Livsmedelskonsumtion av animalier. Preliminära uppgifter 2020

Syfte

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter av animalier i Sverige till och med 2020. Redovisade uppgifter för 2019 och 2020 är preliminära. Syftet är att beskriva den långsiktiga utvecklingen av humankonsumtionen. Kvaliteten i det underlag som används är varierande och rådet är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Mer information om statistikens kvalitet finns i avsnittet Kort om statistiken samt i Kvalitetsdeklarationen.

Beräkningarna redovisas som totalkonsumtionen av animalieprodukter. Begreppet totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Kort om statistiken.

I december publiceras uppgifter för övriga livsmedel som ingår i konsumtionsstatistiken samt uppdaterade uppgifter för animalier.

Totalkonsumtion av kött

Under perioden 1980–2020 har totalkonsumtionen av kött ökat med 23 % från 64,0 kg till 78,6 kg per person och år. Efter toppnoteringen 2016 på 88,4 kg per person och år har konsumtionen minskat för varje år och mellan 2019 och 2020 sjönk den med nästan 4 kg. Det senaste årets stora minskning förklaras till stor del av minskad import.

Griskött utgör den största undergruppen inom kött. Den har varierat mellan 29,4 kg och 37,3 kg per person och år under perioden 1980–2020. Sedan 2013 har det skett en kontinuerlig minskning och 2020 var konsumtionen 29,6 kg per person och år. Fjäderfäkött är den undergrupp inom kött som har ökat mest, mer än en fyrdubbling har skett sedan år 1980 från 4,9 kg till 21,5 kg per person och år. Denna ökning har stannat av sedan mitten av 2010-talet. Konsumtionen av nötkött har ökat från 18,3 kg 1980 till 22,5 kg per person 2020, vilket är en ökning med 23 %. Konsumtionen var som störst i mitten av 2010-talet med 26,2 kg och har sedan kontinuerligt minskat. För vilt och renkött har konsumtionen gått ner med 18 % från 2,6 kg per person till 2,1 kg 2020. Även konsumtionen av inälvor har minskat med 53 % från 2,6 kg 1980 till 1,2 kg per person 2020.

Totalkonsumtionen av mjölkprodukter och ägg

Totalkonsumtionen av konsumtionsmjölk har minskat med 59 % från 162,1 liter till 65,8 liter per person och år under tidsperioden 1980–2020. Däremot har konsumtionen av syrade produkter ökat med 27 % under samma tidsperiod, från 22,9 liter till 29,0 liter per person och år. Konsumtionen har emellertid börjat minska sedan 2014. Konsumtionen av grädde har minskat med 9 % från 1980 till 2020. Det beror på att konsumtionen av tjock grädde har minskat från 5,3 kg per person till 3,8 kg. Under samma tid har däremot tunn grädde ökat från 2,6 kg per person och år till 3,3 kg.

För 2020 var konsumtionen av ost 19,7 kg per person och år. Det är en ökning med 40 % sedan 1980 då konsumtionen var 14,1 kg. Även konsumtionen av ägg har ökat med 11 % mellan åren 1980–2020 och ligger på 14,7 kg per person och år 2020.

Tabeller

Kort om statistiken

Statistiken redovisas som totalvärden för hela riket samt medelvärden för Sveriges befolkning. Beräkningarna av redovisas som totalkonsumtionen av vissa animalieprodukter.

Med totalkonsumtion avses den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion. Det innebär att totalkonsumtionen innefattar dels varor av råvarukaraktär som konsumeras i hushåll och storhushåll, dels de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad.

Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel inkluderas i konsumtionen medan råvaruinnehållet i exporterade förädlade produkter exkluderas. Beräkning av totalkonsumtionen sker enligt principen:

Totalkonsumtion = Produktion av råvaror + råvaruimport och råvaruinnehåll i förädlade livsmedel – råvaruexport och råvaruinnehåll i förädlade livsmedel.

Så görs statistiken

Beräkningarna för totalkonsumtionen görs genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter.

Beräkningsunderlag

Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet.

Statistikens tillförlitlighet

Beräkningsresultatens kvalitet är i stor utsträckning beroende av kvaliteten i de underlag som valts som grund för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa underlag går att kombinera.

Under åren har det skett förändringar både i det sätt man klassificerar varor och de metoder som används för insamling av uppgifter. Dessa förändringar har dels påverkat beräkningarnas kvalitet dels medfört ändringar av innehållet i olika varugrupper, vilket påverkar jämförbarheten mellan åren.

Vid beräkningarna av totalkonsumtionen är uppskattningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För en del varor, t.ex. kött, omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning för till exempel ägg är betydligt mer begränsad.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 395.6 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 307.4 kB.

Summary in English

During the period 1980–2020, total consumption of meat increased by 23 % per capita and year. However, meat consumption has decreased the last five years and was 78.8 kg in 2020. Poultry meat is the type of meat that has increased the most and has quadrupled to 21.6 kg per capita between 1980 and 2020.

From 1980 until 2020, the total consumption of milk has decreased by 59 % and was 65.8 litres per capita in 2020. However, the consumption of cheese has increased by 40 % to 19.7 kg per capita and fermented milk increased by 27 % to 29 litres per capita in 2020. Consumption of eggs has increased from 13.2 kg per capita in 1980 to 14.7 kg in 2020.