Jordbruksmarkens användning 2024. Preliminär statistik

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1. Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
2. Baljväxter består av ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
3. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoderväxter samt slåtter- och betesvall.
4. Vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.
5. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.

Den största förändringen i hektar mellan 2023 och 2024 är att arealen med vete minskar 32 800 hektar. Medan den största procentuella förändringen mellan 2023 och 2024 är att arealen med raps och rybs minskar med 22 %. Minskningen motsvarar 26 600 hektar. Träda svarar för den näst största procentuella förändringen. Arealen i träda har ökat med 14 %, vilket motsvarar 16 200 hektar.

Den huvudsakliga orsaken till förändringen av träda är att stödreglerna, under 2022 och 2023, tillfälligt tillät odling på träda. Detta undantag kom sent på våren under 2022 och påverkade odlingen under 2022 i mindre utsträckning. Till 2023 kunde jordbrukarna planera odling på träda vilket påverkade arealerna i större utsträckning. Under 2023 kunde jordbrukarna därmed fylla i träda i stödansökan för att uppfylla krav för vissa stöd. Jordbrukarna rapporterade också om de odlade spannmål, vall, grönfoder eller oljeväxter på träda. Den areal på träda som användes till odling flyttades i statistiken till respektive gröda eller grödgrupp under 2023. Totalt användes 48 700 hektar till odling på träda. Under 2024 är det inte längre möjligt att odla på träda och då ökar arealen i träda igen, även om det inte lika många hektar i träda som under 2022.

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark mellan åren 2000 och 2024. Sedan år 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % och är preliminärt 1 007 400 hektar i år.

Jämfört med 2000 har arealen med vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 23 % respektive 99 %. Arealen med träda minskade under samma period med 47 %. De största förändringarna i arealer skedde mellan 2000 och 2010. Då blev vall och grönfoderväxter den största grödgruppen och arealen i träda minskade kraftigt. Mellan 2007 och 2008 försvann kravet att en del areal måste ligga i träda.

Av figur B framgår att vall och grönfoderväxter i år upptar 38 % av den totala arealen jordbruksmark, medan spannmål odlas på 34 %. Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 %. Mark i träda upptar 4 % medan raps och rybs odlas på 3 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära statistik tyder främst på att vall och grönfoderväxter ökar sin andel av jordbruksmarken och att raps och rybs minskar sin del jämfört med 2023.

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 007 400 hektar 2024. Det är oförändrat jämfört med 2023. I figur C visas fördelningen mellan olika spannmålsgrödor. De tre största spannmålsgrödorna är vete, korn och havre. De svarar för 94 % av all spannmålsareal under 2024. Jämfört med 2023 har arealen med vete minskat medan arealen med korn och havre har ökat.

Den största förändringen i hektar jämfört med 2023 är att höstvete minskar med 45 700 hektar (-10 %) och att vårsådda spannmålsgrödor ökar. Det beror främst på att vädret under 2023 påverkade möjligheten att så på hösten. Generellt gäller att om höstsådd spannmål minskar, ökar vårsådd spannmål i stället. Jämfört med 2023 har arealen med vårkorn, havre och vårvete ökat med 20 600, 18 300 respektive 12 900 hektar. I tablå B redovisas jämförelser mellan slutlig statistik för 2023 och preliminär statistik för 2024. Jämfört med 2019 har arealen med spannmål ökat med 14 200 hektar (+1 %). I tabell 2 under avsnitt ”Tabeller” redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2024 fördelade på län.

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig fördelade på län i tabell 3 i avsnitt ”Tabeller”. Gröd­gruppen ärter, åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konser­värter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 49 600 hektar i år. Det är en minskning med 5 400 hektar (-10 %) jämfört med år 2023, vilket redovisas i tablå C. Förändringen beror främst på att ärter, åkerbönor m.m. minskat med 5 400 hektar (-11 %) medan arealerna med konservärter och bruna bönor i stort sett är oförändrade. Baljväxter består till 87 % av ärter, åkerbönor m.m., 12 % konservärter och 1 % bruna bönor. Jämfört med 2019 baljväxtarealen ökat med 5 500 hektar (+12 %).

