Vattenbruk 2024

Syfte

I denna rapport redovisas statistik om produktion, saluvärde, odlingstekniker samt sociala och ekonomiska förhållanden inom svenskt vattenbruk. Statistiken baseras på en enkätundersökning som SCB genomfört på uppdrag av Jordbruksverket avseende referensår 2024. Officiell statistik om vattenbruk har tagits fram årligen sedan 1983. Referensår 2024 är det femte året som uppgifter om sociala och ekonomiska förhållanden ingår i den officiella statistiken.

Vattenbrukets produktion redovisas uppdelat på fisk för konsumtion (matfisk, matkräftor och blötdjur) och fisk för utsättning (sättfisk och sättkräftor). Även produktion av rom och yngel redovisas.

Med produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur (ostron, musslor och alger) avses vad som under året tagits ut ur matfiskodlingar av konsumtionsfärdig fisk. Fisk, kräftor och blötdjur som hållits kvar i odling och förts över till kommande produktionsår, ingår inte i statistiken.

Sättfisk och sättkräftor är fisk och kräftor som har satts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att växa till. Den här produktionen avser den del som levererats utanför matfiskproduktionen. Fisk och kräftor som hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Vattenbruksstatistiken innehåller systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen. Läs gärna mer om detta i kvalitetsdeklarationen som finns tillgänglig under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Aktiva anläggningar

En anläggning räknas som aktiv om det förekommit produktion till försäljning under referensåret. Anläggningar som endast använts för egen konsumtion ingår inte i statistiken. Antalet aktiva anläggningar 2024 uppgår till 147, vilket innebär en minskning sedan året innan då antalet uppgick till 157. Antalet företag är mindre än antalet anläggningar eftersom ett företag kan ha flera aktiva anläggningar. Under 2024 uppgick antalet aktiva vattenbruksföretag till 84.

I tablå A redovisas antalet aktiva anläggningar efter produktionsinriktning (det vill säga den huvudsakliga inriktningen som anläggningen har) uppdelat på NUTS 1 och för riket totalt. Av de aktiva anläggningarna är 49 huvudsakligen verksamma inom matfiskproduktion. Antalet anläggningar med sättfiskproduktion som sin huvudinriktning skattas till 48.

Vidare finns år 2024 tre anläggningar som producerar matkräftor och en anläggning som producerar sättkräftor. Det finns 26 aktiva anläggningar som producerar musslor och tolv anläggningar med ostronproduktion. Utöver dessa anläggningar i tablån nedan finns ytterligare åtta anläggningar med produktion av alger eller produktion av rom och yngel.

I Östra Sverige (SE 1) ingår följande län: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland. I Södra Sverige (SE 2) ingår följande län: Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland. I Norra Sverige (SE 3) ingår följande län: Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten.

I tabell 1 visas antalet matfiskanläggningar uppdelat på odlad art. Eftersom en anläggning kan producera flera arter så kan en anläggning förekomma flera gånger i tabellen. Den matfiskart som år 2024 förekommer på flest anläggningar är regnbåge med 41 anläggningar. Den näst vanligaste matfisken är röding som odlas på åtta anläggningar.

Vi ser i tabellen (för längre tidsserie, se databasen) att antalet anläggningar varierat kraftigt under åren. Exempelvis så fanns det 128 anläggningar som producerade regnbåge år 2001 och endast 30 anläggningar år 2022.

År 2024 skattas antalet anläggningar som producerar matkräftor till fyra, att jämföra med i början av 2000-talet då det fanns omkring 100. Antalet anläggningar med musselodling uppgår under 2024 till 27, vilket är fyra fler än året innan. Antalet anläggningar med musselodlingar har under 2000-talet varierat mellan fem som lägst och 33 som flest.

Precis som för antalet matfiskanläggningar ser vi en minskning av antalet sättfiskanläggningar under 2000-talet, dock inte lika stor minskning. I tabell 2 visas antalet anläggningar uppdelat på odlad art. Även vad gäller sättfiskanläggningar är regnbåge den dominerande arten, med 25 anläggningar år 2024. Det innebär en minskning med två anläggningar sedan året innan. Vidare ser vi att 22 anläggningar odlar öring, medan lax och öring odlas på nio anläggningar vardera.

