Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2023, preliminär statistik för riket

Publiceringsdatum: 2023-11-15

Referensår: 2023 Produktkod: JO0601 Ämnesord: Odling, Skörd

Robert Almqvist 010-479 4078 robert.almqvist@scb.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Låga hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor

Totalskörden av spannmål beräknas preliminärt till uppemot 4,2 miljoner ton under 2023. Den är därmed 29 % lägre än förra årets spannmålsskörd, och 21 % lägre än genomsnittet för de föregående fem åren. Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna var likt föregående år förhållandevis stora. Ogynnsamt väder i stora delar av landet med försommartorka och rekordhöga mängder nederbörd under sensommaren drog ner skördeutfallet för framför allt vårsådda grödor. För spannmålsgrödorna vårkorn, havre och vårvete beräknas den sammanslagna totalskörden preliminärt till 1 242 700 ton, vilket är 40 % lägre än femårsgenomsnittet.

Raps- och rybsskörden minskade med 27 % jämfört med i fjol

Skörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 310 500 ton, och är därmed 27 % lägre än förra årets totalskörd. Hektarskörden av höstraps, som är den dominerande grödan, är 23 procent lägre än femårsgenomsnittet.

Totalskörden av ärter 36 % mindre än i fjol

Den totala skörden av ärter har beräknats till 54 900 ton, vilket är 36 % mindre än fjolårsresultatet och 18 % mindre än femårsgenomsnittet. Totalskörden av åkerbönor beräknas preliminärt till 48 400 ton, vilket är 38 % mindre än förra årets totalskörd och 14 % mindre än femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av ärter och åkerbönor blev 42 respektive 32 % lägre än under 2022.

Försommartorka och sensommarregn drog ner årets skörd

Stora temperaturskiftningar under vintermånaderna ledde till betydande arealer utvintring av höstvete och höstraps. En del arealer ersattes av vårsådda grödor som fick en dålig etablering till följd utav försommartorkan. Utöver låga hektarskördar för vårsådda grödor så försvårade stora nederbördsmängder under sensommaren skördearbetet. Bärgningssvårigheter har lett till att en betydande andel fält förväntas bli obärgade på grund utav framför allt dålig etablering och vattenmättade fält.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2023 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Låga hektarskördar av vårsådda grödor jämfört med femårsgenomsnitten och normskördarna

I tablå A redovisas preliminära tröskade hektarskördar för 2023, genomsnitten för de fem föregående åren och normskördar för de aktuella grödorna. För åkerbönor redovisas ett trimmat tioårsmedelvärde, eftersom den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna en normskörd enligt regressionsmetoden saknas.

I femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren. Det kan därför vara mer relevant att jämföra årets hektarskördar med normskördarna, som är beräknade utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den preliminära hektarskörden för 2023. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

Tablå A. Hektarskördar 2023. Preliminära uppgifter för riket.

Tablå A. Hektarskördar 2023. Preliminära uppgifter för riket.

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Underlaget till normskörden avser för åren fram till och med år 2014 höstrågvete inklusive vårrågvete.
3) Istället för normskörd redovisas ett trimmat tioårsmedelvärde.

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2023 års hektarskördar av de vårsådda spannmålsgrödorna mellan 32 % och 47 % lägre. Jämfört med genomsnitten för de fem närmast föregående åren är de mellan 19 och 37 % lägre. Åren 2006 var det liksom under 2018 och 2021 framför allt torka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling. Det bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i statistikrapporter benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1993-2023.

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1993-2023.

Av figur B framgår det att även hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är lägre än föregående år. Jämfört med år 2022 varierar minskningen av årets hektarskördar med mellan 13 % och 30 %. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns sedan år 1995. För de mindre frekventa grödorna råg, höstkorn och höstrågvete är denna preliminära statistik mer osäker, och för dessa grödor ligger minskningen jämfört med 2022 inom felmarginalen.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1993-2023.

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1993-2023.

Torka och regn sänkte hektarskördarna för höstsådda grödor

Många lantbrukare har förklarat att den torra försommaren i kombination med vattenmättade fält sänkte skördenivåerna för höstsådda grödor. Det har förekommit att de höstsådda grödorna lämnats obärgade. Utvintring av höstsådda grödor har också förekommit, och en farhåga är att en del lantbrukare inte har meddelat eventuell omsådd till vårgrödor i grödredovisningen, så att för stora arealer med höstsådda grödor kvarstår inom den slutliga statistiken gällande grödarealer för 2023.

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära tröskade totalskördar för de grödor som ingår i undersökningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2023 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. De mindre skillnaderna ligger vanligen inom felmarginalen.

Tablå B. Totalskördar 2023. Preliminära uppgifter för riket.

Tablå B. Totalskördar 2023. Preliminära uppgifter för riket.

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Preliminär total skörd minus motsvarande genomsnitt 2018–2022.
3) Innefattar även skörd av vårrågvete och majs.
4) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

Uppemot 4,2 miljoner ton spannmål har tröskats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 4 156 600 ton. Den är 29 % mindre än förra årets spannmålsskörd. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren, där ett av åren är 2018 då svår torka drog ner skördenivåerna, är årets totalskörd 21 % mindre.

De överlag goda förutsättningarna under hösten 2022 ledde till att arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna blev stora. Hektarskörden av höstvete minskade med 21 % jämfört med förra året. Totalskörden av höstvete minskade med 474 400 ton jämfört med i fjol, vilket motsvarar en minskning med 16 %. Över 61 % av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete i år.

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till 747 100 ton, en minskning med 632 200 ton eller 46 % jämfört med förra årets totalskörd. Nästintill 18 % av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn.

