Mulch-teknik i grönsaksodling

Råg ger biomassa och bördighet

I en tät grönsaksväxtföljd är odling av en övervintrande mellangröda av höstsådd råg ett sätt att få in en avbrottsgröda som är positivt för strukturen. Rågsorten ska med fördel vara en kraftig och bladig sort som ger mycket biomassa till mulchning. I försöket 2024 på Borgeby användes populationsråg av sorten Protector. Rågen får växa tills den blommar i maj. Syftet att invänta blomningen, är att rågen inte ska växa om efter avslagning. Det går att hacka ner grödan med till exempel en betesputs, men det kan behövas två körningar för att få ett lagom snitt på rågmulchen. En välgödslad råg i konventionell odling (100 kg N/ha) kan ge en skörd av cirka 12 ton ts mulch, vilket motsvarar ett växttäcke på 5–7 cm. Det är viktigt att rågen har all den växtnäring den behöver.

För ekologisk odling innebär detta att rågen måste få en tidig giva växtnäring av flytgödsel eller nermyllade pellets för att nå samma skörd. Alternativet är att samla mulch från en större areal för att få ett tillräckligt tjockt växttäcke där kål eller andra grönsaker ska planteras. Tyska rekommendationer är ett växttäcke på 8–10 cm för att motverka att rågstubben växer igenom och för att få en bra ogräskontroll. Ett sådant mulchtäcke motsvarar en skörd på 17–18 ton ts/ha.

I försöket användes en Mulchtec-planteringsmaskin för att kunna plantera direkt i rågstubb och mulchtäcket. Planteringsmaskinen klarade en plantering upp till 15 cm mulch, men vid tjockare täcke började den släpa täckmaterial efter sig. Plantorna får inte vara för små så att de höljs av mulchtäcket vid plantering.

Markfukt

Den övervintrande rågen tömmer markprofilen på vatten när den växer till sig i april och maj. Det är därför avgörande för en god etablering att vattna den planterade grödan i rågmulchen. I tidigare års demoodlingar under varma förhållanden har rutorna vattnats med 2 x 25 mm veckan efter plantering. Ett normalår räcker det säkerligen med en bevattningsomgång. I juni 2024 var det regnigt, vilket ackumulerade cirka 100 mm i nederbörd och säkrade plantornas etablering.

Torkan kommer underifrån

Rågstubben under mulchen fortsätter att förbruka vatten även under en längre tid, vilket behöver kompenseras med ytterligare bevattningar, så att grödan aldrig lider av vattenbrist. Det ska finnas både näring och vatten vid kålplantornas rötter. I försöket på Borgeby fanns det markfuktsensorer i alla led för att studera skillnaderna i markfukt på olika djup.

Under säsongen 2024 krävdes det 100 mm vatten för att motverka rågstubbens förbrukning. Kostnaderna för det här extra bevattningsbehovet behöver räknas mot de positiva faktorerna som mulchen ger.

Växtnäring

Kålgrödan utvecklades något långsammare i det mulchade ledet, vilket tros bero på en svalare marktemperatur (cirka 2 grader) och därmed en långsammare mineralisering av växtnäringen. Plantornas näringstillgång i marken var lägre i det mulchade ledet under hela säsongen, men ingen skillnad kunde ses i innehållet av växten. Totalt fick kålgrödan 283 kg kväve fördelat på fyra tillfällen. Den slutgiltiga skörden var lika stor i det mulchade ledet som med konventionell odlingsmetod.

Ogräsförekomst

Mulchen hade en mycket god effekt på ogräsförekomsten av fröogräs. Däremot kan systemet inte användas på fält med rotogräs. Den 22 augusti var ogräsförekomsten på hela markytan cirka 6–8 procent i det mulchade ledet och en enkel handrensning hade kunnat göra ytan helt fri från ogräs. Siffrorna ska jämföras med ledet med svart jord och kemisk ogräsbekämpning som hade en ogräsförekomst på 2–4 procent.

Utveckling och utvärdering

Mulchtekniken är här för att stanna och fungerar bra under sydsvenska förhållanden. Praktiska lösningar för växtnäringsförsörjning i ekologisk odling med mulch behöver utvecklas vidare. Här kan erfarenheter från Tyskland och till exempel användning av gröngödsling som förfrukt till rågen användas som inspiration.

Goda råd

• Inga rotogräs! De kommer tränga igenom täckmaterialet.
• Etablera vintermellangrödan (rågen eller råg med luddvicker) tidigt på hösten för att få ett tätt bestånd.
• Gödsla rågen tidig vår för att få maximalt tillväxt och grönmassa. Målet är 15–17 ton ts/ha.
• Putsa rågen efter blomningen för att döda rågen och hindra återväxt.
• En möjlig näringseffektiv gödslingsstrategi till kål kan vara följande: Bredsprid en del av pelletsgivan ovan mark i rågen innan den putsas ner. Vid plantering mylla resten av pellets under planteringsraden. Det är viktigt för att säkra plantornas etablering.
• Etableringsbevattning kan uteslutas vid normalväder om planteringsmaskinen vattnar ordentligt i raden och om det kommer lite regn.
• Börja vattna när kålen börjar växa ordentligt cirka en månad efter plantering och upprepa för att bygga upp markfukten i rotzonen. Detta är viktigt för att säkra näringstillgången i markvätskan vid rotzonen.
• Kontrollera markfukten noggrant i hela rotzonen (gräv djupt!) och var offensiv med bevattningen för att stimulera tillväxten.
• Utvärdera näringstillgången strax innan beståndet sluter sig med växt/jordprov för att avgöra behov av tilläggsgödsling.
• Adderas näringsrikt täckmaterial på våren för att kompensera för en svag vintermellangröda är utvärdering med växt/jordprov under tillväxtperioden extra viktigt.

Faktablad

Kompletta försöksresultat finns på Hortohubben. Kunskapsbankens artiklar och faktablad är kostnadsfria efter registrering på sidan. Plantering och sådd i reducerad jordbearbetning med mulch heter det senaste faktabladet i ämnet.

Hortohubben – Hushållningssällskapet (hushallningssallskapet.se)