Produktion

I tablå B visas produktionen av matfisk, sättfisk och musslor avrundat till 100-tal ton, uppdelat enligt NUTS 1 och riket totalt.

Den totala produktionen av matfisk skattas till 9 100 ton i beräknad hel färskvikt. 7 300 ton, eller ungefär 80 procent har producerats i norra Sverige. Den totala produktionen av sättfisk skattas till nästan 700 ton. För att inte röja uppgifter om enskilda kan endast produktionen i östra Sverige redovisas vilken uppgår till 100 ton. Den totala produktionen av musslor skattas till 900 ton, och har producerats på de 27 anläggningarna belägna i södra och östra Sverige.

Produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur

I tabell 3 redovisas produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur uppdelat på odlad art. Regnbåge är precis som tidigare den dominerande arten och uppgår år 2024 till 7 700 ton i beräknad hel färskvikt. Det innebär en minskning med 750 ton eller nio procent sedan året innan.

Efter regnbåge är den största produktionen röding, följt av övrig matfisk (lax, karp, clarias, tilapia och sjöpung etc.) samt ål. Produktionen av röding uppgick till 830 ton, följt av ål som uppgick till 64 ton. Produktionen av musslor skattas till drygt 850 ton, vilket innebär en minskning med nästan 50 procent sedan året innan. Det förekommer även produktion av ostron och alger, samt viss produktion av matkräftor.

Av den totala produktionen av regnbåge så odlades 7 300 ton eller 95 procent i sötvatten. Till skillnad från regnbåge så odlades all röding och ål i sötvatten.

Drygt 400 ton, motsvarande fem procent av regnbågen odlades i havet (salt eller bräckt vatten). Hela musselskörden på 850 ton odlades i havet (salt eller bräckt vatten). Se tabell 4.

Odlingsteknik för odling av matfisk

Det vanligaste sättet att odla matfisk är i så kallade kassar. Det innebär att fisken odlas i större eller mindre nätkassar i en sjö eller vid en kust. För 2024 skattas antalet kassar till 491 med en total volym på ungefär 507 000 m³. Se tabell 5.

Matfisk odlas även på land i dammar, bassänger eller i recirkulerande system (Recirculation Aquaculture Systems, RAS). På grund av sekretess kan inte antalet dammar eller bassänger redovisas. Antalet RAS skattas till 152, vilket innebär en kraftig ökning sedan året innan då antalet uppgick till 53. Den stora ökningen beror främst på ett par företag som övergått från sättfisk respektive rom och yngel föregående år till matfisk 2024. Den totala volymen av RAS uppgår till 4 000 m³.

Odlingsteknik för odling av matkräftor

Matkräftor odlas i grävda dammar. Antalet dammar uppgår till 40 med en total volym på 82 000 m³. Se tabell 6.

Produktion av sättfisk och sättkräftor

Odling av sättfisk innebär att man odlar fisk som ska sättas ut i naturvatten eller in på en annan odling för att växa till. Regnbåge svarar för den största produktionen med ungefär 340 ton. Efter regnbåge kommer öring där produktionen uppgår till 150 ton. Det odlas även lax vilket uppgår till nästan 110 ton.

Vidare uppgick produktionen av röding till drygt 40 ton. Det förekommer även produktion av övrig sättfisk (sik, harr, gös och karp) som uppgick till 30 ton. Den totala sättfiskproduktionen skattas till 660 ton, vilket är ungefär 530 ton mindre än året innan.

Odlingsteknik för odling av sättfisk och sättkräftor

Sättfisk kan, precis som matfisk, odlas i kassar, dammar, bassänger eller i recirkulerande system (RAS). I tabell 8 redovisas statistik om odlingstekniker för sättfisk.

Antalet kassar skattas till 189 med en total volym på 147 000 m³. Detta är en minskning med 14 odlingsenheter sedan året innan.

