Vattenbruk 2019
Publiceringsdatum: 2020-08-26
Referensår: 2019 Produktkod: JO1201 Ämnesord: Odling, Struktur, Sysselsättning, Vattenbruk
Martina Kielén, SCB 010-479 67 72 statistik@jordbruksverket.se
Sammanfattning
Produktionen inom svenskt vattenbruk 2019 skattas till 9 600 ton matfisk i beräknad hel färskvikt, vilket motsvarar 8 100 ton i slaktad vikt. Den odlade fisken bestod till nästan 90 %, eller 8 300 ton i beräknad hel färskvikt, av regnbåge. Jämfört med 2018 har produktionen av matfisk minskat med 1 500 ton eller 14 %.
Det sammanlagda värdet av all matfiskproduktion (inklusive matkräftor och blötdjur) skattas till 400 miljoner kronor. Med ungefär 300 miljoner svarar regnbåge för 75 % av det totala värdet.
Produktionen av sättfisk skattas till drygt 900 ton, vilket innebär en ökning med 200 ton eller 25 % jämfört med föregående år. Även här är regnbåge den dominerande arten; produktionen av regnbåge för utsättning skattas till i runda tal 600 ton.
Värdet av all produktion för utsättning (inklusive sättkräftor) skattas till 80 miljoner kronor. Med ungefär 40 miljoner svarar regnbåge för hälften av det totala försäljningsvärdet.
Antal sysselsatta inom svenskt vattenbruk skattas till drygt 400 personer, varav ungefär en av fyra är kvinna.
Syfte
I denna rapport redovisas statistik över produktion, försäljningsvärde, odlingstekniker och sysselsättning inom svenskt vattenbruk. Statistiken baseras på en enkätundersökning som SCB genomfört på uppdrag av Jordbruksverket och uppgifterna avser kalenderåret 2019. Undersökningen har genomförts årligen sedan 1983.
Vattenbrukets produktion redovisas uppdelat på fisk för konsumtion (matfisk, matkräftor och blötdjur) och fisk för utsättning (sättfisk och sättkräftor).
Med produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur avses vad som under året tagits ut ur matfiskodlingar av konsumtionsfärdig fisk m.m. Fisk, kräftor eller blötdjur som hållits kvar i odling, det vill säga förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.
Med produktion av sättfisk och sättkräftor avses vad som under året levererats utanför matfiskproduktionen, det vill säga satts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att tillväxa. Fisk och kräftor som hållits kvar i odling, överförts till annan odling inom företaget eller förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.
Vattenbruksstatistiken är behäftad med systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen. Läs gärna mer om detta i kvalitetsdeklarationen som finns tillgänglig under rubriken ”Metod och kvalitet”.
Aktiva odlingar
En odling räknas som aktiv om det förekommit produktion till försäljning under referensåret. Odlingar som endast använts för egen konsumtion ingår inte. Antalet aktiva odlingar 2019 skattas till 112 stycken, vilket är en minskning jämfört med 2018 då antalet skattades till 130. Det totala antalet företag (ett företag kan ha flera odlingar) skattas till 86 stycken.
I tablå 1 visas antalet aktiva odlingar efter produktionsinriktning, uppdelat enligt NUTS 1. Av de aktiva odlingarna är 49 huvudsakligen verksamma inom matfiskproduktion och 48 inom sättfiskproduktion. Vidare fanns det 5 odlingar som producerar matkräftor och 4 som producerar sättkräftor. När det gäller blötdjur så fanns det 5 aktiva musselodlingar och 1 aktiv ostronodling. I tablån står streck (–) för ”noll”.
Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning och NUTS 1, år 2019
I tabell 1 visas antalet matfiskodlingar uppdelat på odlad art. Eftersom en odling kan producera flera arter så kan de förekomma flera gånger i tabellen. Flest antal odlingar, 37 stycken, odlar regnbåge. Den näst vanligaste arten är röding, vilket 8 anläggningar odlade under 2019. I tabell 1 går det även att utläsa att antalet matfiskodlingar har minskat under 2000–talet. Exempelvis har antalet odlingar som producerar regnbåge fluktuerat mellan som mest 128 stycken år 2001 och som minst 37 stycken år 2019. Vidare fanns det ett 100–tal matkräftodlingar under början av 2000–talet. År 2019 skattas antalet matkräftodlingar till 5 stycken.
Precis som för antalet matfiskodlingar ser vi en minskning för antalet sättfiskodlingar. I tabell 2 visas antalet odlingar uppdelat på odlad art. En majoritet av Sveriges sättfiskodlingar producerar regnbåge eller öring.
I Östra Sverige (SE 1) ingår följande län: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland. I Södra Sverige (SE 2) ingår följande län: Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland. I Norra Sverige (SE 3) ingår följande län: Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten.
Produktion
I tablå 2 visas produktionen av matfisk och sättfisk avrundat till 100–tal ton, uppdelat enligt NUTS 1. Den totala produktionen av matfisk skattas till 9 600 ton i beräknad hel färskvikt. 8 600 ton, eller 90 %, har producerats i Norra Sveriges 31 odlingar. Produktionen av sättfisk skattas till 900 ton. Lika mycket, 400 ton eller 44 %, producerades i Södra respektive Norra Sverige. Resterande 100 ton producerades i Östra Sverige. I tablån är sekretessbelagda värden ersatta med prickar (..).
Tablå 2. Produktion av matfisk och sättfisk uppdelat enligt NUTS 1, hel färskvikt avrundat till 100 ton, år 2019
Produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur
2019 års matfiskproduktion skattas till 9 600 ton i hel färskvikt. Detta innebär en minskning med 1 500 ton, eller 14 procent, jämfört med 2018. Det är tredje året i rad som produktionen minskar i Sverige. Figur 1 visar att produktionen fluktuerat genom åren. 2010–2012 ses en ökande trend, produktionen gick sedan ned 2013–2015 för att sedan öka igen 2016. Efter toppen 2016 har produktionen minskat årligen och är nu i nivå med 2010 års produktion.
Vidare visar figur 1 att regnbåge är den art som odlas mest i Sverige. Regnbåge har genom åren stått för ungefär 90 procent av den totala matfiskproduktionen. I övriga arter ingår bland annat röding, ål, öring och lax.
Figur 1. Produktion av matfisk, hel färskvikt i ton, år 2010–2019
Vidare skattas produktionen av ål till i runda tal 100 ton, vilket är i nivå med de senaste åren. Produktionen av matkräftor skattas till mindre än ett halvt ton. Se tabell 3.
Av den totala produktionen av regnbåge så odlades 6 800 ton, eller 80 %, i sötvatten. Utöver regnbåge så odlades all röding, ål och övrig matfisk i sötvatten. 1 500 ton, motsvarande 20 %, av regnbågen odlades i havet (salt eller bräckt vatten) liksom hela mussel– och ostronskörden. Se tabell 4.
Odlingsteknik för odling av matfisk
Det vanligaste sättet att odla matfisk är i så kallade kassar, vilket innebär att fisken odlas i stora eller mindre nätkassar i en sjö eller vid en kust. För 2019 skattas antalet kassar till 581 stycken med en sammanlagd volym på 908 000 kubikmeter. Se tabell 5.
Matfisk kan även odlas på land i bassänger samt i så kallade recirkulerande system (eng: Recirculation Aquaculture Systems – RAS). Antal bassänger har ökat de senaste åren och skattas nu till 351 stycken med en total volym på 5 000 kubikmeter. Antalet RAS och dammar kan inte redovisas av sekretesskäl.
Odlingsteknik för odling av matkräftor
Matkräftor odlas i grävda dammar. Antalet dammar för odling av matkräftor skattas till 42 stycken, med en total volym på 99 000 kubikmeter. Det är en ökning med 27 stycken jämfört med 2018, men en minskning sett till åren dessförinnan. Se tabell 6.
