Nya regler för tamillrar som hålls för sällskap och hobby

När vi tar fram nya regler och allmänna råd utgår vi från aktuell forskning och kunskap om djur och deras behov. För tamillrar handlar det bland annat om deras sociala behov, deras behov av att gräva och röra sig, och hur man kan berika den miljö som de lever i.

Arbetet med att ta fram nya regler för sällskapsdjur kommer att ske i olika steg och under flera år. Alla som vill kan lämna synpunkter på vårt förslag och vi kommer att ha särskilda dialogmöten med bransch- och intresseorganisationer.

Tamillrars behov enligt vetenskapen

Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) vetenskapliga råd för djurskydd har på uppdrag av oss på Jordbruksverket tagit fram ett underlag för vad vetenskapen säger om hur mycket plats tamillrar behöver för att röra sig obehindrat och kunna utföra beteenden som de är starkt motiverade för.

Vi har sammanfattat några av det vetenskapliga rådets rekommendationer.

Tamillrars sociala behov

Illrar i det vilda lever huvudsakligen ensamma, medan tamillrar kan vara sociala och lekfulla med både andra tamillrar och sina djurägare. Det viktigaste för en god välfärd är att tamillern får möjlighet att utforska sin omgivning och aktivt leta efter mat, ha tillgång till utrymmen för vila, lek och aktivitet, samt ha en god social relation till djurhållaren. Det senare förutsätter en tidig socialisering med människor.

Tamillrars behov av att gräva

Tamillrar har behov av att gräva och det är inte helt ovanligt att de gräver i krukor. Det är därför bra om de har tillgång till en särskild plats att gräva på.

Tamillrars behov av att röra sig

Illrar i det vilda rör sig över relativt stora områden. Hanens hemområde kan omfatta upp till 300 hektar och honans upp till 100 hektar. Tamillrar är nyfikna djur som gärna utforskar sin omgivning. Det är därför bra om de har tillgång till exempelvis rör, håligheter och möjligheter att gräva i sitt utrymme.

Illern är även ett rovdjur som naturligt letar upp föda eller jagar sina byten. Tamillrar har därför behov av att få tid, möjlighet och utrymme för att kunna få utlopp för sitt jaktbeteende.

Tamillrar är ganska små och duktiga på att tränga sig in i trånga utrymmen. Tamillrar kan därför vara svåra att hålla lösa. Detta tillsammans med tamillrars behov av att röra sig och deras behov av varierande stimulans ställer stora krav på utrymmets storlek, inredning och miljöberikning så att illern kan få utlopp för sina olika beteendebehov.

Tamillrars behov av berikning

För att tillfredsställa tamillerns naturliga behov och nyfikenhet behöver den hållas på en stor yta med mycket berikning inklusive gömslen, rör och håligheter, men också material att gräva i och eventuellt även vatten där den kan simma. Den behöver också kunna få utlopp för sitt jaktbeteende genom att exempelvis ha tillgång till leksaker. Man kan även utfodra med döda hela djurkroppar. Det stimulerar både tamillerns rovdjursbeteende och ger en närings- och variationsrik föda.

Vetenskapliga rådets underlag

SLU:s vetenskapliga råd visar i sin rapport att flera av djurens naturliga beteenden och behov är särskilt viktiga att de kan få utlopp för i sin miljö för att de ska må bra. I rapporten menar författarna att det behövs mer forskning som tittar specifikt på hur stort utrymme olika djur behöver. Men rapporten ger oss ett underlag som visar vad som behöver finnas i djurens utrymme för att djuren ska kunna utföra sina naturliga beteenden. Utöver viktig inredning och miljöberikning ska det också finnas plats för djuren att röra sig.

Djurskyddslagens krav på naturligt beteende

Enligt djurskyddslagen (2018:1192) ska djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur ska också hållas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och så att beteendestörningar förebyggs. Det anges också att djurens förvaringsutrymme ska ge dem skydd samt utrymme att kunna röra sig obehindrat och kunna vila på ett lämpligt sätt.

Djurskyddslagen är en ramlag där de centrala principerna fastställs. De mer specifika bestämmelserna om hur djur av olika arter ska hållas och skötas finns i djurskyddsförordningen (2019:66) och i våra djurskyddsföreskrifter. När vi uppdaterar våra föreskrifter och allmänna råd utgår vi från den kunskap som finns om djurens beteenden och behov. Till vår hjälp har vi det vetenskapliga rådet för djurskydd på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Förslaget som vi utgår från

Vi kommer att utgå från det tidigare remitterade förslaget i vårt arbete. Därför är det viktigt att alla som vill lämna synpunkter utgår från det. Du behöver läsa de första kapitlen som innehåller gemensamma regler och det kapitel som rör djurslaget som du är intresserad av.

Till själva förslaget finns en konsekvens­utredning och ett antal bilagor.

Lämna synpunkter

Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på vad vi kan göra bättre. Du som privatperson kan lämna synpunkter på vårt förslag via ett formulär. Sista datum att lämna synpunkter om nya regler för tamillrar är den 7 december 2026.

Om du lämnade synpunkter vid den förra remissen 2025 kommer vi att ta med dem, så du behöver inte lämna dem på nytt.

Anmäl din organisation till våra dialogmöten

Du som representerar en bransch- eller intresse­organisation kan anmäla din organisation till att delta på våra dialogmöten om nya regler för tamillrar. Varje organisation kan anmäla sig med max en företrädare. Anmälan gäller båda dialogmötena.

Det första dialogmötet om nya regler för tamillrar hålls på Jordbruksverkets huvudkontor i Jönköping den 7 december 2026 klockan 12.30–17.00.

Mer information

Du hittar information om processen med att ta fram nya regler för sällskapsdjur på vår övergripande sida om arbetet. Prenumerera på den sidan så får du en notis när vi uppdaterar informationen.

Senast granskad: 2026-09-25