Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Vårdhygien är ett förebyggande arbete

Vårdhygien är benämningen för alla typer av åtgärder som görs för att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner (VRI) både på veterinärkliniker och i veterinärt fältarbete. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos en patient vid diagnostik, behandling eller omvårdnad inom vård och omsorg, eller en infektion som personal inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning. Ett vårdhygieniskt arbetssätt minskar risken för att smitta sprids både mellan patienter och mellan patienter och personal.

Vårdrelaterade infektioner leder till ökad antibiotikaanvändning och ökad risk för resistensutveckling. Resistenta bakterier kan sedan föröka sig och spridas i vårdmiljön. Det absolut viktigaste är att förebygga vårdrelaterade infektioner med resistenta bakterier. Faktorer som ökar risken för vårdrelaterade infektioner med resistenta bakterier är brister i hygienen och hög antibiotikaanvändning.

Vårdrelaterade infektioner orsakar inte bara ökat lidande för djuren utan även ökade kostnader för djurägarna och även för djursjukvården. I vissa fall finns även risk för smitta från djuren till människor, med allvarliga konsekvenser som följd.

Alla arbetsgivare har också skyldighet att ur ett arbetsmiljöperspektiv förebygga smittrisker för personalen.

• Smittrisker i arbetsmiljön (av.se)

Krav på djurhälsopersonal som bedriver annan än veterinär verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Djurhälsopersonal inom djuren hälso- och sjukvård som bedriver annan typ av verksamhet än veterinärmedicinsk vård som till exempel hovslagare, djursjukskötare, sjukgymnaster, tandläkare, sjuksköterskor omfattas inte av kravet på ha en hygienplan. Däremot ska de vidta lämpliga hygien- och smittskyddsåtgärder för att förhindra smittspridning mellan djur och mellan djur och människor. Detta innebär till exempel handtvätt och handdesinfektion, rena kläder och skor och rengöring av utrustning

Krav på hygienplan för veterinär verksamhet

Kravet att ha en hygienplan omfattar alla verksamheter där det bedrivs veterinärmedicinsk vård. Med verksamhet där det bedrivs veterinärmedicinsk vård avses djursjukhus, djurkliniker, ambulerande veterinärverksamhet, husdjursföreningar och andra organisationer som bedriver djurhälsovård där det arbetar minst en person som har rätt att förskriva läkemedel till djur.

En hygienplan ska beskriva hur man ska arbeta för att förhindra spridning av smittämnen. I planen ska sådana åtgärder som leder till att smittkedjor bryts mellan patienter samt mellan patienter och personal beskrivas, samt hur detta arbete ska följas upp. Hygienplanen ska fungera som en arbetsbeskrivning för hur man ska bete sig i olika arbetssituationer för att förhindra spridning av smittämnen. Det är därför viktigt att all personal känner till de hygienrutiner som beskrivs i planen och målet är att alla i verksamheten arbetar i enlighet med de rutiner som beskrivs i planen.

Hygienplanen ska vara riskbaserad och anpassad till verksamhetens storlek och omfattning samt vilka djurslag som berörs. Planen måste därför uppdateras när det sker förändringar i verksamheten.

I hygienplanen ska det också finnas en översiktlig plan för hur utbrott av smitta tidigt kan upptäckas och hanteras, typ en beredskapsplan.

Hygienplanen ska vara skriftlig för alla verksamheter. Dock gäller inte kravet på att planen måste vara skriftlig för veterinär som arbetar i egen firma utan anställda och som inte delar lokal eller utrustning med någon annan djurhälsopersonal. Däremot ställs samma krav på att arbeta enligt ett vårdhygieniskt arbetssätt. Om veterinär med egen firma utan anställda däremot delar lokal eller utrustning med någon annan djurhälsopersonal ska det finnas en skriftlig hygienplan som då ska vara gemensam för dem som delar lokalen eller utrustningen.

