Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll.
Uppgifter till och med 2024

Från råvaror till förädlade livsmedel

För många varugrupper syns en långsiktig utveckling från livsmedel av råvarukaraktär till mer förädlade produkter. Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 36–50 kg per person och år under perioden 1980–2024, medan direktkonsumtionen av socker (bland annat strö-, bitsocker och sirap) har minskat med 78 %. Samtidigt har direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider med mera ökat kraftigt, även om ökningstakten per person inte varit lika dramatisk efter år 2000.

Samma utvecklingsmönster kan även urskiljas för varugrupperna potatis, bröd och spannmålsprodukter samt mejeriprodukter. Under perioden 1980–2024 har en kontinuerlig minskning av konsumtionsmjölk skett, medan konsumtionen av ost har ökat.

Ökad energitillförsel

Från 1980 till 2024 har den totala energitillförseln från livsmedel och alkoholhaltiga drycker ökat från 12 300 kJ (2 900 kcal) till 12 800 kJ (3 100 kcal) per person och dag. Det är främst energitillförseln från protein som ökat under perioden, detta kan till stor del förklaras av ökad köttkonsumtion.

Syfte

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter livsmedel i Sverige till och med 2024. Redovisade uppgifter för 2024 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder genomförts. Man bör därför tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga utvecklingen av humankonsumtionen.

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

• Direktkonsumtion av livsmedel
• Totalkonsumtion av livsmedel
• Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning. Medan totalkonsumtion avser den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion.

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Kort om statistiken.

Totalkonsumtionen av livsmedel

I Figur B redovisas totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 1980, 1990, 2000, 2010, 2020 och 2024. Med totalkonsumtion av en vara eller varugrupp avses den totala förbrukningen av råvaror för humankonsumtion. Exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart inhemskt producerat och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter.

Under perioden 1980–2015 har totalkonsumtionen av färska och frysta köksväxter mer än fördubblats för att sedan planat ut, 2024 var konsumtionen 65,5 kg per person. Konsumtionen av beredda köksväxter är 15,8 kg per person 2024. Konsumtionen av färska och frysta frukter och bär ligger på samma nivå som 1980 och var 53,6 kg per person 2024. Beredda frukter och bär har minskat med 10 % till 26,6 kg per person och år under perioden 1980–2024. Konsumtionen av mjöl och gryn var som högst i början av 2000‑talet med nivåer mellan 70–75 kg per person, för att sedan minska till 63,5 kg per person och år 2024, vilket är på samma nivå som 1980.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 36–50 kg per person och år under perioden 1980–2024. År 2024 var den 36,5 kg per person. År 2016 gjorde vi en översyn av beräkningen för sockerkonsumtion då vi reviderade statistiken från och med 1995, därför är uppgifterna för åren före 1995 inte helt jämförbara med åren efter 1995.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 36–50 kg per person och år under perioden 1980–2024. År 2024 var den 36,5 kg per person. År 2016 har en översyn gjorts för beräkningen av socker och data har reviderats från och med 1995, därför är uppgifterna för åren före 1995 inte helt jämförbara med senare år.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden 1980–2024 ökat med 47 % till 73,6 kg per person, medan mjöl och gryn har minskat med 21 % till 16,6 kg per person. Mjölprodukter exklusive bröd och konditorivaror, där bland annat pasta ingår, har under samma period mer än fördubblats till 14,6 kg per person och år.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 85 % till 50,7 kg per person under perioden 1980–2024. Efter toppnoteringen på 53,2 kg år 2016 har konsumtionen minskat för att åter börja öka de två senaste åren. Fjäderfäkött är det köttslag som har ökat mest sedan 1980, från 4,3 till 22,5 kg per person och år. Nötkött har ökat med 91 % från 6,1 till 11,6 kg medan griskött har varierat mellan 9–17 kg och ligger för år 2024 på 13,2 kg per person och år, Figur C.

Konsumtionen av charkuterivaror och konserver har minskat med 35 % från 1980 och ligger på 16,6 kg per person och år 2024. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på 17,6 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Den har sedan följts av en minskning och 2024 ligger konsumtionen på 8,6 kg per person och år.

Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden 1980–2024 varierat mellan 1,8 och 3,9 kg per person och år och var 1,9 kg per person och år 2024 (Figur D). Beredd eller konserverad fisk ligger på 5,8 kg per person för 2024 vilket är en minskning med 15 % sedan 1980. Under samma period har konsumtionen av beredda eller konserverade kräft- och blötdjur ökat med 80 % till 1,5 kg per person 2024.

Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför bristfälliga.

Konsumtionen av mjölk, exklusive syrade produkter, var 160,3 liter per person 1980, varefter den minskat med 62 % till 61,4 liter år 2024 (Figur E). För syrade produkter var konsumtionen 22,6 liter per person 1980. Konsumtionen ökade fram till mitten av 2000-talet för att de senaste åren minska lite. För 2024 var konsumtionen 25,1 liter per person och år.

Konsumtionen av grädde ökade från 7,4 liter 1980 fram till mitten av 2010-talet då den låg på 10 till 11 liter för att sedan minska. År 2024 ligger konsumtionen på 6,9 liter per person och år. För tunn grädde minskade konsumtionen under 1980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000–2005 skedde en minskning för att därefter öka igen. Sedan 1980 har konsumtionen av ost ökat med 47 % till 20,6 kg. Konsumtionen av matfett har minskat med 34 % till 14,0 kg per person och år. De senaste åren har dock konsumtionen varit relativt konstant.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat stadigt. Sedan 1980 har färska köksväxter mer än fördubblats till 47,6 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har också ökat över tid och ligger år 2024 på 12,1 kg per person. Inom området frukt och bär har den största förändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan 1980 har gått från 9,2 till 22,3 kg per person (Figur F). Konsumtionen av äpplen och päron har emellertid minskat från 21,6 till 10,0 kg per person från 1980 till 2024 vilket är en minskning med 54 %.

Från 1980 har direktkonsumtionen av strö-, farin-, flor- och pärlsocker minskat med 75 % och var 3,8 kg per person 2024. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider med mera ökat, dock har ökningstakten avtagit efter år 2000. År 2024 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 16,2 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 66 % sedan 1980. Konsumtionen av läskedrycker, cider med mera har under samma period ökat från 29,6 till 112,3 liter år 2024. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och kan ha bidragit till den kraftiga ökningen totalt sett.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Statistiken om näringsinnehållet baseras på leveranser av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll och inte på vad som faktiskt äts då svinn i hushåll och storhushåll inte är avdraget.

Den totala energitillförseln från livsmedel ökade under perioden 1980–2024 från 12 300 kJ (2 900 kcal) till 12 800 kJ (3 100 kcal) per person och dag (Figur G). Livsmedelsverket har gjort en översyn av beräkningarna 2018, vilket medför att uppgifter från och med 2017 är inte är helt jämförbara med tidigare år.

Anm. Uppgifter om energitillförsel saknas för åren 2006 och 2007.

Av energitillförseln år 2024 kom

• 30 % från bröd och spannmålsprodukter
• 21 % från socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass, malt- och läskedrycker med mera
• 21 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett
• 12 % från kött och köttvaror.

Sedan år 1980 har energitillförseln från kolhydrater ökat, de senaste åren har dock ökningen bromsat in. Energitillförseln från protein ökade till 2010 för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något. I Figur H redovisas olika varugruppers bidrag till energitillförseln åren 1980, 1990, 2000, 2010, 2020 och 2024.

Den totala proteintillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2024 från 87 till 108 g per person och dag, Av proteintillförseln år 2024 kom

• 34 % från kött och köttvaror
• 23 % från bröd och spannmålsprodukter
• 22 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln ligger 127 g per person och dag år 2024. Av fettillförseln kom

• 21 % från matfett
• 21 % från övriga mjölkprodukter samt ägg
• 17 % från kött och köttvaror
• 14 % från bröd och spannmålsprodukter.

År 2024 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) till 332 g per person och dag. Av kolhydrattillförseln kom

• 48 % från bröd och spannmålsprodukter
• 22 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass)
• 22 % från frukt och grönt (inklusive potatis)
• 4 % från mjölkprodukter.

Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980–2024. De klart viktigaste kalciumkällorna är mjölkprodukter och ost som år 2024 svarar för

• 62 % mjölkprodukter och ost
• 13 % bröd och spannmålsprodukter
• 10 % frukt och grönt (inklusive potatis).

Tillförseln av C-vitaminer har ökat mellan åren 1980 och 2024, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inklusive potatis). År 2024 svarar denna grupp för 91 % av tillförseln av C-vitamin.

