Jordbruksmarkens användning 2025. Preliminär statistik

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1. Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
2. Baljväxter består av ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
3. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoderväxter samt slåtter- och betesvall.
4. Vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.
5. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.

Den största förändringen i hektar mellan 2024 och 2025 är att arealen med vete ökar med 49 900 hektar. Medan den största procentuella förändringen mellan 2024 och 2025 är att arealen i träda minskar med 20 %. Minskningen motsvarar 27 700 hektar. Raps och rybs har den största procentuella ökningen med 18 %, vilket motsvarar 17 400 hektar.

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark mellan åren 2000 och 2025. Sedan år 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % och är preliminärt 1 012 800 hektar i år.

Jämfört med 2000 har arealen med vall och grönfoderväxter samt raps och rybs preliminärt ökat med 23 % respektive 133 % till 2025. Arealen med träda minskade under samma period med 54 %. De största förändringarna i arealer skedde mellan 2000 och 2010. Då blev vall och grönfoderväxter den största grödgruppen och arealen i träda minskade kraftigt. Mellan 2007 och 2008 försvann kravet att en del areal måste ligga i träda.

Av figur B framgår att vall och grönfoderväxter i år, liksom 2024, upptar 38 % av den totala arealen jordbruksmark, medan spannmål odlas på 34 % i år. Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 %. Mark i träda och arealen med raps och rybs upptar 4 % vardera. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära statistik tyder främst på att andelen spannmål ökar och andelen med träda minskar jämfört med 2024.

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 012 800 hektar år 2025. Det är en ökning med knappt 2 %, 15 700 hektar, jämfört med 2024. I figur C visas fördelningen mellan de olika spannmålsgrödorna. De tre största spannmålsgrödorna är vete, korn och havre. De svarar för 93 % av all spannmålsareal under 2025. Jämfört med 2024 har arealen med vete ökat medan arealen med korn och havre har minskat.

Den största förändringen i hektar jämfört med 2024 är att höstvete ökar med 60 400 hektar (+15 %). Den stora ökningen medför att arealen med höstvete och vete totalt blir den största någonsin om inte vädret påverkar grödan och arealen behöver sås om under våren.

Vårvete, vårkorn och havre som är vårsådda grödor minskar tillsammans med 55 100 hektar. Hur mycket som är höst- respektive vårsådd beror främst på hur vädret är under hösten. Generellt gäller att om höstsådd spannmål ökar, minskar vårsådd spannmål i stället. I tablå B redovisas jämförelser mellan slutlig statistik för 2024 och preliminär statistik för 2025. Jämfört med 2020 har arealen med spannmål ökat med 6 000 hektar (+1 %). I tabell 2 under avsnitt ”Tabeller” redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2025 fördelade på län.

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig fördelade på län i tabell 3 i avsnitt ”Tabeller”. Gröd­gruppen ärter, åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 43 300 hektar i år. Det är en minskning med 5 800 hektar (-12 %) jämfört med år 2024, vilket redovisas i tablå C. Alla tre redovisningsvariablerna minskar. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för den arealmässigt största minskningen, 3 800 hektar (-9 %). Konservärter svarar i stället för den största procentuella minskningen med 31 %, vilket motsvarar 1 900 hektar. Baljväxter består till 89 % av ärter, åkerbönor m.m., 10 % konservärter och 1 % bruna bönor. Jämfört med 2020 har baljväxtarealen minskat med 4 600 hektar (+10 %).

Det är två dominerande grödor i redovisningsgruppen ärter, åkerbönor m.m. Det är grödorna ärter (ej konservärter) och åkerbönor som odlas på 23 400 hektar respektive 15 000 hektar. Arealen med ärter (ej konservärter) har minskat med 2 400 hektar (-9 %) och arealen med åkerbönor har minskat med 1 300 hektar (-8 %) jämfört med 2024. Tillsammans svarar de för 99 % av arealen i gruppen ärter, åkerbönor m.m. Resterande grödor i gruppen ärter, åkerbönor m.m. odlas på ungefär 300 hektar.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 25 900 hektar år 2025 vilket är en ökning med 2 400 hektar (+10 %) jämfört med 2024. Både arealen med matpotatis och arealen med potatis för stärkelse har ökat jämfört med 2024. Ökningen är 1 000 hektar (+7 %) respektive 1 400 hektar (+15 %).

