Kulturspannmål i ekologisk odling – erfarenheter från ett fyraårigt forskningsprojekt

Kulturspannmål har ofta egenskaper som gör dem intressanta i ekologisk odling, som ogräskonkurrens och en förmåga att klara sig på mindre kvävegivor, eftersom de stammar från en tid före konstgödsel och ogräsmedel. Odling av kulturspannmål kan vara utmanande på flera vis, men för den som hittar försäljningskanaler kan det vara en intressant gröda, framförallt på mindre bördiga odlingsmarker. I ett fyraårigt forskningsprojekt (2019-2023) lett av Karin Gerhardt på SLU studerades kulturspannmål närmare, och erfarenheterna i denna artikel bygger på resultaten av Tove Ortmans doktorsavhandling, som var en del av detta projekt och som fokuserade på odling av kulturspannmål.

• Historiska sädesslag i framtidens mat (slu.se)

Vad är kulturspannmål?

Kulturspannmål definieras som sorter med hög genetisk heterogenitet inom sorten, låg förädlingsgrad och historisk bakgrund. Termen kulturspannmål kan sägas vara något av ett paraply som både kan innefatta historiska sorter (till exempel Dala lantvete och Svedjeråg) och evolutionära populationssorter. Dessa evolutionära sorter är blandningar av många olika sorter, som utvecklas till en egen population när de odlas tillsammans. Ofta dras gränsen för vad som räknas som kulturspannmål vid runt 1950-tal, men det förekommer också att yngre sorter som antas passa till ekologisk odling blandas in i evolutionära blandningar.

Eftersom kulturspannmålen per definition är så heterogena, är det viktigt att komma ihåg att de knappast kan betraktas som stabila sorter i jämförelse med moderna spannmålssorter. Snarare handlar det om populationer som kan bli lokalt anpassade till den gården de växter på. Historiska kulturspannmålssorter finns bevarat i genbanker, till exempel hos NordGen och i Bruksgenbanken som förvaltas av föreningen Allkorn. I Bruksgenbanken finns även några evolutionära blandningar.

• NordGen (nordgen.org)
• Allkorn (allkorn.se)

Kulturspannmål testat i fält – vårvete

När fyra kulturspannmålssorter jämfördes med tre moderna ekologiska sorter av vårvete i ett treårigt fältexperiment utanför Uppsala (Ortman & Bergkvist, 2024), så visade det sig vara både fördelar och problem med kulturspannmålen. Spannmålen sköttes ekologiskt, och gödslades med en sen medelhög gödselgiva (100 kg N/ha) av flytande rötrest, och med en kontroll utan gödsling i en randomiserad splitplotdesign (RCBD). Första året var grobarheten så olik hos sorterna att datan inte kunde användas för vidare analys, se stycket nedan om utsädesproblem. De två efterföljande åren så presterade lantsorterna Dala- och Ölands lantvete och två evolutionära blandningar (Källunda- och Ekhaga blandning) överlag bra jämfört med de moderna sorterna Dacke och Quarna. Skördarna var generellt lika höga eller nästan lika höga i tre av försöken, som du kan se i figur 1, och proteininnehållet var högt för kulturspannmålen och för Dacke och Quarna (<14 %). De olika sorterna svarade på samma sätt på gödsling.

Som framgår av figur 1 så utkonkurrerade den relativt nyframtagna moderna sorten Skye alla andra sorter när det kom till skörd, men den uppvisade betydligt lägre proteininnehåll (runt 11%). Skye är inte längre rekommenderad för ekologisk odling på grund av problemen med lågt proteininnehåll. Kulturspannmålen, framförallt Dala lantvete, konkurrerade bättre mot ogräs än de moderna sorterna, och kulturspannmålen hade generellt högre halmskörd än de moderna sorterna.

Ett intressant resultat var att i det fjärde försöket (Ekhaga 2021 i figur 1), så blev kulturspannmålen utkonkurrerade av de moderna sorterna när det kom till skörd – kulturspannmålen stannade på skördar runt drygt 4 ton/ha, medan de moderna sorterna gav skördar upp mot 5-6 ton/ha. Vid närmare analys visade det sig att just detta försök hade ovanligt höga halter av mineraliserat kväve i starten av växtsäsongen, något som antagligen orsakades av den bördiga jord (på Ekhagaslätten i Uppland) där regniga vårar ibland tillför hög mineralisering av kväve. Dessa resultat tyder på att kulturspannmål kan prestera liknande som moderna ekologiska sorter under låg eller medelhög kvävetillgång, men inte klarar att tillgodogöra sig höga kvävenivåer.