Tabeller

All vår statistik om konsumtion finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Kort om statistiken

Mer ingående beskrivningar om statistikens framtagning och dess kvalitet och tillförlitlighet beskrivs i "Kvalitetsdeklaration" samt "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Statistiken redovisas som totalvärden för hela riket samt medelvärden för Sveriges befolkning. Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen redovisas på följande sätt:

• Direktkonsumtion av livsmedel
• Totalkonsumtion av livsmedel
• Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning.

Med totalkonsumtion avses den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen innefattar:

Direktkonsumtionen av olika livsmedel av råvarukaraktär: de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad.

Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel inkluderas i konsumtionen medan råvaruinnehållet i exporterade förädlade produkter exkluderas. Beräkning av totalkonsumtionen sker enligt principen:

Produktion + Råvaruimport + Råvaruinnehåll i importerade förädlade livsmedel - Råvaruexport - Råvaruinnehåll i exporterade förädlade livsmedel.

Så tar vi fram statistiken

De beräkningsmetoder som används varierar för olika livsmedel. För flertalet produkter gällande direktkonsumtionen kan man förenklat säga att den uppskattas genom att den inhemska produktionen justeras för utrikeshandel och svinn (inte hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (till exempel kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången till förädlade produkter.

Även för totalkonsumtionen skiljer sig beräkningsmetoderna åt. För mjöl, kött, socker och ägg görs beräkningarna genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således även mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spann­målsprodukter.

För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (till exempel köksväxter, frukter och bär).

Kostens näringsinnehåll beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livs­medelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets direktkonsumtions­beräkningar dels på en livsmedelsdatabas hos Livsmedelsverket. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna.

Beräkningsunderlag

Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet.

Statistikens tillförlitlighet

De beräkningsmetoder som används varierar för olika livsmedel. För de flesta produkter gällande direktkonsumtionen kan man förenklat säga att den uppskattas genom att den inhemska produktionen justeras för utrikeshandel och svinn (inte hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (till exempel kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången till förädlade produkter.

Även för totalkonsumtionen skiljer sig beräkningsmetoderna åt. För mjöl, kött, socker och ägg görs beräkningarna genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således även mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spann­målsprodukter.

För övriga produkter beräknas totalkonsumtionen enligt andra metoder. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (till exempel köksväxter, frukter och bär).

Kostens näringsinnehåll beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livs­medelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets direktkonsumtions­beräkningar dels på en livsmedelsdatabas hos Livsmedelsverket. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna.

Bra att veta

Uppgifter för totalkonsumtionen av kött och mejeriprodukter kan skilja sig åt från uppgifterna i rapporten Livsmedelskonsumtion av animalier. Preliminära uppgifter 2024, som publicerades tidigare i år då uppgifter för utrikeshandeln har uppdaterats för denna rapport.

Annan statistik

I mars 2026 kommer preliminära uppgifter för totalkonsumtionen av kött och mejeriprodukter att redovisas i rapporten Livsmedelskonsumtion av animalier. Preliminära uppgifter 2025.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 284.1 kB.

• Statistikens framställning pdf, 217 kB.

Summary in English

During the period 1980–2024 total consumption of vegetables almost doubled to 81.3 kg per capita and total consumption of fruits decreased by 4 % to 80.2 kg per capita. During the same period, total consumption of milk and fermented milk products decreased from 185.0 to 86.3 litres per capita and year, a reduction by more than 50 %. On the other hand, since 1980, total consumption of cheese has increased by 50 % to 21.1 kg. Total consumption of flour and hulled grains peaked in the early 2000s and then decreased. In 2024, consumption was 63.5 kg per capita, which is at the same level as in 1980.

In 2024, direct consumption of chocolate and confectionery per capita and year was 16.2 kg, a 66 % increase since 1980. Direct consumption of soft drinks has grown from 29.6 litres in 1980 to 112.3 in 2024. Mineral water and carbonated water with sugar and flavours cannot be separated from soft drinks and it is likely that these products have contributed to the abovementioned rise.

During the period 1980–2024 the total supply of energy from food products increased from 12 300 kJ (2 900 kcal) to about 12 800 kJ (3 100 kcal) per capita and day. The contribution from different food categories to the energy supply in 2024 is given below:

• 30 % from bread and cereals
• 21 % from sugar, syrup, chocolate and confectionery, ice cream, beer, soft drinks et cetera
• 21 % from milk, milk products, eggs and edible fats
• 12 % from meat and meat products.