Havrearealen minskade med lite över 16 000 hektar jämfört med i fjol, och totalskörden av havre minskade med 358 800 ton, till totalt 376 000 ton. Det motsvarar en minskning med 49 % jämfört med förra året. Jämfört med femårsgenomsnittet minskade havreskörden med 40 %. Årets havreskörd utgör i år 9 % av den totala spannmålsskörden.

Figur C visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1993. Under 2022 kom ett besked om att vårsådda grödor fick sås på arealer som anmälts som träda. Undantaget gäller även höstsådda grödor 2022 och vårsådda grödor 2023. Skörd från dessa trädesarealer är inkluderade i denna redovisning.

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1993-2023.

Figur C. Spannmål. Totalskördar 1993-2023.

Totalskörden av ärter minskade med 36 % jämfört med i fjol

Den totala skörden av ärter uppgår till 54 900 ton enligt denna preliminära statistik på riksnivå. Den är 36 % lägre än fjolårsskörden och 18 % lägre än femårsgenomsnittet.

Årets hektarskörd av ärter är 42 % lägre än fjolårsnivån och 30 % lägre än femårsgenomsnittet.

Totalskörden av åkerbönor minskade med 38 %

Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 48 400 ton, vilket är 38 % mindre än förra årets totalskörd och 14 % mindre än femårsgenomsnittet. En bidragande orsak utöver den dåliga etableringen på grund utav försommartorkan var att den odlade arealen med åkerbönor som tröskades minskade med 10 % jämfört med föregående år och minskade med 6 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor blev 32 % lägre än under 2022 och 11 % lägre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 26 % lägre.

Totala raps- och rybsskörden 27 % mindre än i fjol

Totalskörden av raps och rybs har preliminärt beräknats till 310 500 ton, vilket är 27 % mindre än under 2022, och 9 % mindre än femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, är i nivå med förra årets areal. Höstraps är den dominerande grödan i denna grödgrupp.

Hektarskörden av höstraps är preliminärt 28 % lägre än fjolårsresultatet, 23 % lägre än femårsgenomsnittet och 27 % lägre än normskörden. Det har från många håll rapporterats om utvintringsskador, torka och bärgningssvårigheter som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

Den utvintrade höstrapsen har ofta ersatts med vårraps, och totalskörden av vårraps har ökat med 46 % jämfört med femårsgenomsnittet.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1993. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande.

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1993-2023.

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1993-2023.

Oljelin

Arealen med oljelin har minskat med 1 360 hektar jämfört med föregående år och uppgår under 2023 till 3 750 hektar. Skördeuppgifter för oljelin kan inte redovisas eftersom tillräckligt många lantbrukare ännu inte har kunnat lämna uppgifter om årets skörd.

Odlingsbetingelser

Förutsättningarna under höstbruket 2022 var överlag goda och stora arealer höstsåddes med vete och raps. Kraftiga väderomslag under vintermånaderna ledde dock till betydande arealer utvintring av höstvete och höstraps. En del arealer ersattes av vårsådda grödor som fick en dålig etablering i stora delar av landet. Detta till följd utav ett senarelagt vårbruk på grund utav en utdragen vårvinter i kombination med en efterföljande försommartorka. Efter midsommar blev vädret generellt mer omväxlande i stora delar av landet. I sydöstra och nordvästra delen av landet kvarstod dock det torra vädret. Under sensommaren var vädret mycket ostadigt och stora mängder nederbörd föll i framför allt Örebro län, Västmanlands län, Hallands län, södra Västergötlands län och södra Gävleborgs län. En betydande andel lantbrukare har uppgett att fält förblivit obärgade på grund utav översvämning, dålig etablering av grödan, eller en kombination av båda.

Problem med viltskador

I samband med insamlingen av skördeuppgifter har även undersökningen ”viltskador i lantbruksgrödor” utförts den här hösten. Skador orsakas framför allt av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss. En redovisning av undersökningen sker under juni 2024.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas enbart på riksnivå. I tabellerna redovisas, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2023 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2018–2022. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2023 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2018–2022.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används för alla spannmålsgrödor utom för blandsäd, samt för raps och rybs preliminära grödarealer från Jordbruksverkets statistikrapport ”Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2023 (JO0605)”. För majs, blandsäd, ärter, åkerbönor och oljelin används underlaget till Jordbruksverkets statistikrapport ”Jordbruksmarkens användning 2023. Preliminär statistik (JO0104)”. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistik har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2023 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminär statistik för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2023 kommer att redovisas under våren 2024. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2024 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag, redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar och totalskördar. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230 – 4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

Bortfallet av jordbruksföretag blev 12,8 %, varav vägrare 4,8 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Summary in English

This report provides preliminary results for the year 2023 on the yield per hectare and total production of cereal crops, dried pulses and oilseed crops. The results are presented for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated to around 4.2 million tonnes. This is 29% less than in 2022 and 21% less than the average for the previous five years.

The total production of winter wheat is estimated at 2.5 million tonnes and the total production of spring barley is estimated at 747 100 tonnes.

The total production of peas is estimated at 54 900 tonnes, which is a decrease by 36% compared to the previous year. The total production of field beans is estimated at 48 400 tonnes.

The 2023 harvest of oilseed rape and oilseed turnip rape is estimated at 310 500 tonnes, which is 27% less than the previous year.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use data transfer by internet as a tool for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the survey for 2023 consists of 4 442 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. These preliminary results are based on a sub sample of 1 110 survey units. These units receive priority in the survey and in the subsequent data processing at Statistics Sweden. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from data on yield per hectare and area statistics that were calculated from preliminary data on the usage of agricultural land in 2023. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas for plants harvested green have been excluded.

The tables show the number of observations, yield per hectare in kg, total production in metric tonnes and crop areas in hectares. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production.

Hitta på sidan

Till toppen