Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll.
Uppgifter till och med 2020

Publiceringsdatum: 2021-12-09

Referensår: 2020 Produktkod: JO1301 Ämnesord: Konsumtion

Simon Lind 036-15 63 42 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Ökad totalkonsumtion av köksväxter

Totalkonsumtionen av köksväxter, som mäter den totala förbrukningen av råvaror för konsumtion, har under perioden 1980–2020 nästan fördubblats till 81,8 kg per person och år.

Från råvaror till förädlade livsmedel

För många varugrupper syns en långsiktig utveckling från livsmedel av råvarukaraktär till mer förädlade produkter. Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 37–49 kg per person och år under perioden 1980–2020, medan direktkonsumtionen av socker (bland annat strö- och bitsocker) har minskat med 75 %. Samtidigt har direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, även om ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000.

Samma utvecklingsmönster kan även urskiljas för varugrupperna potatis, bröd och spannmålsprodukter samt mejeriprodukter. Under perioden 1980–2020 har en kontinuerlig minskning av konsumtionsmjölk skett, medan konsumtionen av ost har ökat.

Ökad energitillförsel

Från 1980 till 2020 har den totala energitillförseln från livsmedel ökat från 12 300 till 12 800 kJ per person och dag. Det är främst energitillförseln från protein som ökat under perioden, detta kan till stor del förklaras av ökad köttkonsumtion.

Syfte

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter livsmedel i Sverige till och med 2020. Redovisade uppgifter för 2020 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder genomförts. Rådet är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen av humankonsumtionen.

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

  • Direktkonsumtion av livsmedel
  • Totalkonsumtion av livsmedel
  • Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Kort om statistiken.

Totalkonsumtionen av livsmedel

I Figur A redovisas totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 1980, 1990, 2000, 2010 och 2020. Med totalkonsumtion av en vara eller varugrupp avses den totala förbrukningen av råvaror för humankonsumtion. Exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart inhemskt producerat och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter.

Figur A - Totalkonsumtion

Figur A. Totalkonsumtion av vissa varor 1980, 1990, 2000, 2010 och 2020, kg/liter per person och år

Under perioden 1980–2020 har totalkonsumtionen av färska och frysta köksväxter mer än fördubblats till 65,2 kg medan beredda köksväxter har ökat med 87 % till 16,6 kg per person. Färska och frysta frukter och bär har ökat med 18 % till 63,6 kg och beredda frukter och bär har ökat med 16 % till 34,1 kg per person och år under samma tidsperiod. Konsumtionen av mjöl och gryn var som högst i början av 2000‑talet med nivåer mellan 70–75 kg per person, för att sedan minska och 2020 uppgå till 61,6 kg per person och år. Vilket är en minskning med 3 % jämfört med 1980.

Totalkonsumtionen av kött har ökat med 24 % till 79,1 kg per person och år, de senaste fyra åren har emellertid en kontinuerlig minskning skett. Fjäderfäkött är den undergrupp inom kött som har ökat mest, mer än en fyrdubbling har skett sedan år 1980. Däremot har mjölk och syrade produkter minskat från 185,0 till 94,8 liter per person, en minskning med 49 %.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 41–49 kg per person under perioden 1980–2015. Sedan 2016 har den börjat sjunka och ligger 2020 på 36,9 kg per person. 2016 har en översyn gjorts för beräkningen av socker och data har reviderats från och med 1995, därför är uppgifterna för åren före 1995 inte helt jämförbara med senare år.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden 1980–2020 ökat med 45 % till 72,8 kg per person, medan mjöl och gryn har minskat med 15 % till 17,9 kg per person. Mjölprodukter exklusive bröd och konditorivaror, där bl.a. pasta ingår, har mer än fördubblats till 13,3 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 72 % till 47,3 kg per person under perioden 1980–2020. Efter toppnoteringen på 53,2 kg 2016 har konsumtionen sjunkit kontinuerligt. Fjäderfäkött är det köttslag som har ökat mest sedan 1980, från 4,3 till 20,0 kg per person och år. Nötkött har ökat med 80 % från 6,1 till 10,9 kg medan griskött har varierat mellan 9–17 kg och ligger för år 2020 på 12,6 kg per person och år.

