Nya regler för kaniner som hålls för sällskap och hobby
När vi tar fram nya regler och allmänna råd utgår vi från aktuell forskning och kunskap om djur och deras behov. För kaniner handlar det bland annat om deras sociala behov, deras behov av skydd och deras behov av att gräva och att röra sig.
Arbetet med att ta fram nya regler för sällskapsdjur kommer att ske i olika steg och under flera år. Alla som vill kan lämna synpunkter på vårt förslag och vi kommer att ha särskilda dialogmöten med bransch- och intresseorganisationer.
Kaniners behov enligt vetenskapen
Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) vetenskapliga råd för djurskydd har på uppdrag av oss på Jordbruksverket tagit fram ett underlag för vad vetenskapen säger om hur mycket plats kaniner behöver för att röra sig obehindrat och kunna utföra beteenden som de är starkt motiverade för.
Vi har sammanfattat några av det vetenskapliga rådets rekommendationer.
Kaniners sociala behov
Kaniner är sociala djur och behöver hållas tillsammans med andra kaniner. I det vilda lever kaniner i kolonier som ofta består av 25–37 kaniner per hektar. Kolonin är indelad i grupper som vanligen består av en dominant hane, flera honor och ett antal underordnade hanar. Antalet kaniner och sammansättningen av flocken är avgörande för hur stort utrymme de behöver ha. Utrymmet kan även behöva utökas om det uppstår aggression mellan kaninerna.
Kaniners behov av skydd
Kaniner är bytesdjur och behöver ha tillgång till gömslen och annan inredning som gör att de snabbt kan söka skydd och känna trygghet när någonting händer som de upplever är en fara. De behöver också kunna söka sig bort från andra kaniner om de vill vara ifred eller om de behöver komma undan andra kaniner som har ett hotfullt beteende. Det är viktigt att det finns många olika skydd så att det inte uppstår konkurrens om skydden i flocken.
Kaniners behov av att gräva
Vilda kaniner är bytesdjur som lever i komplexa tunnelsystem med flera ingångar. Tunnelsystemen kan nå ner till tre meters djup och vara upp till 45 meter långa. Systemen är viktiga för deras överlevnad och kaniner har en stark medfödd motivation att gräva. Det här behovet finns kvar hos den domesticerade kaninen och behöver därför tillgodoses när de hålls som sällskapsdjur.
Kaniners behov av att röra sig
Kaniner har ett stort rörelsebehov och behöver dagligen ha tillgång till ett utrymme som gör att de kan få utlopp för detta behov. De behöver också ha tillräckligt med utrymme på höjden för att de ska kunna sitta upprätt på sina bakben. Större ytor ger kaniner möjlighet att göra saker som är begränsat eller omöjligt när de hålls i mindre utrymmen. Studier visar att kaninens möjlighet att bädda, stretcha, hoppa och springa begränsas av utrymmets storlek och att en större yta ökar kaninens utforskande beteenden.
Kaniners behov av berikning
Utrymmet behöver vara tillräckligt stort för att få plats med inredning och berikning. Berikning i form av träkonstruktioner som kaninerna kan gnaga på eller gömma sig i, har visat sig sänka deras stressnivå. Även andra berikningar, såsom hängande höbollar, en vikt papperslåda, samt möjligheter att gräva, främjar kaninens aktivitet och välmående.
Kaniner som hålls på en liten yta blir ofta inaktiva. Inaktivitet hos kaniner ska inte misstas för att djuret är lugnt och tillfreds.
Kaniner som inte mår bra
Kaniner som hålls på en för liten yta eller i en miljö som inte ger dem möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden kan utveckla beteendestörningar.
Hos kaniner kan det till exempel handla om
- skengrävning
- att de biter i golv och på väggar, galler och inredning
- pälsplockning (de drar ut tussar av sin egen eller andra kaniners päls)
- passivitet (de upplevs ointresserade av sin omgivning eller är inaktiva)
- ökad oro.
Dessa beteenden är mer framträdande hos kaniner som hålls ensamma.
Vetenskapliga rådets underlag
SLU:s vetenskapliga råd visar i sin rapport att flera av djurens naturliga beteenden och behov är särskilt viktiga att de kan få utlopp för i sin miljö för att de ska må bra. I rapporten menar författarna att det behövs mer forskning som tittar specifikt på hur stort utrymme olika djur behöver. Men rapporten ger oss ett underlag som visar vad som behöver finnas i djurens utrymme för att djuren ska kunna utföra sina naturliga beteenden. Utöver viktig inredning och miljöberikning ska det också finnas plats för djuren att röra sig.
Djurskyddslagens krav på naturligt beteende
Enligt djurskyddslagen (2018:1192) ska djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur ska också hållas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och så att beteendestörningar förebyggs. Det anges också att djurens förvaringsutrymme ska ge dem skydd samt utrymme att kunna röra sig obehindrat och kunna vila på ett lämpligt sätt.
Djurskyddslagen är en ramlag där de centrala principerna fastställs. De mer specifika bestämmelserna om hur djur av olika arter ska hållas och skötas finns i djurskyddsförordningen (2019:66) och i våra djurskyddsföreskrifter. När vi uppdaterar våra föreskrifter och allmänna råd utgår vi från den kunskap som finns om djurens beteenden och behov. Till vår hjälp har vi det vetenskapliga rådet för djurskydd på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Förslaget som vi utgår från
Vi kommer att utgå från det tidigare remitterade förslaget i vårt arbete. Därför är det viktigt att alla som vill lämna synpunkter utgår från det.
Till själva förslaget finns en konsekvensutredning och ett antal bilagor.
- Förslag: Nya föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande av djur avsedda för sällskap och hobby pdf, 486.9 kB.
- Konsekvensutredning pdf, 1.3 MB.
- Bilaga 1 till konsekvensutredningen: Införandetabell pdf, 1 MB.
- Bilaga 2 till konsekvensutredningen: Kontrollresultat pdf, 603.3 kB.
- Bilaga 3 till konsekvensutredningen: Särskild konsekvensanalys – administrativa bördor för företagen pdf, 40.4 kB.
Lämna synpunkter
Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på vad vi kan göra bättre. Du som privatperson kan lämna synpunkter på vårt förslag via ett formulär. Sista datum att lämna synpunkter om nya regler för kaniner är den 27 januari 2027.
Om du lämnade synpunkter vid den förra remissen 2025 kommer vi att ta med dem, så du behöver inte lämna dem på nytt.
Anmäl din organisation till våra dialogmöten
Du som representerar en bransch- eller intresseorganisation kan anmäla din organisation till att delta på våra dialogmöten om nya regler för kaniner. Varje organisation kan anmäla sig med max en företrädare. Anmälan gäller båda dialogmötena.
Det första dialogmötet om nya regler för kaniner hålls på Jordbruksverkets huvudkontor i Jönköping den 27 januari 2007 klockan 12.30–17.00.
Mer information
Du hittar information om processen med att ta fram nya regler för sällskapsdjur på vår övergripande sida om arbetet. Prenumerera på den sidan så får du en notis när vi uppdaterar informationen.
Senast granskad: 2026-09-25