Jordbruksföretagens driftsinriktning 2023. Svensk typologi
Publiceringsdatum: 2024-03-07
Referensår: 2023 Produktkod: JO0105 Ämnesord: Företag, Struktur, Sysselsättning
Anders Grönvall 036-15 57 91 statistik@jordbruksverket.se
Sammanfattning
Antalet jordbruksföretag har mellan 2020 och 2023 minskat med drygt 2 600 företag och uppgick i juni 2023 till 56 171. Relativt sett så är det företag med inriktning mot växtodling som minskar mest. I denna grupp har cirka 5,7 % av alla företag försvunnit medan det bland jordbruk med skötsel av lantbruksdjur som huvudinriktning och bland jordbruk med en blandad verksamhet är en minskning på 2–4 %.
Sett över en längre period är det dock företag med inriktning mot lantbruksdjur som minskat i antal mest. 2023 fanns det 37 % färre företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur jämfört med 2005. Motsvarande minskning bland företag med inriktning mot växtodling är 26 %.
Räknat i arbetsbehov så har det totala arbetsbehovet minskat från 82,0 miljoner standardtimmar 2020 till 79,1 miljoner standardtimmar 2023. En minskning med cirka 3,6 %. Medan det för huvudinriktningar varit en ungefär lika stor minskning av företag med inriktning mot växtodling som med jordbruk med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur så har arbetsbehovet för blandade jordbruk ökat något. Nedbrutet på lägre klasser så har företag med inriktning mot frukt och bär minskat sitt standardiserade arbetsbehov med cirka 16 %.
Sedan 2005 har det standardiserade arbetsbehovet minskat med 25 % totalt och mest bland företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur (31 %). Bland mjölkkoföretag var minskningen 51 % medan den för fårföretag ökat med 41 % och för fjäderfäföretag ökat med 22 %. För växtodlingsföretagen är minskningen i det standardiserade arbetsbehovet sedan 2005 cirka 18 %.
Syfte
Beräkningarna av det standardiserade arbetsbehovet (mätt i standardtimmar) bygger på Lantbruksregistret (LBR) avseende 2023. LBR baseras på Strukturundersökningen som var en totalundersökning av jordbruket i juni 2023. Strukturundersökningen bygger på en kombination av en enkätundersökning och insamlade uppgifter från olika register. Klassificeringen av jordbruksföretag efter driftsinriktning baseras på uppskattningar av det standardiserade arbetsbehovet. Dessa uppskattningar baseras på grödarealer och djurantal och är differentierade efter produktionens omfattning. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur är normtal, som baseras på uppskattade, genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara dåligt arronderade.
Det standardiserade arbetsbehovet används dels för att uppskatta företagets totala storlek, dels för att väga olika driftsgrenar mot varandra och därigenom bestämma driftsinriktning (typklass). Arbetsbehovet beräknas med hjälp av uppgifter om grödodlingens/djurbesättningens fysiska storlek (areal/antal) och schablonmässigt uppskattade arbetsbehov per enhet. Dessa avser att spegla genomsnittliga förhållanden när det gäller mekanisering, arrondering m.m.
För att ta hänsyn till att arbetsbehovet i jordbruket förändras över tid, t.ex. genom att mer effektiva maskiner börjar användas, revideras det beräknade arbetsbehovet med jämna mellanrum. År 2013 gjordes en sådan förändring. Den uppdaterade typologin har generellt gjort att antalet företag som blir klassificerade som företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur ökat medan antalet företag som blir klassificerade som växtodlingsföretag minskat.
Typklassificeringssystemet (typologin) för jordbruksföretag infördes i LBR 1984. Genomgripande översyner av systemet har förutom 2013 även gjorts 1989–1991 och 2000–2001.
Resultat
Totalt arbetsbehov i jordbruket
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska i Sverige. I juni 2023 fanns det 56 171 jordbruksföretag vilket var en minskning med 2 620 sedan 2020. I figur A syns att trenden har varit ganska jämn under många år och sedan 2005 har antalet jordbruksföretag minskat med i genomsnitt 1,7 % per år.
