Publiceringsdatum22 oktober 2020
Fodereffektivitet – centralt i hållbar mjölkproduktion
I ett projekt som leds av Pekka Huhtanen vid SLU undersöks hur fodereffektivitet ska definieras, varför vissa kor ger mer mjölk än andra på samma mängd foder, och hur vi kan avla kor för ökad fodereffektivitet samtidigt som metanutsläppen minskas.
Varför ger vissa kor mer mjölk än andra på samma mängd foder?
Trots den höga mjölkproduktionen vi har idag utnyttjar korna inte fodret mycket bättre än förut. Ett starkt fokus på en högre mjölkavkastning i aveln har gett större och tyngre mjölkkor i besättningarna, och därmed krävs mer energi till kornas underhållsbehov. Samtidigt har foderåtgången för kons underhållsbehov ”spätts ut” med den större mjölkmängden. Dessutom sjunker fodrets nedbrytning i mag-tarmkanalen med ökad avkastningsnivå och konsumtion.
I projektet ingår att se hur olika parametrar som påverkar fodereffektivitet beror av varandra. Det är till exempel smältbarhet, metanproduktion, energi som utsöndras i träck och urin och hur energin i fodret utnyttjas till mjölkproduktion.
Enligt studien var den största anledningen till att vissa kor är mer fodereffektiva än andra beroende av hur de omvandlar omsättbar energi till mjölkproduktionen. Resten, ungefär en tredjedel av skillnaderna i effektivitet, berodde på en variation i hur olika kor omvandlar energin i fodret till energi som kan omsättas, där smältbarhet utgör en stor del.
Metanproduktionen per kilo konsumerat foder är inte relaterad till hur fodereffektiva korna är och det är svårt att selektera kor från låg metanproduktion. Däremot minskar metanproduktionen per kilo mjölk när fodereffektiviteten är bättre.
Nu fortsätter forskarna bland annat med att hitta metoder för att rangordna korna efter fodereffektivitet utan att mäta själva foderintaget.
Projektet ingår i Forskningsprogrammet Hållbara dieter från hållbara produktionssystem – Fokus mjölk. I forskningsprogrammet finns fem projekt som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning i samarbete med ARLA.
Sparat foder – nytt delindex
Inom många andra djurslag har aveln för en förbättrad fodereffektivitet varit framgångsrik. Hos mjölkkor har däremot fokus varit ökad mjölkavkastning och inte fodereffektivitet.
Detta är på väg att ändras nu. Fodereffektivitet är en viktig egenskap som hittills har varit svår att inkludera i avelsvärdet på grund av bristen på registreringar. Detta är på väg att ändras gradvis, och första steget är delindexet Sparat foder. Sparat foder är just nu baserat på avelsvärden för underhållsbehov och ingår i avelsvärdet från augusti 2020. Planen är att även metabolisk effektivitet kommer att ingå i delindexet Sparat foder från november.
Senast uppdaterad: