Logotyp Jordbruksverket

Gödningsmedel och jordförbättrings­medel med animaliskt innehåll

Produkter för mark- och jordanvändning som innehåller animaliska beståndsdelar eller naturgödsel får inte riskera att hamna i foderkedjan eller sprida smitta. Därför finns det regler för bland annat bearbetning och spårbarhet. De anläggningar som är involverade i tillverkning och vidare hantering måste även vara godkända av Jordbruksverket.

Du som ska använda jord, gödnings- och jordförbättringsmedel i din verksamhet ska läsa på sidorna om att lagra och sprida gödsel.

Tillverkning av jord, gödnings- och jordförbättringsmedel

Många gödningsmedel och jordförbättringsmedel består av eller innehåller delvis naturgödsel eller andra animaliska biprodukter (ABP). Anläggningar som tillverkar eller lagrar sådana produkter för vidare utsläppande på marknaden ska vara godkända av Jordbruksverket. Det gäller även anläggningar som bearbetar eller behandlar animaliska biprodukter som sedan blir råvaror till sådana produkter.

Vid jordtillverkning används ofta den här typen av produkter vilket innebär att även den som tillverkar jord för annat än eget bruk många gånger måste ha ett godkännande.

Eftersom produkter avsedda för mark- och jordanvändning inte får riskera att sprida smitta eller hamna i foderkedjan ska anläggningarna uppfylla de krav lagstiftningen ställer när det gäller bland annat hantering, bearbetning/behandling, lagring, transport och spårbarhet.

Kategorisera animaliska biprodukter

Animaliska biprodukter och därav framställda produkter delas in i olika kategorier beroende på hur riskfylld produkten är och på vilken möjlighet det finns att använda den vidare för olika ändamål. Det är viktigt att du har gjort en korrekt kategorisering av de produkter som är aktuella för din anläggning.

Flera typer av anläggningar berörs

För vidare utsläppande på marknaden finns det flera olika typer av anläggningar som berörs. Dessa kan tillverka, lagra, paketera och distribuera gödnings­medel, jordförbättrings­medel och jord­produkter eller råvaror som kan ingå i produkterna. Det rör sig om

  • biogasanläggning (rötrest/biogödsel)
  • komposteringsanläggning (kompost)
  • bearbetningsanläggning (till exempel kött- och benmjöl, blod- eller fjädermjöl, äggskal eller musselrester)
  • anläggning för bearbetning/hygienisering av naturgödsel
  • lagringsanläggning för framställda produkter (till exempel bearbetad naturgödsel eller kött- och benmjöl)
  • tillverkare av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel (kombineras ofta med någon av ovanstående)
  • jordtillverkare.

Dessa anläggningar behöver godkännas, eller i vissa fall bara registreras, av Jordbruksverket.

Anmäla din anläggning

Oavsett om din anläggning behöver ett godkännande eller om det räcker med en registrering anmäler du din verksamhet på en blankett.

Anläggningar som ska godkännas måste vi kontrollera på plats innan vi kan godkänna dem. När du skickar in ansökan om godkännande bör anläggningen vara klar för kontroll inom tre månader. Ta även kontakt med berörd miljömyndighet om du är osäker på vilka miljöregler som gäller för din blivande verksamhet.

Vi tar ut en avgift på 13 000 eller 18 000 kronor beroende på om det krävs ett eller två besök på plats. Om själva handläggningen av ärendet tar mer än 12 timmar tillkommer ytterligare 900 kronor per påbörjad timme.

När anläggningen väl har blivit godkänd så gäller detta tills vidare, om inget annat framgår av beslutet.

Om anläggningen inte behöver godkännas krävs det ingen kontroll av anläggningen från Jordbruksverket innan du får börja din verksamhet. Men du måste registrera din anläggning innan du påbörjar din verksamhet. För registreringen tar vi ut en avgift på 400 kronor. Registreringen gäller tillsvidare.

Du som är ansvarig för en anläggning ska även betala en årlig registeravgift på 200 kronor samt en årlig kontrollavgift. Kontrollavgiftens storlek beror bland annat på typ av verksamhet. Du kan läsa mer under avsnittet om kontroll.

Om du ändrar något i en verksamhet som redan är registrerad eller godkänd ska du skicka in blanketten på nytt. Kryssa i att det är en ändring på blankettens första sida.

Om du upphör med din verksamhet måste du anmäla det till oss för att undvika ytterligare utgifter.

Registrering av jordtillverkning

Om du som enda verksamhet blandar jord (växtmedier) räcker det med en registrering om du uppfyller följande kriterier:

  • slutprodukten innehåller maximalt 50 procent bearbetad naturgödsel
  • slutprodukten innehåller maximalt 5 procent av andra bearbetade animaliska biprodukter
  • naturgödseln och de andra bearbetade animaliska produkterna kommer från godkända anläggningar.

