Nya regler för gnagare som hålls för sällskap och hobby

Arbetet med att ta fram nya regler för sällskapsdjur kommer att ske i olika steg och under flera år. Alla som vill kan lämna synpunkter på vårt förslag och vi kommer att ha särskilda dialogmöten med bransch- och intresse­organisationer.

Gnagares behov enligt vetenskapen

Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) vetenskapliga råd för djurskydd har på uppdrag av oss på Jordbruksverket tagit fram ett underlag för vad vetenskapen säger om hur mycket plats gnagare behöver för att röra sig obehindrat och kunna utföra beteenden som de är starkt motiverade för.

Vi har sammanfattat några av det vetenskapliga rådets rekommendationer.

Gnagares sociala behov

Vissa arter av gnagare är sociala djur och behöver hållas tillsammans med gnagare av samma art. Vissa arter har dessutom behov av att leva i flock, det vill säga med fler än en gnagare av samma art. Andra gnagare är solitära, vilket innebär att de naturligt lever ensamma förutom under parnings­säsongen.

Även gnagare som normalt lever tillsammans med gnagare av samma art kan behöva hålla avstånd till varandra för att undvika konkurrens och aggression. Djurens behov av att kunna äta, vila och sova på olika platser är viktigt att tänka på när man utformar deras miljö. När sociala djur hålls i grupp är det viktigt med en yta som rymmer tillräckligt med platser, berikning och annan inredning så att inte konkurrens och aggression uppstår.

Gnagare såsom marsvin, degus och råttor är mycket sociala djur och behöver hållas tillsammans med andra gnagare av samma art, gärna i flock. Det är viktigt att hålla koll på hur djuren beter sig mot varandra. Även sociala gnagare kan bli stressade och uppvisa tecken på aggression om de inte kan välja önskat avstånd till varandra.

För många gnagare är det viktigt att flocken är stabil. Man ska undvika att introducera nya djur och ta bort etablerade djur från flocken. För marsvin är det viktigt att inte ändra för mycket i flocken, eftersom de bara knyter an till vissa andra marsvin. Om inte gruppen är stabil eller lever på en tillräckligt stor yta finns det risk för att marsvinen stressar och kan skada varandra.

Även chinchillor, gerbiler, husmöss och vissa dvärghamster­arter är sociala och behöver hållas tillsammans med gnagare av samma art.

Guldhamstrar och de kinesiska dvärghamstrarna däremot är ensamlevande, vilket innebär att de inte ska hållas med andra hamstrar förutom vid avel.

Gnagares behov av skydd

Gnagare är bytesdjur och behöver ha tillgång till gömslen och annan inredning som gör att de snabbt kan söka skydd och känna trygghet när någonting händer som de upplever är en fara. De behöver också kunna söka sig bort från andra gnagare om de vill vara ifred eller om de behöver komma undan andra gnagare som har ett hotfullt beteende.

Det är viktigt att det finns många olika skydd så att det inte uppstår konkurrens om skydden. Typ av skydd måste man anpassa till arten, till exempel gräver guldhamstrar, degus och gerbiler djupa och komplexa tunnelsystem i det vilda. Grävande arter behöver därför ha tillgång till ett bottenmaterial som gör det möjligt för djuren att gräva gångar. Chinchillor gömmer sig i hålor eller andra trånga utrymmen, medan råttor kan söka skydd både genom att klättra eller gömma sig i ett av sina grävda tunnelsystem. Marsvin i det vilda lever i en miljö där de skapar gångar genom att röra sig i högt gräs. Gräset skapar en skyddande miljö för marsvinen. Att vistas på en öppen yta kan därför upplevas stressande, så det är viktigt att djuren har tillgång till gömställen som liknar dessa ”gångar” i sitt utrymme. Tunnlar och bon är exempel på viktiga resurser som behöver finnas i deras miljö.

Gnagares behov av att gräva och klättra

Olika arter av gnagare har olika strategier för hur de söker skydd och har därför olika krav på sin närmiljö. Vi ger här några exempel på vilka behov olika gnagare har.

Guldhamstern gräver djupa, komplexa tunnelsystem för att söka skydd från rovdjur och för att bibehålla en konstant temperatur i sin miljö, oavsett variationer i vädret. De använder också sin bohåla för att lagra föda. Om guldhamstrar får möjlighet att bygga sina bon på samma djup som vilda hamstrar, så gör de det. Genom att erbjuda hamstrar en miljö med bottenmaterial som är tillräckligt djupt för att de ska kunna gräva tunnlar och placera sina boplatser djupt ner i bottenmaterialet kan man också förebygga att de gnager på gallret.

Även degus och gerbiler gräver komplexa tunnelsystem. Likaså råttor, men de är också skickliga klättrare, vilket gör att de behöver hållas i en komplex miljö där de kan vistas på olika nivåer. Husmöss både gräver tunnlar och klättrar, medan taggmöss inte gräver egna tunnlar, men gärna bor i andra gnagares tunnelsystem.

