Ekologisk dikalvsproduktion på marginella marker mer lönsamt än skog

Det svenska landskapet är dominerat av skog och sedan 1920-talet har cirka 40 procent av den tidigare jordbruksmarken vuxit igen med skog. Detta har främst skett i områden som redan innan hade mycket skog. Anledningen är att små fält, utspridda i skogsdominerat landskap, inte är praktiska eller lönsamma att använda med moderna maskiner eller till kostnadseffektiva beten.

Under en period planterades oftast dessa marker med gran. Men under senare tid har förståelsen ökat för hur viktigt det är för den biologiska mångfalden att hålla dessa marker öppna. Det finns även ett intresse från allmänheten att bevara dem. Enligt intervjuer finns en stor betalningsvilja för att hålla dem öppna, särskilt om alternativet är granplantering. Under de senaste 20 åren har endast en liten andel av denna mark planterats med skog. I stället har den ofta fått stå oanvänd.

Samtidigt som denna typ av mark har övergetts, och fortsätter att överges, har annan odlingsmark och skogsområden omvandlats till betesmark. Detta har bildat stora områden med sammanhängande betesmosaik i skog som ofta finns på gårdar med ekologisk nötköttsproduktion.

Storskalighet bidrar till bättre lönsamhet

Genom att skapa dessa stora områden av betesmosaik i skogen kan lönsamheten i nötköttsproduktionen öka jämfört med en produktion med små utspridda betesmarker. Kostnader som stängsel, vattenförsörjning och tillsyn minskar per djur, samtidigt som en ökad storskalighet bidrar till en bättre lönsamhet genom lägre arbetsåtgång och nybyggnadskostnader per djur.

Studie gjord på beräkningar för typgårdar av olika storlekar

I en studie jämfördes därför om ekologisk dikalvsproduktion baserad på dessa betesmosaiker i skogsbygden är mer lönsam än igenväxning med skog eller skogsplantering. Beräkningarna gjordes för typgårdar av olika storlekar i södra Götaland, centrala Svealand och i norra Norrland. Resultatet visar att med nuvarande stöd och miljöersättningar är ekologisk dikalvsproduktionen mer lönsam än skog, om gården har fler än 20 dikor. Ett undantag är på näringsrika marker i södra Sverige (ståndortsindex högre än G32) där granplantering är mer lönsam.

Författarna bakom studien menar att ekologisk dikalvsproduktion är tillräckligt lönsam för att expandera på övergiven och marginell mark och kan därmed bidra till att behålla landskapen och den biologiska mångfalden på dem. Men med mer snabbväxande träd och eventuellt förändrat stödsystem kan detta förändras. Skog har dessutom en klimatfördel då den lagrar in kol.

• Beräkningar gjorda av Karl-Ivar Kumm och Anna Hessle, Land 2020 (mdpi.com)