Uppfylls inte detta ska anläggningen godkännas.

I följande fall behöver du inte anmäla din verksamhet till Jordbruksverket

Du behöver inte anmäla din verksamhet i följande fall:

  • Om du bara tar emot och distribuerar bearbetade produkter från godkänd anläggning som redan är konsumentförpackade i förpackningar som väger maximalt 50 kilo. De ska också vara avsedda för användning utanför foder- och livsmedelskedjan som till exempel hos villaägare eller odlare av prydnadsväxter eller på golfbanor.
  • Om du är primärproducent och bara rötar din egen och eventuellt andra gårdars naturgödsel utan hygienisering och rötresten sedan bara ska användas på den mark som brukas av de som lämnar naturgödsel till anläggningen. Anläggningen får utan krav på godkännande även ta emot mjölk och mag- och tarminnehåll.
  • Om du är primärproducent och komposterar naturgödsel för eget bruk.
  • Om du är privatperson och tillverkar jord för eget bruk och använder naturgödsel, egen kompost eller konsumentförpackade produkter.

Sälja och distribuera

Alla organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel som släpps ut på marknaden måste komma från en godkänd anläggning.

Förutom grundkraven som ställs på olika typer av anläggningar tillkommer särskilda krav med anledning av att anläggningen släpper ut organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel på marknaden. Dessa krav finns samlade i dokumentet med regler för organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel och gäller alla anläggningar inom detta område.

Märkning och spårning

Alla produkter med animaliskt ursprung som du tar emot ska ha med ett handels­dokument. Bara för naturgödsel från jordbruksföretag finns det vissa undantag. Kravet på handels­dokument gäller oberoende av om det är en obearbetad eller bearbetad produkt. Handels­dokumentet intygar vad det är för produkt och varifrån den kommer. Du ska få originalet av handelsdokumentet när du tar emot produkterna. För naturgödsel från de jordbruksföretag som undantas från kravet på handels­dokument kan du som mottagare alltid kräva annan typ av dokument.

Du ska även föra ett register över inkommande produkter och kunna visa om du har använt det du tagit emot eller om det finns kvar i lager.

För att undvika att produkterna förväxlas med foder finns det bland annat regler för hur produkterna ska märkas, användas och vara spårbara. Vissa produkter måste blandas med en särskild komponent eller förpackas i storsäckar med en märkning som Jordbruksverket godkänt, så att det inte av misstag används som foder.

Produkter som kommer från ett annat land ska komma från en anläggning som är godkänd för tillverkning eller lagring av aktuell produkt. Om produkten inte är märkt enligt reglerna får du inte släppa produkten på marknaden förrän produkten är märkt på rätt sätt. Vissa produkter som till exempel kött- och benmjöl kräver införseltillstånd från Jordbruksverket, och sådana sändningar och sändningar av mjöl av kategori 3 måste även ankomstregistreras i Traces av Jordbruksverket. Om produkten kommer från ett land utanför EU, Norge eller Schweiz finns det särskilda importregler.

Undantag för naturgödsel

Vid transport av naturgödsel från lantbruk behöver inte alltid handelsdokument följa med. Det ligger på avsändaren att avgöra om det ställs krav på handelsdokument.

Undantag för växtmedier

Säljfärdiga växtmedier som kommer från registrerad anläggning i Sverige, andra EU-länder, Norge eller Schweiz kan fritt släppas ut på marknaden om de innehåller

  • mindre än 5 volymprocent bearbetat kategori 3-material eller kategori 2-material (annat än bearbetad naturgödsel)
  • mindre än 50 volymprocent bearbetad naturgödsel.

Här ställs alltså inga krav på spårbarhet via handelsdokument eller register.

Om produkten kommer från ett land utanför EU finns särskilda importregler.

Undantag för CE-märkta produkter

CE-märkta produkter kan fritt släppas ut på marknaden. För att en produkt ska kunna CE-märkas måste de animaliska biprodukterna som ingår omfattas av EU:s förordning 2023/1605. Den slutliga produkten måste uppfylla kraven i EU:s förordning 2019/1009.

En anläggning som släpper ut de CE-märkta produkterna på marknaden måste vara godkänd av Jordbruksverket specifikt för tillverkning av organiska gödningsmedel och jordförbättrings­medel med syfte att släppa ut CE-märkta produkter på marknaden.

Du kan läsa mer i EU-kommissionens sammanfattade frågor och svar.

Kemikalie­inspektionen har ansvar för marknads­kontrollen av EU-gödselprodukter. Se Kemikalie­inspektionens webbplats för mer information.