Matpotatisarealen består till 8 % av areal för odling av färskpotatis, vilket motsvarar ungefär 1 200 hektar och det är ökning med knappt 200 hektar jämfört med 2024. Sockerbetsarealen minskar preliminärt med 3 100 hektar (-11 %) jämfört med 2024. Arealen med sockerbetor avgörs med största sannolikhet av hur avtalen för betodlarna är utformade. I tablå D redovisas arealer för potatis och sockerbetor sedan 2020 och i tabell 4 under ”Tabeller” redovisas de var för sig fördelade på län.

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs ökar preliminärt med 17 400 hektar (+18 %) jämfört med 2024, till 112 000 hektar. Ökningen beror främst på att arealen med höstraps har ökat. Liksom för höstvete beror troligen ökningen av höstraps på att vädret möjliggjorde höstsådd 2024 i större utsträckning än året innan. Ungefär 86 % av arealen består av höstraps som är den största grödan. Höstraps odlas på 96 200 hektar i år. Även arealen höstrybs ökar jämfört med 2024. Ökningen är 76 % till knappt 500 hektar. Höstrybs är den arealmässigt minsta grödan. Arealerna med vårraps och vårrybs minskar i stället jämfört med 2024. Vårrapsarealen minskar med 3 400 hektar (-19 %) och vårrybsarealen minskar med 500 hektar (-35 %). Jämförelserna med 2024 redovisas i tablå E och i tabell 5 i avsnitt ”Tabeller” redovisas samtliga arealer för raps och rybs fördelade på län. Jämfört med 2020 har den totala arealen med raps och rybs ökat med 13 700 hektar (+14 %).

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Vall och grönfoder samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoderväxter samt slåtter- och betesvall. Under avsnitt ”Tabeller” redovisas dessa separat fördelade på län i tabell 6. Preliminärt är den totala arealen vall och grönfoderväxter 1 132 400 hektar i år, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2024. Även arealen slåtter- och betesvall, den största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter, är nästan oförändrad jämfört med 2024. Slåtter- och betesvall svarar för 93 % av den totala arealen. Sedan 2020 har arealen med vall och grönfoderväxter minskat med 6 400 hektar (-1 %). Utvecklingen för vall och grönfoderväxter samt träda redovisas i tablå F.

Arealen med grönfoderväxter är 41 000 hektar 2025. Det är en minskning med 2 300 hektar (-5 %) jämfört med 2024. Arealen med majs ökar med 2 100 hektar till 37 300 hektar (+6 %). Det är den största arealen med majs sedan grödan började redovisas separat 2008.

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan bland annat vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen i träda är preliminärt 114 100 hektar i år. Det är en minskning med 27 700 hektar (-20 %) jämfört med 2024.

Tidigare har det funnits ett grundvillkor i stödsystemet som innebar att vissa jordbruk hade krav på sig att ha miljöyta. Kravet var att minst 4 procent av åkermarken skulle vara miljöyta. På miljöytan fick jordbrukaren inte odla grödor för produktion, varken för att sälja eller för eget bruk som till exempel foder. Det fanns undantag från kravet och det berodde på var i landet jordbruket fanns och vad de odlade på marken. Träda användes därmed som miljöyta. Det kravet har tagits bort till 2025 och är troligen det som mest påverkar förändringen av areal i träda mellan 2024 och 2025. Areal i träda fördelad på län redovisas i tabell 6 tillsammans med vall och grönfoderväxter.

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper: vall för fröskörd, oljelin, energiskog, träd­gårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabell 7, under ”Tabeller”, för riket och fördelade på län. Arealen övriga växtslag är i år, 2025, preliminärt 49 000 hektar vilket är en ökning med 400 hektar (+1 %) jämfört med 2024. Vall för fröskörd är den största grödan och svarar för 17 100 hektar och oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2025; den odlas på 2 100 hektar, en minskning med 100 hektar (-3 %) jämfört med 2024. I tablå G redovisas skillnaderna mellan 2024 och 2025 för respektive gröda samt för ospecificerad åkermark. Mer detaljerad statistik om trädgårdsodling redovisas i separat statistik.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något stöd. Den är preliminärt 10 600 hektar år 2025, vilket är en minskning med 100 hektar (-1 %) jämfört med 2024. Hur mycket ospecificerad åkermark det finns per län och i Sverige totalt redovisas tillsammans med övriga växtslag i tabell 7. Mer information om ospecificerad mark finns under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng täcker preliminärt 454 000 hektar i år 2025. Det är i stort sett lika stor areal som 2024. Den största förändringen mellan 2024 och 2025 både i procent och i hektar var för skogsbete som ökar med 1 400 hektar (+10 %). I övrigt är det relativt små förändringar jämfört med 2024. Fäbodbete ökar med 300 hektar, medan betesmark och ospecificerad betesmark minskar med 1 300 respektive 100 hektar. Skillnaderna mellan 2024 och 2025 redovisas i tablå H tillsammans med arealer för de senaste åren.