Det är två dominerande grödor i redovisningsgruppen ärter, åkerbönor m.m. Det är grödorna ärter (ej konservärter) och åkerbönor som odlas på 25 800 hektar respektive 16 700 hektar. Arealen med ärter (ej konservärter) har minskat med 1 900 hektar (-7 %) och arealen med åkerbönor har minskat med 3 500 hektar (17 %) jämfört med 2023. Tillsammans svarar de för 99 % av arealen i gruppen ärter, åkerbönor m.m. Resterande grödor i gruppen ärter, åkerbönor m.m. odlas på knappt 500 hektar.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 23 600 hektar i år vilket är en ökning med 1 100 hektar (+5 %) jämfört med 2023. Förändringen beror på ökad areal med potatis för stärkelse. Matpotatis består till 7 % av färskpotatis, vilket motsvarar drygt 1 000 hektar, det är ökning med knappt 400 hektar jämfört med 2023. Sockerbetsarealen minskar preliminärt med 400 hektar (-1 %) jämfört med 2023. I tablå D redovisas arealer för potatis och sockerbetor sedan 2019 och i tabell 4 under ”Tabeller” redovisas de var för sig fördelade på län.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs minskar preliminärt med 26 600 hektar (-22 %) jämfört med 2023, till 96 000 hektar. Minskningen beror främst på att arealen med höstraps har minskat. Liksom för höstvete beror troligen minskningen av höstraps på att vädret inte möjliggjorde höstsådd 2023 i samma utsträckning som åren innan. Ungefär 79 % av arealen består av höstraps som är den största grödan. Höstraps odlas på 76 100 hektar i år. Även arealen höstrybs minskar jämfört med 2023. Minskningen är 47 % till knappt 300 hektar. Höstrybs är den arealmässigt minsta grödan. Arealerna med vårraps och vårrybs ökar i stället jämfört med 2023. Vårrapsarealen ökar med 5 800 hektar (+48 %) och vårrybsarealen ökar med 300 hektar (+25 %). Jämförelserna med 2023 redovisas i tablå E och i tabell 5 i avsnitt ”Tabeller” redovisas samtliga arealer för raps och rybs fördelade på län. Jämfört med 2019 har den totala arealen med raps och rybs minskat med 9 600 hektar (-9 %).

Vall och grönfoder samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoderväxter samt slåtter- och betesvall. Under avsnitt ”Tabeller” redovisas dessa separat fördelade på län i tabell 6. Preliminärt är den totala arealen vall och grönfoderväxter 1 129 100 hektar i år, vilket är en ökning med 12 000 hektar (+1 %) jämfört med 2023. Slåtter- och betesvall som är den största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter ökar med 10 000 hektar (+1 %) till 1 050 600 hektar. Slåtter- och betesvall svarar för 93 % av den totala arealen. Sedan 2019 har arealen med vall och grönfoderväxter minskat med 34 600 hektar (-3 %). Utvecklingen för vall och grönfoderväxter samt träda redovisas i tablå F.

Arealen med grönfoderväxter är 43 700 hektar 2024. Det är en minskning med 2 400 hektar (-5 %) jämfört med 2023. Arealen med majs ökar med 4 400 hektar till 34 800 hektar (+15 %). Det är den största arealen med majs sedan grödan började redovisas separat 2008.

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen i träda är preliminärt 132 000 hektar i år. Det är en ökning med 16 200 hektar (+14 %) jämfört med 2023. Under 2023 var det enligt stöden tillåtet att odla på träda, detta påverkade arealen i träda för 2023. I stödansökan uppgav jordbrukarna om de odlat spannmål, oljeväxter, vall eller grönfoder på träda. Totalt var det 48 700 hektar som var odling på träda och i statistiken för 2023 fördelades till respektive gröda eller grödgrupp. Den arealen motsvarar nästan hela minskningen av träda mellan 2022 och 2023. Under 2024 är det inte längre tillåtet att odla på träda. Justeringen av träda till annan gröda eller grödgrupp beskrevs i dokumentationen för Jordbruksmarkens användning 2023. Areal i träda fördelad på län redovisas i tabell 6 tillsammans med vall och grönfoderväxter.

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper: vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabell 7, under ”Tabeller”, för riket och fördelade på län. Arealen övriga växtslag är i år, 2024, preliminärt 49 200 hektar vilket är en minskning med 1 700 hektar (-3 %) jämfört med 2023. Vall för fröskörd är den största grödan och svarar för 17 600 hektar och oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2024; den odlas på 2 500 hektar, en minskning med 1 100 hektar jämfört med 2023. I tablå G redovisas skillnaderna mellan 2023 och 2024 för respektive gröda samt för ospecificerad åkermark. Mer detaljerad statistik om trädgårdsodling redovisas i separat statistik.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 11 000 hektar vilket är en minskning med 400 hektar (-3 %) jämfört med 2023. Hur mycket ospecificerad åkermark det finns per län och i Sverige totalt redovisas tillsammans med övriga växtslag i tabell 7. Mer information om ospecificerad mark finns under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng täcker preliminärt 455 600 hektar i år 2024. Arealen ökar med 2 600 hektar (+1 %) jämfört med 2023. Det största förändringen mellan 2023 och 2024 både i procent och i hektar var för fäbodbete som ökar med 1 500 hektar (+10 %). I övrigt är det små förändringar jämfört med 2023. Betesmark, skogsbete, mosaikbetesmarker och alvarbete ökar med 700, 400, 400 respektive 100 hektar, medan ospecificerad betesmark och slåtteräng minskar med 300 respektive 100 hektar. Skillnaderna mellan 2023 och 2024 redovisas i tablå H tillsammans med arealer för de senaste åren.