Figur A. Totalt antal jordbruksföretag samt standardiserat arbetsbehov i timmar mellan år 2005-2023
I tablå A och figur B visas hur antalet företag förändrats mellan 2016 och 2023 i olika storleksgrupper av företag där företagen storleksgrupperats utifrån det standardiserade arbetsbehovet. Antalet jordbruksföretag minskar i alla storleksgrupper men den största procentuella minskningen sker i grupperna där det standardiserade arbetsbehovet beräknats till mellan 2 400 och 5 600 timmar. Lägst relativ minskning av antalet företag har skett i den största storleksgruppen där arbetsbehovet är större än 5 600 standardtimmar, följt av den minsta storleksgruppen under 400 standardtimmar.
I gruppen av jordbruksföretag där det standardiserade arbetsbehovet överstiger 5 600 timmar finns 4,5 % av alla jordbruksföretag men dessa utför 31,1 % av det beräknade standardiserade arbetet. I kontrast till detta så utför 38 % av de minsta företagen (småbruken) drygt 6 % av arbetsbehovet.
Tablå A. Antal jordbruksföretag samt antal standardtimmar i tusental efter storleksgrupp av arbetsbehov år 2016, 2020 och 2023
Det totala beräknade arbetsbehovet minskade från 82,0 miljoner standardtimmar 2020 till 79,1 miljoner standardtimmar 2023, en minskning med 2,9 miljoner standardtimmar eller -3,6 %.
Senare under våren kommer en specifik rapport om heltidsjordbruket att publiceras vilket omfattar jordbruk vars standardiserade arbetsbehov överstiger 1 600 standardtimmar.
Figur B. Antal företag 2005-2023 fördelat efter arbetsbehov per år
Växtodlingsföretag
Antal företag inom växtodling minskade med drygt 900 stycken mellan 2020 och 2023. Den absolut största gruppen är företag specialiserade på jordbruksväxter med knappt 13 800 företag. Minskningen inom gruppen var drygt 900 företag eller -6 % (se figur D). Antal företag specialiserade på trädgårdsväxter ökar med 0,7 % men då minskar antalet företag inriktade mot frukt och bär medan antalet företag med inriktning mot köks-, prydnads- och plantskoleväxter ökar. Jämfört med 2005 har de flesta grupper specialiserade på växtodling minskat med omkring 20–30 %. Jordbruksväxter minskar med 4 700 företag, medan de övriga grupperna minskar med 10–20 %.
Figur C. Utvecklingen av antal företag inom driftsinriktning växtodling
Företag inom driftsgrenen skötsel av lantbruksdjur
Företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur är den huvudgrupp som minskat mest över tid. Det är antalet företag med nötkreatur som minskat mest vilket visas i figur E. Antalet fårföretag ökade under ett antal år men har minskat något i antal sedan toppnoteringen runt 2013. Räknar man på arbetsbehovet, mätt i standardtimmar, i de olika driftsinriktningarna är skillnaderna dock lägre till följ av att nötkreatursföretagen i allmänhet ökat i storlek snabbare än övriga företag.
Figur D. Utvecklingen av antal företag inom driftsinriktning skötsel av lantbruksdjur
Företag specialiserade på mjölkproduktion har minskat med 350 stycken eller -13 % sedan 2020 (se figur F). Som jämförelse har företag specialiserade på köttproduktion minskat med -6 %. Sedan 2005 har antalet företag specialiserade på mjölkproduktion minskat med 5 300 eller -70 %, avsevärt mer än en halvering av antalet företag på 18 år (se figur F). Företag specialiserade på köttproduktion minskade som jämförelse med -31 %.
Figur E. Utvecklingen av antal företag inom bastyp nötkreatur
Räknat i standardiserat arbetsbehov inom skötsel av lantbruksdjur, var det företag specialiserade på mjölkproduktion som minskade allra mest i antal mellan 2020 och 2023, -0,9 miljoner standardtimmar eller -5,5 %. För smågrisproduktionen minskade arbetsbehovet i standardtimmar med 20 % eller 0,1 miljoner standartimmar.