Biogasanläggning

Biogasanläggningars huvudsyfte är att producera gas. Men om anläggningen tar emot animaliska biprodukter som till exempel naturgödsel, före detta livsmedel eller matavfall är den fasta fraktion som uppstår efter rötningsprocessen ett organiskt gödnings- eller jordförbättringsmedel.

För att säkerställa att rötresten är säker att sprida på mark ur ett smittskydds­perspektiv, ska det material som biogas­anläggningen tar emot uppfylla vissa krav. Anläggningen ska även hygienisera materialet då detta krävs. Hygieniseringen kan ske genom att materialet finfördelas och genomgår en värme­behandling på minst 70°C i minst 60 minuter. Jordbruksverket kan även godkänna andra metoder som ger en hygieniskt säker slutprodukt De ingående råvarorna ska vara spårbara liksom den rötrest (biogödsel) som lämnar anläggningen.

Animaliska biprodukter måste ibland lagras eller hanteras på något sätt innan de sänds vidare till biogas­anläggningen. Om detta sker på en annan anläggning än där materialet uppstått ska anläggningen godkännas av Jordbruksverket som en anläggning för lagring eller mellan­hantering. En sådan anläggning kan även godkännas för att hygienisera materialet innan det går till biogas­anläggningen för den slutliga rötningen.

Bearbetningsanläggning

Vissa produkter passar bäst att gå till en bearbetningsanläggning. Kravet på anläggningen och på processen beror på typ av råvara.

Exempel på produkter som används på mark och som kommer från bearbetningsanläggningar är kött- och benmjöl och bearbetat animaliskt protein som till exempel benmjöl, blodmjöl, fjädermjöl eller fiskmjöl. Även rester från kläckerier eller livsmedelsanläggningar som hanterar till exempel ägg kan spridas på mark om de passerat en godkänd bearbetningsanläggning.

Det är viktigt att hålla reda på vilka kategorier av animaliska biprodukter som används. En anläggning som är godkänd för bearbetning av kategori 3 material får bara ta emot råvaror av kategori 3.

För tillverkning av kött- och benmjöl som ska spridas på mark får bara kategori 2-material användas med eventuell inblandning av kategori 3.

Det finns godkända bearbetning­sanläggningar som inte primärt tillverkar produkter för spridning på mark utan i stället är tillverkare av livsmedel eller foder. Om anläggningen släpper ut produkter på marknaden för spridning på mark ska den vara godkänd även för tillverkning av organiska gödningsmedel. Detta godkännande ges samtidigt som godkännandet som bearbetnings­anläggning.

Komposteringsanläggning

Om du ska kompostera animaliska biprodukter, till exempel naturgödsel eller matavfall finns det krav på hygienisering för att slutprodukten ska kunna spridas säkert på mark.

Hygieniseringen kan ske genom en värmebehandling på minst 70°C i minst 60 minuter men Jordbruksverket kan godkänna andra metoder som ger en hygieniskt säker slutprodukt, till exempel trumkompostering under längre tid vid lägre temperatur.

Bearbetning av naturgödsel

Naturgödsel kan bearbetas i en anläggning som enbart bearbetar naturgödsel och som är godkänd för tillverkning av organiska gödningsmedel. Denna anläggning skiljer sig från en komposteringsanläggning genom att den inte bryter ner materialet under en längre tid genom kompostering utan att materialet istället bara hygieniseras och släpps ut på marknaden efter detta. Hygieniseringskraven är samma som vid kompostering av naturgödsel.

Lagra framställda produkter

På en lagringsanläggning för framställda produkter som ska användas som gödnings­medel eller jordförbättrings­medel lagras till exempel kött- och benmjöl eller bearbetad naturgödsel i väntan på inblandning eller utleverans. En sådan anläggning ska godkännas av Jordbruksverket

Om anläggningen också blandar material eller paketerar ska anläggningen vara godkänd även för tillverkning av organiska gödningsmedel.

Kontroll

Syftet med kontrollen inom området animaliska biprodukter och därav framställda produkter är att säkerställa att produkter hanteras i enlighet med gällande regelverk. Detta för att förebygga och minimera risker för människors och djurs hälsa och framför allt skydda säkerheten i livsmedels- och foderkedjan.

Det är företaget som har ansvaret för att hanteringen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter är säker. Kontroll­myndigheternas uppgift är att bedöma om företaget lyckats med detta.

Den offentliga kontrollen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter ingår i den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.

Du kan läsa mer om den offentliga kontrollen och om vilka myndigheter som ansvarar för kontrollen på vår webbsida om kontroller.