Problem vid kulturspannmåls­odling: liggsäd och varierande utsädeskvalitet

Kulturspannmålen i vårveteförsöket uppvisade många egenskaper som kan vara positiva i ekologisk odling, men visade också på några problem. Dessa erfarenheter bekräftades också i intervjuer som gjordes med 32 lantbrukare med erfarenhet av att odla kulturspannmål (Ortman et al, 2023). På grund av de längre och smalare axen är liggsäd vanligt, och detta blev tydligt också i fältförsöken. Det var dock fortfarande möjligt att tröska, och kvaliteten var inte påverkad. Detta överensstämmer med lantbrukares erfarenheter, som ofta beskrev att kulturspannmål lägger sig i valv snarare än att de knäcks. Många lantbrukare som intervjuades rapporterade om att liggsäd kan göra tröskningen mer komplicerad – ”det ligger som plockepinn", sa en lantbrukare. ”Det brukar alltid bli liggsäd, när man tröskar får man börja morgonen med att samla allt tålamod man har och lite till, och sen går man ut och kör”, berättade en annan.

Ett annat vanligt förekommande problem i kulturspannmålsodling är varierande kvalitet på utsädet. Eftersom utsäde av kulturspannmål inte säljs kommersiellt i Sverige, så får lantbrukare tag på utsäde genom byte, ofta av mindre enheter åt gången som måste uppförökas. Vissa mindre kvarnar kan ibland tillhandahålla utsäde till sina odlare. Även om utsädesutbytet kan vara en spännande möjlighet att testa sig fram till en sort som passar just ens egen gård, så kan bytet föra med sig risk för att sprida utsädesburna sjukdomar, som till exempel stinksot. Grobarhet på sorterna är heller inte garanterat, eftersom det rör sig om utsäde som är sparat och uppförökat på ideell basis av engagerade lantbrukare. I fältförsöken i Uppland kom utsädet av kulturspannmål från flera olika källor, och grobarheten i fält var dramatiskt olik första året – så olik att data från första året inte kunde inkluderas i analyser eftersom kulturspannmålen hade mer än hälften så många plantor per kvadratmeter. Efter behandling med ThermoSeed® var grobarheten lik, och antagligen var de överraskande goda odlingsresultaten från kulturspannmålen i de två senare årens experiment en direkt följd av att utsädet hade blivit behandlat.

Rekommendationer för nya odlare av kulturspannmål

• Ha tålamod! Det tar ett tag att lära sig och det kan ta ett tag att föröka upp utsäde.
• Hitta en erfaren kulturspannmålsodlare som kan ge tips och råd och som kan hjälpa dig att hitta utsäde. Föreningen Allkorn har många erfarna odlare bland sina medlemmar.

Hitta en försäljningskanal där du får sålt produkten på en nisch-marknad: hemmabakare eller professionella bagerier inriktade på surdegsbakning. Detta innebär vanligtvis att antingen sälja via mindre, specialiserade kvarnar, att du maler och förädlar själv, eller att du säljer hel kärna till konsumenter eller bagerier som har egen kvarn.

Var observant på utsädeskvaliteten. Byt aldrig smittat utsäde! Vid misstanke om smitta, behandla med biologisk betning eller värmebehandling (Thermoseed).

• Termiskt behandlat utsäde (lantmannenbioagri.se)

Lokalanpassad kulturspannmål – rågodling och vikten av erfarenhet

Kulturspannmålens heterogenitet och genetiska mångfald inom sorterna kan möjliggöra för lokalanpassning till gårdsspecifika förhållanden. Detta är extra tydligt hos korspollinerade arter, vilket i svensk kontext framförallt rör sig om råg. I en bred upplagd studie (Ortman et al, 2024) följdes odling av 8 olika sorters äldre eller evolutionär råg i 1‑2 säsonger på svenska ekologiska gårdar (vårråg studerades i två säsonger eftersom urvalet av gårdar var lågt). Totalt ingick 28 gårdar med 37 fält (eftersom en gård ibland odlade flera rågsorter). Detta innefattade antagligen majoriteten av gårdar som odlade kultursorter av råg vid tidpunkten för studien.