Produktion av sättfisk och sättkräftor
Odling av sättfisk innebär att man odlar fisk som ska sättas ut i naturvatten eller in på en annan odling för att tillväxa. Den totala produktionen av sättfisk skattas till 900 ton. Även här är regnbåge den dominerande arten och står för 600 ton eller två tredjedelar av den totala sättfiskproduktionen. Se figur 2.
Produktionen av röding för utsättning skattas till 80 ton och lax skattas till 40 ton. Produktionen av sättkräftor skattas till mindre än ett halvt ton. Bland övrig sättfisk nämns bland annat gädda och harr. Av sekretesskäl kan inte produktionen av övrig sättfisk och öring redovisas. Se tabell 7.
Produktionen av sättfisk har ökat jämfört med föregående år. Men på grund av brister i statistikens kvalitet så ska denna ökning tolkas med försiktighet, läs mer om detta i kvalitetsdeklarationen som hittas under rubriken ”Metod och kvalitet”.
Figur 2. Produktion av sättfisk, hel färskvikt i ton, år 2010–2019
Odlingsteknik för odling av sättfisk och sättkräftor
Sättfisk kan odlas i kassar, dammar, bassänger och recirkulerande system. I tabell 8 redovisas statistik över odlingstekniker för sättfisk.
Antalet kassar skattas till 237 stycken med en total volym på 115 000 kubikmeter. Detta är i nivå med föregående år. Antalet dammar avsedda för sättfiskproduktion skattas till 152 stycken med en sammanlagd volym på 1 648 000 kubikmeter. Även det är i nivå med 2018.
När det kommer till odling på land så har antalet bassänger skattats till 1 445 stycken med en total volym på 16 000 kubikmeter, vilket är i nivå med föregående år. Statistik över recirkulerande system kan inte redovisas av sekretesskäl.
Försäljningsvärde
För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden, exklusive moms. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden för vissa odlingar har därför imputerats artvis: kvantitetsuppgifter har multiplicerats med genomsnittligt försäljningsvärde per ton utifrån faktiskt redovisade uppgifter.
Försäljningsvärde av matfisk, matkräftor och blötdjur
Det framräknade totalvärdet av produktionen för konsumtion uppgick år 2019 till 400 miljoner kronor, vilket är en minskning med drygt 100 miljoner jämfört med 2018. Med ungefär 300 miljoner kronor svarar regnbåge för 75 % av försäljningsvärdet av produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur. Se figur 3.
Figur 3. Försäljningsvärde av matfisk, matkräftor och blötdjur, löpande priser i miljoner kronor, år 2010–2019
Försäljningsvärde av sättfisk och sättkräftor
Det framräknade försäljningsvärdet av sättfisk– och sättkräftproduktionen uppgick 2019 till 80 miljoner kronor, en ökning med nästan 20 miljoner jämfört med år 2018. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, det vill säga förts över till produktionsåret 2020, ingår inte i siffrorna. Se figur 4.
Figur 4. Försäljningsvärde av sättfisk och sättkräftor, löpande priser i miljoner kronor, år 2010–2019
Sysselsättning
Antal personer sysselsatta inom svenskt vattenbruk skattas till 436 personer, varav 99 är kvinnor och 337 är män. Det totala antalet timmar skattas till 495 000. Av dessa timmar arbetade män 400 000 timmar och kvinnor 95 000 timmar. Se tabell 9.
Tabeller
Kort om statistiken
Det här beskriver statistiken
Statistiken i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik. De statistiska målstorheter (de storheter som statistikvärden tas fram för) som primärt skattas är:
- Antal aktiva odlingar
- Produktion i hel färskvikt av matfisk, matkräftor och blötdjur samt sättfisk och sättkräftor
- Försäljningsvärde
- Odlingstekniker
- Sysselsättning
Så tar vi fram statistiken
Vattenbruksstatistiken baseras på uppgifter från en enkät som skickades ut under våren 2020 till samtliga vattenbruksföretag i Sverige. Företagen hämtades från Jordbruksverkets centrala vattenbruksregister (CVR). CVR utgörs av företag med länsstyrelsernas tillstånd att bedriva vattenbruk.