Blandade jordbruk
I gruppen blandade jordbruk är underindelningarna "Blandade jordbruk, mest växtodling" samt "Blandade jordbruk, mest djurhållning". Av dessa så ökar antalet företag med inriktningen "Blandat jordbruk, mest växtodling" medan "Blandat jordbruk, mest djurhållning" minskar. De förhållandevis stora förändringar som skedde till 2013 beror främst på de uppdateringar av typologiberäkningarna som gjordes till 2013 (se statistikens jämförbarhet).
Figur F. Utvecklingen av företag inom driftsinriktning blandat jordbruk
Jämförelse mellan grupper
Den största minskningen av antal företag mellan 2020 och 2023 skedde inom grupperna växtodling och småbruk, där antalet företag minskade med mellan 900 och 1 000 stycken (se figur B). Det är tillika de grupper som också minskade mest procentuellt sett, -5,7 % respektive -4,4 %. Den grupp som minskade allra minst, både antalsmässigt och procentuellt, var blandat jordbruk som minskade med drygt 80 företag eller -2,1 %.
Den största minskningen sedan 2005 har skett för gruppen skötsel av lantbruksdjur som minskade med nästan 9 000 företag eller -37 %. Gruppen blandat jordbruk minskar med -33 % och antalet växtodlingsföretag minskar med 26 % sedan 2005. Småbruk är den grupp som har den lägsta procentuella minskningen, omkring -14 %.
Figur G. Antal jordbruksföretag efter huvudsaklig driftsinriktning
Tittar man på antalet standardiserade arbetstimmar så har skötsel av lantbruksdjur minskat det standardiserade arbetsbehovet med 1,8 miljoner standardtimmar sedan 2020, en minskning med -4,4 %. Nötkreatur står för större delen av minskningen, då de minskade med 1,5 miljoner standardtimmar. Inom nötkreatur är det företag som specialiserar sig på mjölkproduktion som minskat allra mest räknat i standardtimmar. De stod för 57 % av nedgången inom kategorin nötkreatur. Företag med blandat jordbruk har ökat arbetsbehovet med 0,3 % jämfört med 2020. Sedan 2005 har det totala antalet standardtimmar minskat med 27 miljoner eller -25 %. Skötsel av lantbruksdjur stod för den absoluta majoriteten med en minskning på nästan 18 miljoner standardtimmar.
Figur H. Beräknat arbetsbehov efter huvudsaklig driftsinriktning i miljoner standardtimmar
Tabeller
Statistik fördelat efter storleksgrupper åkermark
Statistik fördelat efter storleksgrupper jordbruksmark
Kort om statistiken
Definition och förklaringar
Statistiken bygger på resultat från Strukturundersökningen 2023 som är en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag i Sverige. Ett jordbruksföretag är en enhet som i juni 2023 uppfyllde något av följande kriterier:
- brukade mer än 2,0 ha åkermark,
- brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark,
- bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal,
- bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta,
- innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2023 till och med den 1 juni 2023 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar).
Klassificeringen av jordbruksföretag efter driftsinriktning baseras på uppskattningar av standardiserat arbetsbehov inom olika driftsgrenar såsom odling av olika grödor, mjölkproduktion och olika typer av djurhållning. Dessa uppskattningar baseras på grödarealer och djurantal och är differentierade efter produktionens omfattning. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur är normtal som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara dåligt arronderade. En utförligare beskrivning av hur det standardiserade arbetsbehovet tas fram beskrivs i dokumentet "Statistikens Framställning".
Statistikens tillförlitlighet
I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Endast modellfelen bedöms kunna ha en inverkan på statistikens tillförlitlighet som inte är obetydlig. Urvalsfel förekommer inte eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i populationen. Övertäckning förekommer inte, medan undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen inte har blivit komplett. Rampopulationen utgörs av lantbruksregistret (LBR). Ramen för 2023 års undersökning består av LBR 2022 kompletterat med information från administrativa register såsom Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IAKS) och Jordbruksverkets Nötkreatursregister (CDB). Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i enkätundersökningens svarsblanketter är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Modellfel förekommer i den grad antagandena om standardiserat arbetsbehov är felaktiga. Svarsbortfallet i enkätundersökningen var cirka 5 %. Fel från bearbetningsprocessen bedöms inte påverka resultaten i stort.