Jordbruksverket kontrollerar anläggningar inom området animaliska biprodukter och därav framställda produkter

Beroende på vilken typ av anläggning kontrollerar vi bland annat

  • att företaget har rätt godkännande eller registrering
  • de egenkontroller som ett företag ska ha upprättat för att övervaka efterlevnaden av lagstiftningen
  • företagets riskhantering enligt HACCP-principen (inte aktuellt för alla verksamheter)
  • spårbarhet
  • användning av handelsdokument
  • märkning
  • dokumentation och åtgärder kring skadedjursbekämpning.

Så går kontrollen till

Kontrollen ska i första hand ske oanmäld. Efter kontrollen skickar vi en kontroll­rapport till dig där du kan se resultatet från kontrollen och vad som eventuellt krävs av dig. Om ditt företag har fått avvikelser ska du normalt sett inom en månad från det att du har fått kontroll­rapporten lämna in en skriftlig bekräftelse på att avvikelserna är åtgärdade eller lämna en åtgärds­plan till Jordbruksverket. Vi kommer då att bedöma det du skickat in och därefter meddela dig vår bedömning.

Kontrollen är avgiftsbelagd

Avgiften för den offentliga kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass.

Inför varje år får du som är ansvarig för en anläggning ett beslut där du kan se din avgift. Den totala kontroll­avgiften är uppdelad på de antal år som går mellan kontrollerna. Om du exempelvis ska ha kontroll vart tredje år så är avgiften uppdelad på tre år. Du betalar alltså avgift varje år oavsett om du får en kontroll det aktuella året eller inte.

Om du vill avboka en kontroll måste du göra det före klockan 15 dagen före kontroll­besöket, annars får du betala en avgift på 2 100 kronor.

Anmäl till Jordbruksverket om du upphör med din verksamhet

Om du upphör med din verksamhet måste du avregistrera dig hos Jordbruksverket. För att slippa betala den årliga avgiften kommande år ska du avregistrera dig senast den 31 december. Alla verksamheter som fortfarande är registrerade hos oss den 1 januari får betala den årliga avgiften för det året.

Om du ändrar eller slutar med din ­verksamhet ska du meddela det på samma blankett som du anmälde din verksamhet.

Avgift för uppföljning av avvikelser och vid merarbete

Jordbruksverket genomför uppföljande kontroller för att följa upp avvikelser från tidigare kontroller. För uppföljande kontroller kommer vi att debitera en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Anläggningstyp

Anläggningar för animaliska biprodukter får en anläggningstyp som speglar den verksamhet som anläggningen har. Det kan exempelvis vara förbrännings­anläggning eller bearbetnings­anläggning.

Risk- och erfarenhetsklasser

Varje anläggningstyp är kopplad till en riskklass. Riskklasserna är uppdelade i olika riskklasser som består av en * eller en siffra mellan 1–10. Vilken riskklass en anläggning har beror på verksamhets­typen. En anläggning med hög risk hamnar i en låg riskklass. I vår vägledning rekommenderas det vilken riskklass en anläggningstyp ska ha. För varje riskklass finns det en rekommenderad kontroll­frekvens. Anläggningar för animaliska biprodukter som exempelvis har riskklass 3 får en kontroll per år, medan anläggningar för animaliska biprodukter som har riskklass 7 får en kontroll vart femte år.

Det finns två typer av erfarenhets­klasser, normal och höjd. Alla nya anläggningar hamnar i erfarenhets­klass normal. Efter offentlig kontroll kan denna erfarenhets­klass komma att ändras till höjd om anläggningen exempelvis har visat goda resultat vid den offentliga kontrollen. Den höjda erfarenhets­klassen innebär en sänkning av nästkommande års årsavgift.

Kontrollfrekvens

Anläggningstyp och riskklass ligger till grund för hur ofta en anläggning får kontroll, det vill säga kontroll­frekvensen. Här kommer några exempel.

Anläggningstypen bearbetnings­anläggning rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 5 om de bearbetar kategori 3-material, vilket motsvarar en kontroll vart tredje år. Den slutliga kontroll­frekvensen för denna anläggning blir då en kontroll vart tredje år.

Avgift

Avgiften för den offentlig kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass.

Du kan se tabeller över hur avgifterna för ABP-anläggningar är beräknade utifrån kontrollintervall på vår sida där alla kontrollavgifter samlas.

Om du har frågor om kontroller eller avgifter kan du kontakta djurkontroll­enheten.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2026:2

Söker efter grundforeskrifter:
2007:21

Söker efter grundforeskrifter:
2019:75

Söker efter grundforeskrifter:
2004:62

Söker efter grundforeskrifter:
2020:2

Du kanske också är intresserad av det här

Länk till sidan:
https://jordbruksverket.se/4340.html
Sidan uppdaterades senast 2026-03-09.

Läs qr-koden med mobilen för att öppna sidan