Direktinsamling tillämpas. Ingen alternativ datakälla finns. I CVR finns det i och för sig uppgifter om vad företagen har tillstånd att odla och vilka odlingstekniker som förekommer. Dessa uppgifter används som stöd vid imputeringar och vid mikrogranskning, men kan inte ersätta direktinsamling.
Undersökningen genomförs årligen. Den första kontakten med uppgiftslämnarna är genom utsändning av ett missiv (följebrev). Brevet skickades ut postalt under februari 2020 och innehöll inloggningsuppgifter till undersökningen på SCB:s webbplats. Vid ett senare tillfälle gjordes påminnelser postalt, via e–post och telefon.
Objektbortfall imputeras med hjälp av föregående års uppgifter, uppgifter från CVR och uppgifter om omsättning från SCB:s företagsdatabas (FDB).
- Exempel: Om ett bortfallsföretag odlade 1 000 kg regnbåge föregående år och omsättningen har ökat med 20 % så imputeras 1 000 × 1,20 = 1 200 kg regnbåge. Ingen hänsyn tas till om föregående års värde är imputerat eller ej.
För matfisk anger uppgiftslämnarna produktionen i slaktad vikt, det vill säga vikten av den urtagna fisken i kilogram. Redovisning sker sedan i hel färskvikt genom att multiplicera skattad mängd matfisk med faktorn 1,18.
De olika målstorheterna i undersökningen skattas genom enkel summering av uppgiftslämnarnas inrapporterade uppgifter samt imputerade uppgifter för bortfallsföretag. I samband med tabelleringen görs en röjandekontroll för att säkerställa att ingen enskilds uppgifter kan utläsas direkt eller indirekt utan dennes samtycke. Tabellceller som kan leda till röjanderisk undertrycks, det vill säga ersätts med prickar (..).
Mer information om hur vi tagit fram statistiken finns i ”Statistikens framställning” under rubriken ”Metod och kvalitet”.
Statistikens tillförlitlighet
Det är svårt att göra en sammantagen bedömning av statistikens kvalitet. Det beror främst på att bortfallsandelen är relativt hög. Bortfallskompensation har gjorts med imputering, men den hjälpinformation från register och från fjolårsundersökningen som finns att tillgå för imputeringen är i vissa fall bristfällig. De företag som ingår i undersökningen bedriver olikartad verksamhet, så det finns anledning att misstänka att de ändrar sin produktion mellan åren.
Vattenbruksföretagen drabbades av covid-19. Pandemin bröt ut i Sverige under datainsamlingen (februari–april), vilket är en anledning till ett större objektbortfall och partiellt bortfall jämfört med föregående år.
Resultaten har både systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Rådet till statistikanvändarna är därför att tolka förändringar mellan enstaka år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen.
Mer information om statistikens kvalitet finns i Kvalitetsdeklarationen under rubriken ”Metod och kvalitet”.
Summary in English
The production in Swedish aquaculture in 2019 was 9 600 metric tonnes, in fresh weight, of fish for consumption. The dominating species was rainbow trout (8 300 tonnes in fresh weight), with almost 90 percent of the total production of fish for consumption. Furthermore, the production of eel was estimated at 100 tonnes.
The total value of the aquaculture production of fish for consumption, including crayfish and mussels, amounted to just under SEK 400 million. The dominating species was rainbow trout with SEK 300 million.
The production of fish for stocking was estimated at just over 900 tonnes. The dominating species was rainbow trout with 600 tonnes. The total value of the aquaculture production of fish for stocking amounted to SEK 80 million.
The number of persons employed in Swedish aquaculture was estimated at about 400 and the total number of working hours at 495 000.