Betesmark och slåtteräng består av 82 % betesmark, 6 % alvarbete, 3 % vardera av skogsbete och fäbodbete, 2 % vardera av slåtteräng och mosaikbetesmarker samt 1 % av ospecificerad betesmark. I tabell 8, i avsnitt ”Tabeller”, redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt för betesmark och slåtteräng totalt fördelade på län och för riket.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av tablå I framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2024. Sammanlagt finns preliminärt 887 900 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal med betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 73 000 hektar, följt av Västra Götalands län med 67 000 hektar samt Skåne län med 54 700 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 43 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

I de flesta län minskar eller ökar jordbruksmarken med upp till 500 hektar. I tre län är förändringen större. I Skåne län finns den största förändringen mellan 2023 och 2024, där minskar arealen med jordbruksmark med 1 000 hektar. I Dalarnas och Jämtlands län ökar i stället jordbruksmarken med 800 respektive 700 hektar. Statistiken för 2024 i tablå I redovisas i tabell 9 som finns under ”Tabeller”.

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2023 och slutlig statistik för 2023

Genom att titta på förändringar mellan preliminär och slutlig statistik för tidigare år kan man få en känsla för hur olika grödor/grödgrupper ändras mellan preliminär och slutlig statistik för 2024. Uppgifterna i denna statistikrapport baseras på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR) för 2024 där bland annat SAM-ansökta arealer för 2024 finns med. Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur stora arealer som har stödansökts när preliminärt Lantbruksregister (LBR) skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Information om preliminärt LBR finns i Kvalitetsdeklarationen i avsnittet ”Metod och kvalitet” och vilka datum som gäller för att söka stöd 2024 finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.

I tablå J finns information om den preliminära och den slutliga statistiken för 2023. Där redovisas även skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2023 i hektar och procent. Totalt justerades jordbruksmarken ned med drygt 2 600 hektar från preliminär till slutlig statistik 2023. Åkermarken justerades upp cirka 1 100 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng justerades ned med drygt 3 700 hektar.

Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2023. Vall och grönfoderväxter justerades upp med 9 400 hektar. Summan av raps och rybs justerades ned med 6 300 hektar, där svarar höstraps för nästan hela den justerade arealen. Höstvete justerades ned med knappt 4 400 hektar medan vårkorn justerades upp med drygt 2 700 hektar. Dessa förändringar medverkade till att den totala spannmålsarealen justerades upp med 2 900 hektar.

Förändringarna mellan preliminär och slutlig statistik för 2023 kan anses vara normala jämfört med förändringarna under perioden 2018–2022. Den största procentuella förändringen under 2023 var för höstrybs, som odlas på relativt små arealer.

För flertalet redovisningsgrupper brukar det vara små eller inga procentuella förändringar mellan preliminär och slutlig statistik. Den totala spannmålsarealen, arealen för raps och rybs samt arealen till övriga växtslag minskar generellt mellan preliminär och slutlig statistik. År 2022 var dock undantagsår för spannmål då arealen i stället ökade med 1 900 hektar från den preliminära till den slutliga statistiken.

Blandsäd som ingår i spannmål, vall och grönfoderväxter samt träda har ökat varje år under perioden 2018–2022 liksom för 2023. För blandsäd har ökningen varit upp till 1 100 hektar årligen medan ökningen för träda har varierat mellan 1 500 hektar och 14 900 hektar. Vall och grönfoderväxter har ökat mellan 100 hektar och 9 800 hektar mellan preliminär och slutlig statistik under perioden 2018–2022.

Tabeller

All vår statistik om jordbruksmarkens användning finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Samtliga tabeller nedan inkluderar endast preliminär statistik för 2024.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruksregistret, LBR. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i maj 2024 ingick i ett preliminärt LBR, det vill säga, uppfyllde något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 hektar åkermark
• brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
• innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

De variabler som redovisas i denna statistikrapport är:

• antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor
• antal hektar betesmark av olika slag

I Jordbruksverket statistikdatabas är statistiken uppdelad på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdelad på län och produktionsområde.