Framgångsfaktorer vid odling av kultursorter av råg

När en mängd olika faktorer relaterat till gårdarnas odling av råg sammanställdes i en multivariat analys (statistisk analys), så utkristalliserade sig några viktiga faktorer som var kopplade till hög och stabil skörd, högt näringsinnehåll och god ogräskonkurrensförmåga. Viktiga faktorer för hög skörd av kärna och halm var kopplade till gårdens storlek och tillgång till exempelvis husdjursgödsel. Lantbrukarens erfarenhet och tillgång till kunskap om kulturspannmål påverkade också resultatet tydligt. Odlare som nyligen startat hade generellt lägre skörd och mer problem med ogräs. Intressant nog kan detta hypotetiskt sett också vara relaterat till utsädets kvalitet och lokalanpassning. Hos lantbrukarna som hade lång erfarenhet och alltså odlat sina rågsorter länge så utsädeskvaliteten potentiellt kan ha stabiliserat sig och sorterna kan ha anpassat sig till lokala förhållanden. Detta var dock inget som kunde studeras inom ramen för studien, och hade behövt undersökas i mer detalj för att fastslå sammanhangen.

Intressant nog skilde sig svedjerågen ut bland rågsorterna som undersöktes. Svedjeråg, en lantsort som i sin nuvarande form kommer från ett fynd i Norge, visade sig vara extra tålig för tuffare odlingsförhållanden. Detta verkade också vara en sort som det var lättare för nya odlare att lyckas med. Svedjerågen var också bland de sorter som visade högst nivåer av mikro-näringsämnen, som järn och zink. När svedjerågens bakningsegenskaper testades inom ramen för en masteruppsats (Jonsson, 2022), så gav rågpopulationerna från fem olika gårdar helt olika resultat, både utseende och smakmässigt, något som indikerar ett samspel mellan rågsorten och platsen den odlas på.

Också sättet som sorterna odlades på verkade påverka näringsinnehåll hos kulturrågen i den bredare gårdsstudien (Ortman et al, 2024). På fält där vall eller gröngödsel hade varit en dominerande del av växtföljden så var näringsinnehållet av mikronäringsämnen högre, något som potentiellt kan förklaras med ökad kolonisation av mykorrhiza (något som dock inte kunde studeras närmre i studien). Detta indikerar att god växtföljd kan påverka rågens kvalitet, och sammantaget visar studien att kultursorterna av råg verkar påverkas av ett komplext samspel mellan platsen där de odlas, och hur de sköts om. Resultaten visar på att det verkar pågå en relativt hög grad av lokalanpassning, och antyder att kulturspannmål, framförallt råg, kan få unika egenskaper beroende på var och hur de odlas. Detta kan vara intressant att utforska för bagare och andra som är intresserade av terroir (unika smaker präglat av odlingsplatsen) och lokal mat.

Slutsatser – kulturspannmål, intressant för ekoodlare med intresse för lokal mat

Resultaten av studierna om kulturspannmålsodling i Sverige tyder på att kulturspannmål kan vara av intresse för ekologiska odlare, framförallt med intresse för lokal mat och kvalitetspannmål. Kulturspannmål lämpar sig bäst vid låga kvävegivor, vid mindre intensiv odling, och i mindre optimala odlingsförhållanden, till exempel i skogs- och mellanbygd. För den som lyckas få tag på och uppföröka utsäde av god kvalitet, och kan hitta försäljningskanaler inriktade till hantverksbakare eller hemmabakare, så kan kulturspannmål vara en spännande möjlighet att få tag på och utveckla sorter som är anpassade till ens lokala gård och förutsättningar.

Referenser

Jonsson, A. (2022). A sensory evaluation of swidden rye (Secale cereale) – how the taste of history and geographical location can play part in a sustainable food production

Ortman, T., Bergkvist, G. (2024) Mångfunktionaliteten kan göra lantsorter av vårvete konkurrenskraftiga, i Ekologisk försöksrapport 2023

Ortman, T., Sandström, E., Bengtsson, J., Watson, C. A. and Bergkvist, G. (2023) Farmers motivations for landrace cereal cultivation in Sweden', Biological Agriculture & Horticulture, 39(4), pp. 247-268.

Ortman, T. (2024) New potential in old varieties: Using landrace cereal to meet food production challenges. Swedish University of Agricultural Sciences.