När det kommer till odling på land så uppgick antalet bassänger till 2 033 med en total volym på 51 000 m³. Det innebär ungefär 280 fler bassänger jämfört med året innan. Antalet RAS skattas till 175 med en total volym på 5 000 m³. Även antalet RAS har ökat sedan föregående år.

Saluvärde

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades saluvärden (exkl. moms). Uppgifter om saluvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden för vissa anläggningar har därför imputerats genom att kvantitetsuppgifter multiplicerats med genomsnittligt saluvärde per ton utifrån faktiskt redovisade uppgifter.

Det framräknade totala saluvärdet av produktionen för konsumtion uppgick år 2024 till 548 miljoner kronor, vilket är en minskning med tre procent jämfört med 2023. Saluvärdet för regnbåge uppgick till 393 miljoner kronor, därefter kommer röding som hade ett saluvärde på 79 miljoner. Försäljningsvärdet för ål uppgick till nästan åtta miljoner kronor. För övriga arter uppgick saluvärdet till 68 miljoner. Här ingår lax, öring, kräftor, ostron, musslor och alger.

Det framräknade totala saluvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick år 2024 till 63 miljoner kronor, vilket är ungefär 10 miljoner kronor lägre än föregående år. Av de 63 miljoner kronorna uppgick saluvärdet för regnbåge till 33 miljoner kronor, öring till 13 miljoner kronor och lax till sex miljoner kronor. Se tabell 10.

I undersökningen ingår även ett antal företag med kompensationsodlingar. Kompensations-odlingar är en viktig del för att hantera de negativa effekterna av vattenkraftsutbyggnad på fiskbestånd, särskilt för arter som lax och öring. Företagen är ålagda att ersätta fisket för det produktionsbortfall som utbyggnaden av vattenkraften inneburit. De företagen har stor produktion, men genererar för det mesta inga direkta intäkter från denna verksamhet.

Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, det vill säga förts över till produktionsåret 2025, ingår inte i siffrorna.

Sociala och ekonomiska förhållanden

Undersökningen om vattenbrukets sociala och ekonomiska förhållanden har sedan 2018 samordnats med den officiella statistiken om svenskt vattenbruk. Från och med referensår 2020 så är även denna statistik officiell och ingår därmed i denna rapport och finns även i statistikdatabasen.

Statistiken om vattenbrukets sociala och ekonomiska förhållanden omfattar antal sysselsatta fördelat på kön, avlönad respektive oavlönad, företagare/ägare respektive övriga, ålder, utbildningsnivå samt medborgarskap. Även ekonomiska uppgifter såsom energikostnader, reparationer och underhållskostnader, inköp av levande vattenbruksorganismer, inköp av fiskfoder, andra driftkostnader samt extraordinära intäkter och kostnader ingår.

Statistiken redovisas per segment. Vid segmenteringen delas företagen in i olika grupper (segment) baserat på vilka arter som odlas och vilka odlingstekniker som används. Om flera arter eller odlingstekniker används på ett företag så placeras företaget i det segment vars verksamhet har störst intäkter.

• Lax – Kläckerier och yngelanläggningar (segment 1_8)
• Öring – Kläckerier och yngelanläggningar (segment 2_8)
• Andra sötvattensfiskar – Dammar (segment 8_1)
• Andra sötvattensfiskar – Tankar och bassänger (segment 8_2)
• Andra sötvattensfiskar – Recirkulerande system (segment 8_4)
• Andra sötvattensfiskar – Kassar (segment 8_6)
• Andra sötvattensfiskar – Kläckeri och yngelanläggningar (segment 8_8)
• Musslor (och algproduktion) – Annan (segment 10_12)
• Ostron – Annan (segment 11_12)
• Kräftdjur – Annan (segment 13_12).

Sysselsättning

Antal sysselsatta på vattenbruksföretag uppgick år 2024 till 498 personer. Detta är en minskning med 25 personer jämfört med året innan. Av totala antalet sysselsatta är ungefär 80 procent män och 20 procent kvinnor.

