since 2010, the area of rape and turnip rape has increased by 1 %.

The number of holdings with utilised agricultural area has decreased by 24 % compared with 2010

There were less than 53 600 agricultural holdings in 2025 which had arable land and/or pasture and meadow. This is 800 holdings less than in 2024. In 2025, there were more than 51 800 holdings with arable land and more than 31 100 holdings with pasture and meadow.