Konsumtionen av charkuterivaror och konserver har minskat med 25 % från 1980 och ligger på 19,0 kg per person och år 2020. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på 17,6 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning från 5,5 kg 1980 har sedan följts av en minskning och 2020 ligger den på 8,1 kg per person och år.

Figur B

Figur B. Direktkonsumtion av kött, kg per person och år

Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden 1980–2020 varierat mellan 2 och 4 kg per person och år och är 2,7 kg per person och år 2020. Beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur ligger på 8,0 kg per person för 2020 vilket är på samma nivå som 1980. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför bristfälliga.

Konsumtionen av mjölk inklusive syrade produkter toppade runt 1980 med 182,9 liter per person och år, varefter den minskat med 50 % till 91,0 liter år 2020. Under samma period har grädde ökat från 7,4 liter 1980 till att legat runt 10 till 11 liter i mitten av 2010-talet för att sedan börja minska. 2020 ligger konsumtionen på 6,5 liter per person och år. För tunn grädde minskade konsumtionen under 1980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000–2005 skedde en minskning för att därefter öka igen. Sedan 1980 har ost ökat med 37 % till 19,2 kg medan smör och margarin minskat med 39 % till 12,7 kg per person och år. De senaste åren har dock konsumtionen av matfett legat relativt konstant.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat stadigt. Sedan 1980 har färska köksväxter mer än fördubblats till 47,5 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har också ökat under tid och låg år 2020 på 11,7 kg per person. Inom området frukt och bär har den största förändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan 1980 har tredubblats från 9,2 till 27,5 kg per person. Konsumtionen av äpplen och päron har emellertid minskat från 21,6 till 12,0 kg per person från 1980 till 2020 vilket är en minskning med 44 %.

Från 1980 har direktkonsumtionen av socker minskat med 75 % och var 4,9 kg per person 2020. Under de senaste åren har dock minskningen avstannat. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2020 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 14,6 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 49 % sedan 1980. Konsumtionen av läskedrycker, cider m.m. har under samma period ökat från 29,6 till 92,0 liter år 2020. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och kan ha bidragit till den kraftiga ökningen totalt sett.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Det ska påpekas att näringsinnehållet baseras på leveranser av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll och står inte för vad som faktiskt äts då svinn i hushåll och storhushåll inte är avdraget.

Den totala energitillförseln från livsmedel ökade under perioden 1980–2020 från 12 300 kJ (2 900 kcal) till 12 800 kJ (3 100 kcal) per person och dag. En översyn av beräkningarna har genomförts 2018, vilket medför att uppgifter från och med 2017 är inte är helt jämförbara med tidigare år. Av energitillförseln år 2020 kom 30 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror samt 21 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker med mera svarar tillsammans för 20 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade till 2010 för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något. I Figur C redovisas olika varugruppers bidrag till energitillförseln åren 1980, 1990, 2000, 2010 och 2020.

Figur C

Figur C. Olika varugruppers bidrag till energitillförseln åren 1980, 1990, 2000, 2010 och 2020, procent

Den totala proteintillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2020 från 87 till 102 g per person och dag, Av proteintillförseln år 2020 kom 23 % från bröd och spannmålsprodukter, 29 % från kött och köttvaror samt 25 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln ligger 126 g per person och dag år 2020. Av fettillförseln kom 13 % från bröd och spannmålsprodukter, 19 % från kött och köttvaror, 22 % från matfett och 21 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2020 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) till 339 g per person och dag. Av kolhydrattillförseln kom 46 % från bröd och spannmålsprodukter, 4 % från mjölkprodukter, 23 % från frukt och grönt (inklusive potatis) och sammanlagt 23 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer har ökat mellan åren 1980 och 2020, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inklusive potatis). År 2020 svarade denna grupp för 97 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980–2020. De klart viktigaste kalciumkällorna är mjölkprodukter och ost som år 2020 svarade för 61 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inklusive potatis) svarade för 10 % respektive 11 % av kalciumtillförseln.

Kort om statistiken

Statistiken redovisas som totalvärden för hela riket samt medelvärden för Sveriges befolkning. Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen redovisas på följande sätt:

  • Direktkonsumtion av livsmedel
  • Totalkonsumtion av livsmedel
  • Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning.