Flest sysselsatta, 219 personer, återfanns på företag som odlar fisk i kassar. Näst flest sysselsatta, 122 personer, återfanns på företag som odlar musslor eller ostron. Vidare fanns 56 personer sysselsatta på kläckerier och yngelanläggningar. 50 personer var sysselsatta på företag som odlar fisk i tankar, bassänger eller i RAS. Företag som odlar fisk i dammar sysselsatte 43 personer. Åtta personer var verksamma inom segmentet kräftdjur.

Statistiken visar även att av totala antalet sysselsatta är nästan 25 procent företagare. Vidare är 50 procent mellan 40–64 år och nästan 30 procent har en universitetsutbildning.

Ekonomiska uppgifter

I tablå C visas statistik om kostnader för energi, reparationer och underhåll, inköp av levande vattenbruksorganismer, inköp av foder och övriga driftkostnader för år 2023 och 2024.

Energikostnader skattas till nästan 45 miljoner kronor 2024, vilket är en minskning med sju procent sedan året innan. Den största utgiften är inköp av foder som skattas till drygt 245 miljoner kronor. Vilket innebär en ökning med tre procent sedan året innan. Kategorin Övriga driftkostnader uppgick till ungefär 81 miljoner, vilket är en minskning jämfört med året innan då samma post uppgick till 86 miljoner kronor.

Vad gäller inköp av foder så uppgick den totala mängden till drygt 12 000 ton, varav den största delen (11 000 ton) köptes in av företag som odlar fisk i kassar. Inköpt mängd levande vattenbruksorganismer uppgick till nästan 200 ton, vilket motsvarar en kraftig minskning jämfört med året innan då mängden uppgick till ungefär 700 ton.

Tabeller

• Tabell 1. Antal aktiva anläggningar med matfisk, efter odlad art, 2010–2024
• Tabell 2. Antal aktiva anläggningar med sättfisk, efter odlad art, 2010–2024
• Tabell 3. Produktion av matfisk, matkräfta och mussla efter odlad art, 2010–2024
• Tabell 4. Produktion av matfisk i salt respektive sötvatten, efter odlad art, 2010–2024
• Tabell 5. Odlingstekniker för matfisk, 2010–2024
• Tabell 6. Odlingsteknik för matkräftor, 2010–2024
• Tabell 7. Produktion av sättfisk och sättkräfta, efter odlad art, 2010–2024
• Tabell 8. Odlingstekniker för sättfisk, 2010–2024
• Tabell 9. Saluvärde för produktion av matfisk, löpande priser, 2010–2024
• Tabell 10. Saluvärde för produktion av sättfisk, löpande priser, 2010–2024
• Tabell 11. Sysselsättning per segment, 2024
• Tabell 12. Ekonomiska uppgifter per segment, 2024

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik. De statistiska målstorheter (de storheter som statistikvärden tas fram för) som primärt skattas är:

• Antal aktiva anläggningar och företag
• Produktion och produktionsbortfall i ton för fisk, kräftor och blötdjur
• Produktion av rom och yngel i antal
• Saluvärde i miljoner kronor (mnkr)
• Antal anläggningar med olika odlingstekniker och storlek för dessa i meter (m), kvadratmeter (m²) respektive kubikmeter (m³)
• Uppgifter om sysselsättning fördelat på antal personer, antal arbetade timmar samt kostnader
• Ekonomiska uppgifter fördelat på energikostnader, kostnad för reparationer och underhåll, inköp av levande vattenbruksorganismer och fiskfoder, övriga driftkostnader samt extraordinära intäkter och kostnader.

Så tar vi fram statistiken

Vattenbruksstatistiken baseras på uppgifter från en enkät som under våren 2025 skickades ut till samtliga vattenbruksföretag i Sverige. Uppgifter om företagen hämtades från Jordbruksverkets centrala vattenbruksregister (CVR). CVR utgörs av företag med länsstyrelsernas tillstånd att bedriva vattenbruk. Vi lägger även till företag som har produktion av alger.