Karta med produktionsområden

Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

• Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.
• Baljväxter: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor.
• Grönfoder och vall: majs, grönfoderväxter, slåtter- och betesvall.
• Potatis, sockerbetor: matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor.
• Raps, rybs och oljelin: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
• Träda och övriga grödor på åkermark: vall för fröskörd, energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.
• Betesmark och slåtteräng (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarken. I samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet visade att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. Resterande åkermark användes till bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter. I statistiken har ospecificerad åkermark funnits från och med 2000, då stödansökta arealer började användas i stället för att jordbrukarna skulle svara på en årlig undersökning.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i preliminärt Lantbruksregister (LBR). Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2024, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:

• För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2024 används de ansökta arealerna i IAKS.
• För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2024 används främst uppgifter från två undersökningar som gällde för 2020 respektive 2023. Den ena undersökningen gällde samtliga jordbruksföretag 2023, medan den andra gällde samtliga företag med trädgårdsodling 2020. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
  Areal­informationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
  I undersökningen till samtliga jordbruksföretag 2023 angav företagen den totala åkermarksarealen och den totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlade om de inte söker stöd.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.

För enstaka arealer har grödan ändrats jämfört med i stödansökan. Det beror på vad som är rimligt att odla i norra Sverige och att vissa typer av betesmark inte kan finnas i hela landet. För 2024 ändrades grödan för mindre än 52 hektar. Ändringarna beskrivs i dokument ”Statistikens framställning”, avsnitt 2.5 Bearbetningar.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att uppgifterna om antalet företag som odlar vissa grödor kan överskattas, medan statistiken om hektar per gröda stämmer.

Bra att veta

Datum för stödansökan

Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år, 2024, var sista dag för att göra stödansökningar den 11 april. I år gäller att för de som lämnar in stödansökningar efter den 11 april minskar stödet med 1 % för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Om stödansökan kommer in efter 6 maj i år får de sökande inga pengar alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan. Till och med 15 juni kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att öka/minska arealer och byta grödkod. Till och med den 31 augusti kan de ändra arealer och grödkod, så länge arealen inte blir större än den var 15 juni. Till och med den 31 oktober kan hela eller delar av ansökan tas tillbaka av den som sökt.

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2023, slutlig statistik redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens användning för 2023; i maj 2024 publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2023; hösten 2023 redovisades hur stora arealer som såddes under hösten 2023 och som beräknas skördas 2024.

I april 2024 redovisades bland annat slutliga skördar och skördade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2023.

Det finns också årlig statistik om trädgårdsodling. Viss statistik baseras på undersökningar till samtliga trädgårdsföretag, senaste rapporten är Trädgårdsproduktion 2020. Resten av statistiken baseras på undersökningar till ett urval av trädgårdsföretagen.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2016–2020 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, både på länsnivå och kommunnivå.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 198.2 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 306.7 kB.

Summary in English

The total area of arable land is almost the same as 2023

The total area of arable land in the year 2024 is 2 526 300 hectares, according to preliminary statistics. This is almost the same as final statistics in 2023. The total area of pasture and meadow is 455 600 hectares in 2024. This is an increase by 2 600 hectares (+1 %) compared with 2023.

The area of cereals is almost the same as 2023

The total area of cereals is 1 007 400 hectares in 2024, according to preliminary statistics. It is almost the same as 2023. The preliminary area of wheat is the largest area of cereals and it decreases by 32 800 hectares (-6 %) to 482 300 hectares. About 87 % of the wheat area consists of winter wheat. The area with winter wheat decreases by 45 700 hectares and the area with spring wheat increases by 12 900 hectares.

The preliminary area of barley is 295 600 hectares and the preliminary area of oats is 167 500 hectares in 2024. The area with barley increases by 8 % and the area with oats increase by 12 %. The area of other cereals decreases by 5 100 hectares (-8 %) to 62 000 hectares. Other cereals include rye, triticale and mixed grain.

The area of oilseeds has decreased and the area of grass and green fodder is increasing

The area of rape and turnip rape is 96 000 hectares in 2024, according to preli­minary statistics. This is a decrease by 26 600 hectares (-22 %) compared with 2023. Winter rape has the largest area of oilseed crops with 76 100 hectares in 2024, it decreased by 32 500 hectares compared with 2023. The area of grass and green fodder is 1 129 100 hectares in 2024, according to preliminary statistics. This is an increase by 12 000 hectares compared with 2023.