Anm. Arealerna är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent är beräknade på faktiska värden.

Betesmark och slåtteräng består av 82 % betesmark, 6 % alvarbete, 3 % vardera av skogsbete och fäbodbete, 2 % vardera av slåtteräng och mosaikbetesmarker samt 1 % av ospecificerad betesmark. I tabell 8, i avsnitt ”Tabeller”, redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt för betesmark och slåtteräng totalt fördelade på län och för riket.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av tablå I framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2025. Sammanlagt finns preliminärt 886 700 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal med betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 72 600 hek­tar, följt av Västra Götalands län med 67 000 hektar samt Skåne län med 52 700 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 42 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

I de flesta län minskar eller ökar jordbruksmarken med upp till 500 hektar. I fyra län är den preliminära förändringen större. I Skåne län finns den största förändringen mellan 2024 och 2025, där minskar arealen med jordbruksmark med 2 300 hektar. Även i Västra Götalands län minskar arealen med jordbruksmark. Där är minskningen 800 hektar. I Kalmar och Gotlands län ökar i stället jordbruksmarken med 700 respektive 1 800 hektar. Statistiken för 2025 i tablå I redovisas i tabell 9 som finns under ”Tabeller”.

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2024 och slutlig statistik för 2024

Genom att titta på förändringar mellan preliminär och slutlig statistik för tidigare år kan man få en känsla för hur olika grödor/grödgrupper kan komma att ändras mellan preliminär och slutlig statistik för 2025. Uppgifterna i denna statistikrapport baseras på ett prelimi­närt Lantbruksregister (LBR) för 2025 där bland annat stödansökta arealer för 2025 finns med. Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur stora arealer som har stödansökts när preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Information om preliminärt LBR finns i Kvalitetsdeklarationen i avsnittet ”Metod och kvalitet” och vilka datum som gäller för att söka stöd 2025 finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.

I tablå J finns information om den preliminära och den slutliga statistiken för 2024. Där redovisas även skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2024 i hektar och procent. Totalt juste­rades jordbruksmarken ned med knappt 1 000 hektar från preliminär till slutlig statistik 2024. Åkermarken justerades upp drygt 900 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng justerades ned med cirka 1 900 hektar.

Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2024. Spannmål justerades ned med 10 300 hektar, det beror på att nästan alla spannmålsgrödor justerades ned. Den största justeringen står havre för med en minskning på 4 100 hektar. Träda justerades upp med 9 900 hektar, det är den gröda som har justerats upp mest. Även vall och grönfoderväxter justerades upp, justeringen var 4 100 hektar.

Förändringarna mellan preliminär och slutlig statistik för 2024 kan anses vara normala jämfört med förändringarna under perioden 2019–2023. Den största procentuella förändringen under 2024 var för vårrybs, respektive blandsäd. Vårrybs som odlas på relativt små arealer justerades ned med 18 %. Blandsäd justerades i stället upp med 18 %.

För flertalet redovisningsgrupper brukar det vara små eller inga procentuella förändringar mellan preliminär och slutlig statistik. Den totala spannmålsarealen, arealen för raps och rybs samt arealen till övriga växtslag minskar generellt mellan preliminär och slutlig statistik. År 2022 var dock undantagsår för spannmål då arealen i stället ökade med 1 900 hektar från den preliminära till den slutliga statistiken.

Blandsäd, som ingår i spannmål, vall och grönfoderväxter samt träda har ökat mellan preliminär och slutlig statistik varje år under perioden 2019–2023 liksom för 2024. För blandsäd har ökningen varit upp till 1 400 hektar årligen medan ökningen för träda har varierat mellan 1 500 hektar och 14 900 hektar. Vall och grönfoderväxter har ökat mellan 100 hektar och 9 400 hektar mellan preliminär och slutlig statistik under perioden 2019–2023.

Tabeller

All vår statistik om jordbruksmarkens användning finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Samtliga tabeller nedan inkluderar endast preliminär statistik för 2025.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns länkade under avsnittet "Metod och kvalitet” nedan.

Definitioner och förklaring

Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Exempelvis är mark med många stora stenar oftast inte lämplig att använda till växtodling och räknas därmed inte som åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark med odling av energiskog räknas också som åkermark. Åkermark kan också användas till bete.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruksregistret, LBR. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i maj 2025 ingick i ett preliminärt LBR, det vill säga, uppfyllde något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 hektar åkermark
• brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal
• bedrev yrkesmässig trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
• innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

De variabler som redovisas i denna statistikrapport är:

• antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor
• antal hektar betesmark av olika slag

I Jordbruksverket statistikdatabas är statistiken uppdelad på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdelad på län och produktionsområde.