Direktinsamling tillämpas i undersökningen. Ingen alternativ datakälla finns. I CVR finns det visserligen uppgifter om vad företagen har tillstånd att odla och vilka odlingstekniker som förekommer. Dessa uppgifter används som stöd vid imputeringar och vid mikrogranskning, men de kan inte ersätta direktinsamling.

Undersökningen genomförs årligen. Den första kontakten med uppgiftslämnarna sker genom utsändning av ett missiv. Missivet skickades ut i februari 2025 och innehöll inloggningsuppgifter till undersökningen på SCB:s webbplats. Företag som ej skickat in enkäten påminns antingen via post, e-post eller telefon.

Objektbortfall imputeras med hjälp av föregående års uppgifter, uppgifter från CVR och uppgifter om omsättning från SCB:s företagsdatabas (FDB). Exempel: Om ett företag inte kommit in år och som i fjol odlade 1 000 kg regnbåge och i år ökat omsättningen med 20 % så imputeras 1 000 × 1,20 = 1 200 kg regnbåge. Ingen hänsyn tas till om föregående års värde är imputerat eller ej.

För matfisk anger uppgiftslämnarna produktionen i slaktad vikt, det vill säga vikten av den urtagna fisken i kilogram. Redovisning sker sedan i hel färskvikt genom att multiplicera skattad mängd matfisk med faktorn 1,18.

De olika målstorheterna i undersökningen skattas genom enkel summering av uppgiftslämnarnas inrapporterade uppgifter samt imputerade uppgifter för ej inkomna företag. I samband med tabelleringen görs en röjandekontroll för att säkerställa att ingen enskilds uppgifter kan utläsas direkt eller indirekt utan dennes samtycke. Tabellceller som kan leda till röjanderisk undertrycks, det vill säga ersätts med prickar (..).

Mer information om hur vi tagit fram statistiken finns i ”Statistikens framställning” under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Statistikens tillförlitlighet

Resultaten har både systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen. Tillförlitligheten bedöms ändå sammantaget vara relativt god.

Mätfel är den osäkerhetskälla som bedöms ha störst inverkan på statistikens kvalitet. Mätfel kan uppstå exempelvis då frågeformuläret inte fyllts i som avsett eller då det missförståtts. Det finns uppgiftslämnare som har svårt att lämna exakta siffror om produktion, saluvärde och arbetade timmar. Det finns också uppgiftslämnare som missförstår vissa instruktioner och definitioner i blanketten, vilket brukar uppdagas i samband med återkontakt med uppgiftslämnaren vid granskning. Detta medför en osäkerhet, och resultatet bör därför tolkas med viss försiktighet. Osäkerheten bedöms vara av både slumpmässig och systematisk karaktär.

Tidigare år har bortfallet bedömts vara den osäkerhetskälla som haft störst inverkan på statistikens kvalitet. Detta eftersom bortfallsandelen varit relativt hög och imputeringen av de företag som inte kommit in är förenad med osäkerhet, bland annat på grund av att företag kan ändra sin produktion mellan åren. Sedan undersökningsomgången avseende 2020 har bortfallet märkbart minskat, vilket beror på att Jordbruksverket införde uppgiftsplikt på undersökningen 2020. Därmed bedöms bortfallet inte längre har lika stor inverkan på statistikens kvalitet.

Mer information om statistikens kvalitet finns i Kvalitetsdeklarationen under rubriken ”Metod och kvalitet”.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 224.3 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 669.9 kB.

Summary in English

The production in Swedish aquaculture in 2024 was 9 100 metric tonnes, in live weight, of fish for consumption. The dominating species was rainbow trout (7 700 tonnes in live weight), 85 percent of the total production of fish for consumption. Furthermore, there were about 850 tonnes of cultivated mussels.

The total value of the aquaculture production of fish for consumption, including crayfish and mussels, amounted to about SEK 548 millions.

The total production of fish for stocking was about 660 tonnes. The dominating species of fish for stocking was rainbow trout with 340 tonnes. The total value of the aquaculture production of fish for stocking amounted to SEK 63 millions.

The number of persons employed in Swedish aquaculture was estimated at 498.