Stöd och riktlinjer för en hygienarbetet

Hygienplanen bör följa de riktlinjer som finns om vårdhygien.

Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) erbjuder checklistor, mallar och annat stöd i arbetet med att ta fram en hygienplan.

• Hygienplan (sva.se)

På Sveriges veterinärförbunds webb finns riktlinjer för infektionskontroll inom smådjurssjukvård och hästsjukvård.

• Riktlinjer (svf.se)

På distriktsveterinärernas webb finns till exempel en hygien- och en rengöringsguide.

• Distriktsveterinärernas hygienguide och rengöringsguide (distriktsveterinarerna.se)

Vem ansvarar för att det finns en hygienplan i verksamheten?

Det är den person som är ansvarig för verksamheten som ska se till att det finns en hygienplan finns och att planen uppdateras. Om en veterinär som arbetar i egen firma utan anställd personal men som delar lokal eller utrustning med annan djurhälsopersonal måste upprätta en skriftlig hygienplan som då ska vara gemensam för lokalen eller den utrustning som delas. Ansvaret för planen delas då av alla som är berörda av planen.

Vad ska dokumenteras i en hygienplan

Följande ska dokumenteras i hygienplanen:

1. En eller två ansvariga personer ska vara utsedda att arbeta med hygienfrågorna. Lämpligt är att det är en veterinär och en djursjukskötare. I planen ska det tydligt framgå vilka som är utsedda till detta arbete samt på vilket sätt de ska arbeta med frågorna, såsom hur ofta rutinerna ska revideras, hur personalen informeras om ändrade rutiner och så vidare.
2. Det ska framgå hur all personal får kännedom om innehållet i hygienplanen samt hur personalen fortbildas i hygienfrågor.
3. Planerade åtgärder och förbättringar ska finnas i planen med start- och slutdatum.
4. I hygienplanen ska det beskrivas på ett översiktligt sätt hur utbrott av smitta tidigt kan upptäckas och hanteras samt rutiner för hantering av patienter som är eller misstänks vara smittförande.
5. Hygienplanen ska uppdateras minst en gång per år samt vid förändringar i verksamheten.
6. Rutiner för hur textilier och föremål som varit i kontakt med patienterna ska hanteras.
7. Rutiner för hantering av övrig tvätt.
8. Rutiner för städning, rengöring och desinfektion av lokaler och ytor.
9. Rutiner för desinfektion och hantering av instrument samt rutiner för hantering av förbrukningsmaterial.
10. Rutiner för hur egenkontroll ska genomföras, hur ofta, vem som utför den och hur den återrapporteras, samt hur eventuella avvikelser dokumenteras och följs upp.
11. Vilka rutiner som finns för registrering och uppföljning av vårdrelaterade infektioner (VRI).
12. Basala hygienrutiner för olika arbetsmoment i verksamheten ska beskrivas. De basala hygienrutinerna utgör grunden till ett fungerande vårdhygienarbete. De beskriver hur varje medarbetare ska sköta de grundläggande hygienmomenten som rör handtvätt, handskar, kläder och skyddskläder, för att minimera risken för smittspridning.

Kontroll

Det är länsstyrelsen som kontrollerar att djurhälsopersonal följer gällande lagar och bestämmelser, till exempel hygienreglerna. Vid kontroll ska den som ansvarar för hygienplanen kunna visa upp och redogöra för innehållet i hygienplanen. I de fall där det inte finns krav på en skriftlig plan ska veterinären vid kontroll kunna redogöra för hygienarbetet i verksamheten.

Information om kontrollen finns på länsstyrelsernas webbplatser.

Författningar

Du kanske också är intresserad av det här

• Socialstyrelsens information om vårdhygien (socialstyrelsen.se)

• Folkhälsomyndighetens information om vårdhygien och vårdrelaterade infektioner (folkhalsomyndigheten.se)

• Svensk förening för vårdhygien (sfvh.se)

• Vårdhandboken om vårdhygien, infektioner och smittspridning (vardhandboken.se)