Karta med produktionsområden

Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

• Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.
• Baljväxter: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor.
• Grönfoder och vall: majs, grönfoderväxter, slåtter- och betesvall.
• Potatis, sockerbetor: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor.
• Raps, rybs och oljelin: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
• Träda och övriga grödor på åkermark: vall för fröskörd, energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.
• Betesmark och slåtteräng (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarken. I samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet visade att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. Resterande åkermark användes till bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter. I statistiken har ospecificerad åkermark funnits från och med 2000, då stödansökta arealer började användas i stället för att jordbrukarna skulle svara på en årlig undersökning.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i preliminärt Lantbruksregister (LBR). Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2024, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:

• För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2025 används de ansökta arealerna i IAKS.
• För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2025 används främst uppgifter från två undersökningar som gällde för 2023. Den ena undersökningen gällde samtliga jordbruksföretag 2023, medan den andra gällde samtliga företag med trädgårdsodling 2023. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
  Arealinformationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
  I undersökningen till samtliga jordbruksföretag 2023 angav företagen den totala åkermarksarealen och den totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlade om de inte söker stöd.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.

För enstaka arealer har grödan ändrats jämfört med i stödansökan. Det beror på vad som är rimligt att odla i norra Sverige och att vissa typer av betesmark inte kan finnas i hela landet. För 2025 ändrades grödan för ungefär 40 hektar. Ändringarna beskrivs i dokument ”Statistikens framställning”, avsnitt 2.5 Bearbetningar.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att uppgifterna om antalet företag som odlar vissa grödor kan överskattas, medan statistiken om hektar per gröda stämmer.

Bra att veta

Datum för stödansökan

Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år, 2025, var sista dag för att göra stödansökningar den 10 april. I år gäller att för dem som lämnar in stödansökningar efter den 10 april minskar stödet med 1 % för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Om stödansökan kommer in efter 5 maj i år får de sökande inga pengar alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan. Till och med 16 juni kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att öka/minska arealer och byta grödkod. Till och med den 31 oktober kan hela eller delar av ansökan tas tillbaka av den som sökt.

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2024, slutlig statistik redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens användning för 2024; i maj 2025 publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2024; hösten 2024 redovisades hur stora arealer som såddes under hösten 2024 och som beräknas skördas 2025.

I april 2025 redovisades bland annat slutliga skördar och skördade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2024.

Det finns också årlig statistik om trädgårdsodling. Viss statistik baseras på undersökningar till samtliga trädgårdsföretag, senaste rapporten är Trädgårdsodlingens produktion 2023. Resten av statistiken baseras på undersökningar till ett urval av trädgårdsföretagen.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2016–2020 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, både på länsnivå och kommunnivå.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 199.5 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 311.5 kB.

Summary in English

The total agricultural area is almost the same as 2024

Agricultural area consists of arable land and pasture and meadow. The preliminary agricultural area is almost 3 million hectares in 2025. The total area of arable land in the year 2025 is 2 525 600 hectares, according to preliminary statistics. This is almost the same as in the final statistics for 2024. Also, the total area of pasture and meadow is almost the same as in 2024 with 454 000 hectares.

The largest area of winter wheat

The total area of cereals is 1 012 800 hectares in 2025, according to preliminary statistics. This is an increase by 15 700 hectares (+2 %) compared with 2024. More than 50 % of the area of cereals is winter wheat, and the area is 475 000 hectares. This is the largest area of winter wheat ever in Sweden. The preliminary total area of wheat increases by 49 900 hectares (+10 %) to 527 600 hectares. About 90 % of the wheat area is winter wheat.

The preliminary area of barley is 258 800 hectares and the preliminary area of oats is 155 100 hectares in 2025. The area with barley decreases by 12 % and the area with oats decrease by 5 %. The area of other cereals increases by 8 300 hectares (+13 %) to 71 200 hectares. Other cereals include rye, triticale and mixed grain.

The area of oilseeds has increased and the area of grass and green fodder is almost the same

The area of rape and turnip rape is 112 000 hectares in 2025, according to preliminary statistics. This is an increase by 17 400 hectares (+18 %) compared with 2024. Winter rape has the largest area of oilseed crops with 96 200 hectares in 2025, and it increased by 21 200 hectares compared with 2024. The area of grass and green fodder is 1 132 400 hectares in 2025, according to preliminary statistics. It is almost the same as in 2024.