Ekonomisk jämförelse av ekologiska och konventionella grödor i Östergötland

Jämförelser eko/konventionell

För jämförelser mellan gårdar används TB1, det vill säga gårdens direkta intäkter (sålda varor och produktionskopplade stöd (exempelvis ekostöd) och utgifter (Utsäde, gödsel och växtskydd) samt rörliga kostnader (torkning och lagring samt rörlig maskinkostnad). Ett medelvärde av TB1 för all konventionell och ekologiskt odlad areal har sammanställts per gröda och år för att undersöka hur ekoodlingen stått sig ekonomiskt jämfört med konventionell.

Höstvete

Som ett genomsnitt över åren 2005‑2025 har lönsamheten för ekologiskt höstvete varit drygt 1000 kronor bättre per hektar jämfört med konventionellt. Räknar man bort ekostödet på cirka 1500 kronor per hektar hamnar i stället ekologiskt höstvete 500 kronor per hektar lägre jämfört med konventionell. Ekologiskt höstvete ligger bra till i kalkylen under år då andelen ekomjölk varit hög, exempelvis år 2016‑2017. Dessa år står sig ekologiskt höstvete bättre än konventionellt i TB1 även utan ekostödet. I skiftet mellan år 2024‑2025 ökade prisglappet mellan ekologisk och konventionell spannmål till fördel för ekologisk vara. Detta syns i diagram 1 där ekologiska TB1 stiger och konventionella håller en platå.

Havre

Trenden för havre ser ungefär ut som för höstvete. Med ekostöd inräknat så har ekologisk havre presterat i genomsnitt 400 kronor högre i TB1 jämfört med konventionell och -1100 utan ekostöd. Det som påverkar resultatet mest är priset på avsalu. Åren 2021–2024 var efterfrågan på ekologiska varor låg, vilket resulterat i mycket låga TB1 på ekologisk havre. I skiftet mellan 2024 och 2025 vände trenden i och med minskad areal ekologisk spannmål som gav brist hos uppköparna och drev upp priserna. Ett högre pris i samband med höga skördar år 2025 har resulterat i bra TB1 för ekologisk havre medan konventionell ligger i en sjunkande trend.

Som medel har ekologisk havre legat 580 kronor per hektar högre än konventionell med ekostöd och 900 kronor lägre jämfört med konventionell utan ekostöd. Det är framför allt år då havren fått dålig kvalitet är det framför allt ekologiska TB1 som påverkats negativt eftersom pristappet från gryn till foder generellt brukar vara högre i ekologisk havre jämfört med konventionell.

Höstraps

Höstraps är en dyr gröda att odla men om man har rätt förutsättningar för att lyckas i odlingen är det en svårslagen gröda i ekokalkylen. Som ett 20 års medel ligger ekologisk höstraps över konventionella TB1 både med och utan ekostödet. Detta beror framför allt på att marknaden och priset på ekologisk raps varit högt genom åren. Skördarna varierar däremot mer hos de ekologiska odlarna jämfört med de konventionella. År med dålig etablering eller kraftig utvintring är det främst den ekologiska rapskalkylen som drabbas hårt eftersom insatserna är högre. Som ett medel över 2005–2025 ligger ekologisk höstraps 4800 kronor högre per hektar jämfört med den konventionella med ekostöd och 3300 kronor högre utan ekostöd. År 2025 var både priset och avkastningen på ekologisk höstraps bättre än på många år för gårdarna i sammanställningen vilket syns som en kraftig pik i TB1.

Trindsäd

Även ekologisk ärt och böna har genom åren legat bra till i kalkylen jämfört med konventionell. Det beror främst på en bristande marknad för svenska konventionella proteingrödor. De svenska ekologiska proteingrödorna har i dagsläget en större marknad och möjlighet att förhandla om bättre priser via mellangårdshandel via förmedlare.

Som ett genomsnitt över år 2005 till 2025 har ekologiska ärtor och bönor legat 3100 kronor per hektar högre i TB1 med ekostöd och 1600 kronor högre utan ekostöd jämfört med konventionell. Även avkastningen av ekologiska och konventionella proteingrödor skiljer sig mindre åt än om man tittar på spannmålen. Detta beror på att det i spannmålen i huvudsak är den begränsade tillgången till kväve som drar ner snittskörden på de ekologiska gårdarna. Eftersom proteingrödorna fixerar sitt kväve själva finns det större möjlighet att uppnå en skörd i nivå med konventionell.

Avslutande ord

Att jämföra ekonomin av ekologiska och konventionella grödor är inte helt lätt eftersom varje gård är unik och har olika förutsättningar. Geografiskt läge, jordarter, arrondering, tillgång till egen stallgödsel, lagrings- och torkutrymme, maskinpark, möjliga försäljningskanaler är bara några faktorer som påverkar gården oavsett om den är ekologisk eller konventionell. Materialet i följande artikel baseras bara på en handfull av alla gårdar i Östergötland, men syftar till att ge ett av många exempel på hur skillnaden i skörd och lönsamhet kan se ut mellan ekologiska och konventionella grödor räknat på verkliga siffror i stället för schabloner.

Det finns många sätt att optimera lönsamhet. Var insatserna ska sättas in beror på den enskilda gårdens förutsättningar och företagarens drivkraft. Ekostödet utgör en viktig del i att stärka den ekologiska produktionens konkurrenskraft men bör fungera som en stöttepelare snarare än det som bygger hela gårdens lönsamhet.

Författare: Ylva Johansson och Madeleine Wiström, Hushållningssällskapet Östergötland.