Med totalkonsumtion avses den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen innefattar: direktkonsumtionen av olika livsmedel av råvarukaraktär; de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad

Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel inkluderas i konsumtionen medan råvaruinnehållet i exporterade förädlade produkter exkluderas. Beräkning av totalkonsumtionen sker enligt principen:

produktion + råvaruimport + råvaruinnehåll i förädlade livsmedel – råvaruexport – råvaruinnehåll i förädlade livsmedel

Så görs statistiken

De beräkningsmetoder som används varierar för olika livsmedel. För flertalet produkter gällande direktkonsumtionen kan man förenklat säga att den uppskattas genom att den inhemska produktionen justeras för utrikeshandel och svinn (inte hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången till förädlade produkter.

Även för totalkonsumtionen skiljer sig beräkningsmetoderna åt. För mjöl, kött, socker och ägg görs beräkningarna genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således även mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spann­målsprodukter.

För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (t.ex. köksväxter, frukter och bär).

Kostens näringsinnehåll beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livs­medelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets direktkonsumtions­beräkningar dels på en livsmedelsdatabas hos Livsmedelsverket. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna.

Beräkningsunderlag

Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet.

Källor

Följande uppräkning ger ingen heltäckande bild av underlagen till beräkningarna men visar ändå på de viktigaste källorna.

Externa källor:
  • SCB; utrikeshandelsstatistik
  • SCB; Industrins varuproduktion
  • SCB; befolkningsstatistik
  • Nordic Sugar/Danisco Sugar; produktion/försäljning av socker och sirap
  • Folkhälsomyndigheten; försäljning av alkoholhaltiga drycker
  • Livsmedelsverket; slakt av fjäderfä
  • Svenska Jägareförbundet; avskjutningsstatistik
  • Sametinget; slakt av ren
Jordbruksverkets egna undersökningar/registerdata:
  • Statistik över produktion av trädgårdsprodukter
  • Kvarnarnas leveranser av mjöl och gryn
  • Slaktstatistik
  • Produktion av förädlade köttvaror (produktion av charkvaror med mera.)
  • Produktion/försäljning av mejeriprodukter
  • Produktion/leveranser av margarin
  • Försäljning av inhemskt producerade potatisprodukter
  • Försäljning av glass

Statistikens tillförlitlighet

Beräkningsresultatens kvalitet är i stor utsträckning beroende av kvaliteten i de underlag som valts som grund för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa underlag går att kombinera.

Under åren har det skett förändringar både i det sätt man klassificerar varor och de metoder som används för insamling av uppgifter. Dessa förändringar har dels påverkat beräkningarnas kvalitet dels medfört ändringar av innehållet i olika varugrupper, vilket påverkar jämförbarheten mellan åren.

Vid beräkningarna av direktkonsumtionen ingår inte den del av råvaran som används till förädlade varor som redovisas separat (konserver, charkprodukter med mera). För att uppskatta råvaruåtgången av förädlade köttvaror har Jordbruksverket med några års mellanrum genomfört undersökningar för att uppdatera åtgångstalen i förädlingsindustrin. På flera andra områden, exempelvis vissa köksväxter, frukter och bär, är dock tillgången till uppgifter om råvaruåtgången i förädlingsindustrin bristfällig.

Vid beräkningarna av totalkonsumtionen är uppskattningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För en del varor, t.ex. mjöl och kött, omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning för t.ex. ägg är betydligt mer begränsad.

Då kostens näringsinnehåll beräknas utifrån direktkonsumtionen innebär det att förändringar i de metoder och underlag som används i direktkonsumtionen även påverkar kvaliteten och jämförbarheten över tiden i beräkningarna av kostens näringsinnehåll.

Metodförändringar

Inför beräkningarna för åren 1988–1991 gjordes en översyn av beräkningsunderlaget bl.a. med anledning av ny industristatistik enligt det nya HS-systemet. Denna översyn redovisades i Jordbruksverkets rapport 1992:10 (Livsmedelskonsumtionen 1988–1991).

Inför beräkningarna av 1993 och 1998 års konsumtion gjordes revideringar beträffande konsumtionen av charkvaror. Information om detta finns i Jordbruksverkets rapport 2000:13 (Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996–1999).

Åren 1995 och 1996 genomfördes stora förändringar i produktions- och utrikeshandelsstatistiken. I samband med det svenska EU-medlemskapet år 1995 infördes EU:s kombinerade nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och från och med år 1996 redovisas även produktionsstatistiken enligt KN-systemet. Bytet av nomenklatur har orsakat förändringar i direktkonsumtionsberäkningarnas varuindelning.

I samband med beräkningarna avseende år 2000 genomfördes ett mindre översynsarbete som har lett till vissa förändringar i varuindelningen. Den främsta orsaken till dessa har varit svårigheter att skilja vissa varor/varugrupper från varandra i den nu rådande nomenklaturen (KN) på utrikeshandelsstatistikområdet. Vidare har redovisningen av färsk fisk upphört. Anledningen till detta är att beräkningarna av konsumtionen av färsk fisk var mycket osäkra och i flera fall gav helt orimliga resultat när de baserades på den officiella fångststatistiken och utrikeshandelsstatistiken.

I samband med beräkningarna avseende år 2003 genomfördes förändringar i varuindelningen för mjölkprodukter (revideringar har gjorts bakåt till och med år 2000).

Vid beräkningarna avseende år 2005 genomfördes förändringar i varuindelningen för syrade produkter. Revideringar bakåt har gjorts.

I samband med beräkningarna avseende år 2007 förändrades underlaget till fjäderfäkött (vara 25). Kasserade slaktkycklingar ingår inte längre, revideringar har gjorts bakåt till och med år 2005. Vid 2009 års beräkningar gjordes också revideringar bakåt till och med år 2005 på grund av reviderade källuppgifter angående slaktvikter för fjäderfä.

Vid beräkningarna 2015 gjordes en översyn av totalkonsumtionen av socker, siffror från och med 1995 och framåt reviderades och är inte helt jämförbara med tidigare år.

När beräkningarna 2020 gjordes genomfördes mindre förändringar i beräkningarna av kaffe då lageruppgifter togs bort. Revideringen gäller från 2019 och framåt.

Bra att veta

Uppgifter för totalkonsumtionen av kött och mejeriprodukter kan skilja sig åt från uppgifterna i rapporten Livsmedelskonsumtion av animalier. Preliminära uppgifter 2020, som publicerades tidigare i år då uppgifter för utrikeshandeln och vilt har uppdaterats inför denna rapport.

Annan statistik

I mars 2022 kommer preliminära uppgifter för totalkonsumtionen av kött och mejeriprodukter att redovisas i rapporten Livsmedelskonsumtion av animalier. Preliminära uppgifter 2021.

Summary in English

During the period 1980–2020 total consumption of meat increased by 24 % to 79.1 kg, vegetables almost doubled to 81.8 kg and fruits increased by 17 % to 97.8 kg. Total consumption of milk and fermented milk during the same period decreased from 185.0 to 94.8 litres per capita and year, a decrease by 49 %. In addition, consumption of edible fats decreased during the period from almost 24.2 to 15.5 kg per capita and year, a decrease by 36 %. Consumption of flour and hulled grains peaked in the early 2000s and then decreased. In 2020, total consumption was 61.6 kg per capita, a decrease of 3 % compared to 1980.

Consumption of milk were at 182.9 litres per person and year in 1980. Since then it has decreased by 50 % to 91.0 litres in 2020. During the same period, cream has decreased in total by 13 % to 6.5 kg since 1980. On the other hand, since 1980, cheese has increased by 37 % to 19.2 kg. During 2020, consumption of chocolate and confectionery per capita and year was 14.6 kg, a 49 % increase since 1980. Consumption of soft drinks has increased from 29.6 litres in 1980 to 81.9 in 2020. Mineral water and carbonated water with sugar and flavours cannot be separated from soft drinks and it is probable that these products have contributed to the abovementioned increase.

During the period 1980–2020 the total supply of energy from food products increased from 12 300 to about 12 800 kJ per capita and day. About 29 % of the total supply of energy comes from bread and cereals, 12 % from meat and meat products and 21 % from milk, milk products, eggs and edible fats. Sugar, syrup, chocolate and confectionery, ice cream, beer and soft drinks etc. account for 20 % of the total supply of energy.

Hitta på sidan

Till toppen