Så tar vi fram statistiken
Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. År 2023 samlades uppgifter från samtliga jordbruksföretag in. Uppgifterna som samlas in ställs årligen samman i Lantbruksregistret, LBR.
Fram till 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in av SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med detta har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter för att jordbrukarna inte ska behöva lämna samma uppgifter mer än en gång.
Denna statistik bygger på uppgifter från Lantbruksregistret (LBR). LBR baseras på en enkätundersökning i juni 2023 till samtliga jordbruksföretag i landet samt på en bearbetning av Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) och Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB).
Statistikens jämförbarhet
För att ta hänsyn till att arbetsbehovet i jordbruket förändras över tid, t.ex. genom att mer effektiva maskiner börjar användas, revideras det beräknade arbetsbehovet med jämna mellanrum. År 2013 gjordes en sådan förändring. Den uppdaterade typologin har generellt gjort att antalet företag som blir klassificerade som företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur ökat medan antalet företag som blir klassificerade som växtodlingsföretag minskat. Typklassificeringssystemet (typologin) för jordbruksföretag infördes i LBR 1984. Genomgripande översyner av systemet har förutom 2013 även gjorts 1989–1991 och 2000–2001.
För att ta hänsyn till EU:s avgränsningar för vad som räknas som ett jordbruksföretag ändrades definitionen för vilka företag som ingår i LBR 2010. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de tidigare svenska avgränsningarna i LBR och EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för 2010 inte är fullt jämförbara med föregående års siffror.
Det skedde en ökning av antalet företag i jordbruket 2005 jämfört med tidigare år. Ökningen berodde till stor del på ändrade regler för att söka stöd, vilka innebar att fler företag blev synliga i systemen och inkluderades i LBR snarare än att strukturen i jordbruket förändrades. Inga större förändringar i stödsystemen har skett mellan åren 2005 och 2023, dock medförde ändringen i definition av jordbruksföretag år 2010 (vilket är beskrivet tidigare i detta avsnitt) att antal jordbruksföretag, främst inom nötkreatursskötsel, fårskötsel samt småbruk, ökat mer än de skulle gjort utan definitionsändringen.
Bra att veta
Inom EU finns en metod för att klassificera jordbruksföretagen som skiljer sig från den svenska typologimetoden. EU:s klassificeringssystem bygger på ett beräknat ekonomiskt utfall (standardiserade intäkter) av olika verksamheter medan att den svenska typologin bygger på ett beräknat utfall av arbetsbehov inom olika verksamheter.
Annan statistik
Uppgifter om jordbruksföretag efter t.ex. brukningsform och företagarkategori och om jordbruksföretagarnas, familjemedlemmars och anställdas arbetstider kommer att redovisas under våren 2024.
I juni 2024 kommer även en statistikrapport om heltidsjordbruket att publiceras. Den omfattar den mesta struktrustatistiken men avseende jordbruk vars standardiserade arbetsbehov överstiger 1 600 standardtimmar per år.
Summary in English
Between 2020 and 2023, the number of agricultural holdings decreased by over 2 600 holdings and amounted to 56 171 in June 2023. Relatively speaking it is crop production holdings that are decreasing the most. In this group, about 5.7 % of all holdings have disappeared, while livestock holdings and holdings with mixed production, there is a decrease of 2–4 %.
Seen over a longer period, the number of livestock holdings have decreased the most. In 2023, there were 37 % fewer livestock holdings compared with 2005. The corresponding decrease among crop production holdings is 26 %.
In terms of work demand, the total work demand has decreased from 82.0 million standard hours in 2020 to 79.1 million standard hours in 2023. A decrease of about 3.6 %. While there has been a roughly equal decrease in crop production holdings and livestock holdings, the labour requirement for holdings with mixed production has increased slightly. Enterprises specializing in fruit and berries have reduced their standardised labour requirements by around 16 %.
Since 2005, the standardised labour requirement has decreased by 25 % in total and the most among livestock holdings (31 %). Among dairy farms the decrease was 51 %, while it increased in sheep farms by 41 % and in poultry farms by 22 %. For crop production holdings, the reduction in the standardised labour requirement since 2005 is about 18 %.