Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Matsvinn och förluster vid livsmedelsproduktion

Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan. Från jordbruket och fisket i Sverige är det stora mängder råvara som inte går vidare i livsmedelskedjan.

En av orsakerna till livsmedelsförluster i jordbruket och fisket är butikers och konsumenters höga krav på produkternas kvalitet och utseende. Men det kan också bero på faktorer som är svåra att undvika, som väder eller skadedjursangrepp. Att minska svinnet och förbättra användningen av det som produceras ger fördelar för miljön och ekonomin, både för företag och konsumenter.

Matsvinn och förluster

Matsvinn är sådant som har producerats i syfte att användas som livsmedel men som av olika anledningar inte äts upp av människor. Matsvinnet kan kallas olika saker beroende på var i livsmedelskedjan det uppstår och vad som sedan görs med det. Livsmedelsförluster kallas det matsvinn som sker framför allt i de tidigare leden av livsmedelskedjan och kan handla om grödor som inte kan skördas eller som komposteras eller ges som foder. Livsmedelsavfall kan ske i hela kedjan och är livsmedel som har lämnats iväg för avfallshantering.

Bättre att förhindra än att återanvända

All produktion av mat orsakar utsläpp av växthusgaser. Om maten går förlorad har växthusgaserna mer eller mindre släppts ut i onödan.

I jordbruket och fisket är den negativa påverkan större för mjölk och griskött även om mängden förluster och svinn i vikt är högre för morötter, lök och potatis.

Miljönyttan av att vi återanvänder eller återvinner mat kan inte uppväga den belastning på miljön som uppstod när maten producerades. Därför är det bäst att arbeta för att svinnet inte uppstår, genom planering, rätt hantering och förvaring eller genom att hitta alternativ användning av små potatisar eller krokiga morötter som livsmedel. Näst bäst är att återanvända produkten, exempelvis som djurfoder. Det är vanligt att restprodukter från livsmedelsindustrin används som foder. Ett annat alternativ är att återvinna energin, som till exempel när det rötas till biogas eller vid produktion av biodrivmedel.

Förluster och matsvinn från jordbruket kommer oftast till användning som till exempel foder. Men utöver minskad resursanvändning är en viktig aspekt för jordbruket att producenten får sämre eller inget betalt när en råvara blir foder eller lämnas i fält jämfört med om den hade kunnat säljas till mat. För att nå målen i livsmedelsstrategin om en ökad och hållbar svensk livsmedelsproduktion har det konstaterats att lönsamheten behöver stärkas i primärproduktionen och livsmedelsindustrin.

Hur stora är livsmedelsförlusterna och vad är orsaken?

Förlusterna i animalieproduktionen är framförallt djur som avlivas i uppfödningen men hade kunnat gå in i livsmedelskedjan, eller mjölk från kor som behandlats med läkemedel. Svinn i vattenbruk kan bestå av att fisk dör i kassarna eller att de behöver avlivas på grund av sjukdom. Inom yrkesfisket handlar det framförallt om utkast av fisk på grund av kvoter och storleksgränser. I växtodling och grönsaksodling kan förluster bero på viltskador eller vädrets påverkan, kvalitetsförändringar vid lagring och sortering på grund av utseende eller andra defekter.

Jordbruksverket har medverkat till flera rapporter på ämnet. Det här är några av resultaten.

Marknadens krav påverkar svinnet

Handelsnormer är standardiserade produktbeskrivningar som används i handeln, och de nämns ofta som en bidragande orsak till svinnet av färska frukter och grönsaker.

Men vår bedömning är att handelsnormerna bara har en begränsad inverkan på matsvinnet inom sektorn för färska frukter och grönsaker i Sverige. Handelskedjorna, som står för cirka 80 procent av de livsmedel som säljs i Sverige, har ofta högre krav på kvaliteten än handelsnormernas lägsta gräns. