Mindre kväveöverskott på ekologiska mjölk- och växtodlingsgårdar än på konventionella

Orsaken är främst att tillförseln av foder och gödselmedel är mycket mindre till en ekologisk gård, vilket ger en mer balanserad växtnäringsbalans. Kvävetillförseln på de ekologiska växtodlingsgårdarna var cirka 70 procent mindre än på de konventionella. Fosforöverskottet var också större på konventionella mjölkgårdar än på ekologiska men det motsatta på växtodlingsgårdar. Vilket innebär att det finns behov av att ta fram fler gödselmedel med högre andel kväve i relation till fosfor för ekologisk växtproduktion för att minska fosforöverskottet.

Data från södra Sverige

I Studien analyserades växtnäringsbalanser från 124 ekologiska och 2 426 konventionella gårdar uppdelat på växtodlingsgårdar och mjölkgårdar. Data samlades in via projektet Greppa Näringen från länen Skåne, Halland och Västra Götaland.

Kväveutnyttjande

När det gäller kväveutnyttjandet var det högre på ekologiska mjölkgårdar men lägre på ekologiska växtodlingsgårdar än motsvarande konventionella. Trolig förklaring är att organiska gödselmedel samt gröngödsling används i högre grad på de ekologiska växtodlingsgårdarna där näringen frigörs successivt och långsammare jämfört med de konventionella gårdarnas mineralgödselkväve. Växttillgängligt kväve till grödor är också mycket svårare att styra. En del av kvävet byggs också in i markens mullförråd och blir tillgängligt för grödorna på sikt.

Att analysera kväve- och fosforbalanser på gårdar är ett sätt att undersöka näringsutnyttjande samt risken för övergödande utsläpp där jordbruket är en av de störst källorna till utsläpp.

Viktiga åtgärder både för miljön och plånboken

Jord med god näringsstatus i kombination med bra väderförhållanden ger förutsättningar för god kvävehushållning för samtliga produktionssystem. En effektivare hantering och jämnare spridning av stallgödsel på hela gården skulle kunna minska behovet av mineralgödselkväve samt öka kväveutnyttjandet på konventionella mjölkgårdar där man trots en högre djurtäthet, och alltså hög produktion av stallgödsel per hektar, köper in relativt stora mängder mineralgödsel.

Dataunderlaget för studien är från första delen av 2000-talet, men nyare studier av svenska gårdar har visat ungefär samma resultat vad gäller både mjölk- och växtodlingsgårdar. Det stämmer också väl med liknande europeiska studier.

• Ny studie av svenska gårdar – mindre kväveöverskott på ekologiska än på konventionella mjölk- och växtodlingsgårdar (slu.se)
• Survey of farm-gate N and P balances on arable and dairy organic and conventional farms in Sweden – basis for improved management (link.springer.com)