Publiceringsdatum15 April 2024

Nyskriven handbok om mykorrhiza

Siri Caspersen, Institutionen för biosystem och teknologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och Camilla Oscarsson, Växa Sverige, har skrivit handboken ”Mykorrhiza i trädgårdsodling”. Projektet är finansierat med medel från Landsbygdsprogrammet och europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

En bit jord i en människas hand.

Mellangrödor och gröngödsling i växtföljden gynnar mykorrhiza.

Mykorrhiza viktigt för många växter

Mykorrhiza betyder svamprot och betecknar ett symbiotiskt långvarigt förhållande där båda arter påverkas, i det här fallet mellan växter och mykorrhizabildande svampar i jorden. Svampen har genom sina hyfer en stor kontaktyta med jorden och kan förse växten med kolhydrater, organiska syror, aminosyror och mineralnäringsämnen som fosfor. Växten ger lipider och kolhydrater till svampen och är livsavgörande för svampens förmåga att fortplanta sig med sporer. Mykorrhiza är också viktigt för markstrukturen och långvariga föreningar med organiskt kol. Det finns många typer av mykorrhiza. Den vanligaste i trädgårdssammanhang är arbuskulär mykorrhiza, som även är fokus för handboken.

Effekter av mykorrhiza

Olika arter av arbuskulär mykorrhiza påverkar värdväxten på olika sätt: vissa bidrar till bättre växtnäringsupptag av till exempel fosfor, kväve, zink och koppar medan andra skyddar mot tork-eller saltstress och någon tredje motverkar patogenangrepp.

Åtgärder som gynnar mykorrhiza

Enligt handboken är förekomsten av arbuskulär mykorrhiza högre i ekologiska jämfört med konventionella odlingssystem. Det kan bero på att mykorrhiza missgynnas av lättlösliga mineralgödselmedel och kemiska bekämpningsmedel.

En växtföljd med flerårig vall, gröngödsling, mellangrödor och samodling gynnar mykorrhizabildning. Vissa växter kan inte bilda mykorrhiza, till exempel betor och korsblommiga växter som kål. Odla inte dessa direkt efter varandra i växtföljden. På de skiften där man odlar växter som inte kan bilda mykorrhiza, kan samodling exempelvis med grävklöver vara ett sätt att hålla uppe populationen av mykorrhiza. Odla mykorrhizaberoende grödor som lökväxter året efter gröngödsling eller vall.

Att störa jorden är negativt för mykorrhiza, men reducerad jordbearbetning påverkar mykorrhiza mindre än till exempel plöjning.

Tillförsel av organiskt material som skörderester eller kompost påverkar rotkolonisering av mykorrhiza. Om det är positivt eller inte kan bero på kompostens innehåll av växtnäringsämnen och förhållandet dem emellan. För höga gödslingsgivor, främst fosfor och kväve, missgynnar oftast mykorrhizabildning och kan till och med orsaka reducerad tillväxt hos värdväxten. Störst chans för positiv tillväxt hos värdväxten är om tillgången på kväve är god samtidigt som fosfor är begränsande.

Att producera och tillföra mykorrhiza

Genom odlingstekniska åtgärder som varierad växtföljd, att hålla marken bevuxen med mellangrödor, gröngödsling och samodling samt tillförsel av kompost går det att gynna mykorrhiza. Men om jorden har brukats intensivt eller efter odling av grödor som inte bildar mykorrhiza kan det vara läge att ympa in ett inokulum av mykorrhizasvampar för att boosta odlingen. Inokolum kan köpas färdigt eller produceras hemma på gården. I handboken finns recept på hur du kan tillverka eget inokulum av mykorrhiza. Handboken avslutas med en sammanställning av resultat från fältförsök i lök, potatis och vindruvor.

Insatslista

Mykorrhizasvampar som tillförs för att öka växtnäringsutnyttjande, tolerans mot abiotisk stress, skörd eller kvalitet klassas som växtbiostimulanter. På insatslista.se finns produkter listade som är godkända i EU-ekologisk eller KRAV-odling.

Senast uppdaterad:

Till toppen