Chinchillor är aktiva djur som vill undersöka sin omgivning och som både klättrar och hoppar. De behöver därför en komplex miljö med flera våningsplan, hyllor och tjocka grenar (som håller för deras vikt när de hoppar) så att de kan använda alla delar av utrymmet, samt ha tillgång till olika typer av miljöberikning.

Många av arterna är i huvudsak nattaktiva eller främst aktiva under gryning och skymning. Det behöver man också ta hänsyn till när man utformar deras närmiljö, hanterar djuren och sköter om deras utrymme.

Gnagares behov av att röra sig

Många gnagare är aktiva djur som i det vilda ägnar mycket tid åt att leta efter föda, vilket gör att de rör sig över stora ytor.

I det vilda har marsvin hemområden som är cirka 550–880 kvadratmeter och de byter regelbundet sina sov- och viloplatser.

Guldhamstern har en stark drift att förflytta sig långa sträckor när den letar efter föda. Den har också ett starkt behov av att bära och gömma sin mat. Man behöver därför erbjuda mat på ett sätt som ger guldhamstern möjlighet att leta upp, samla och lagra föda.

När det gäller dvärghamstrar finns det studier som visar att revir för honor av arten Campbell är cirka 3,5 hektar. Det vetenskapliga rådet för djurskydd drar slutsatsen att det inte finns anledning att tro att övriga arters revir skiljer sig drastiskt från denna storlek. Dvärghamstern lever i huvudsak i tunnlar och bohålor under marken, men rör sig även mycket ovan mark för att markera in sitt revir. Deras tunnelsystem kan vara 1,5 meter långa och 1 meter djupa.

Chinchillor lever i det vilda i kolonier (oftast färre än 50 djur) som rör sig över stora områden på upp till 100 hektar. Det är i genomsnitt fyra individer per hektar.

Degun lever naturligt i ett begränsat område på 1 200 meters höjd i bergskedjan Anderna i Chile. De har hemområden på cirka 200 kvadratmeter. Degun ställer stora krav på sin miljö, de bygger komplexa tunnelsystem under marken och har stigar ovan jord.

Gerbiler lever naturligt på ytor som kan variera i storlek från 325 till 1 550 kvadratmeter där de gräver komplexa tunnelsystem.

Brunråttan lever i hemområden med en storlek på i genomsnitt 2 000 kvadratmeter. Hemområdet kan dock variera mellan 10 kvadratmeter och 8 000 kvadratmeter.

Möss äter naturligt i snitt ungefär 200 små mål per natt och kan röra sig mellan 20–30 olika matplatser. Möss behöver därför, även när de hålls som sällskapsdjur, erbjudas mat på olika platser som de kan röra sig mellan. Hur stora ytor möss naturligt rör sig över och hur många möss som rör sig över samma yta beror på tillgången till föda och kan variera mellan 1 mus per 100 kvadratmeter upp till 10 möss per kvadratmeter.

Gnagare som inte mår bra

Små utrymmen med liten möjlighet till rörelse kan leda till muskel­svaghet, benskörhet och övervikt hos gnagare, vilket i sin tur kan ge flera hälsoproblem och sjukdomar. En alltför liten yta kan till exempel leda till att marsvin uppvisar aggression, flykt­beteende, gnisslar tänder, biter i gallret och biter av pälsen på varandra eller på sig själva. Det kan även leda till övervikt. Överviktiga marsvin har ofta flera hälsoproblem, såsom hjärtsjukdomar, urinvägs­infektioner, respiratoriska sjukdomar och hudinfektioner.

Chinchillor som hålls ensamma i torftiga och små utrymmen med otillräcklig inredning och miljöberikning utvecklar ofta negativa beteenden, såsom galler­gnagning och överdrivet putsande. Om man har gerbiler i en miljö där de varken kan gräva en ordentlig bohåla eller erbjudas ett tunnelsystem med tunnellik ingång, kommer de att utveckla ett omfattande stereotypt grävande.

Lämna synpunkter

Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på vad vi kan göra bättre. Du som privatperson kan lämna synpunkter på vårt förslag via ett formulär. Sista datum att lämna synpunkter om nya regler för gnagare är den 9 februari 2027.

Om du lämnade synpunkter vid den förra remissen 2025 kommer vi att ta med dem, så du behöver inte lämna dem på nytt.

• Lämna synpunkter om nya regler för gnagare som sällskapsdjur (esmaker.net)

Anmäl din organisation till våra dialogmöten

Du som representerar en bransch- eller intresse­organisation kan anmäla din organisation till att delta på våra dialogmöten om nya regler för gnagare. Varje organisation kan anmäla sig med max en företrädare. Anmälan gäller båda dialogmötena.

Det första dialogmötet om nya regler för gnagare hålls på Jordbruksverkets huvudkontor i Jönköping den 9 februari 2027 klockan 12.30–17.00.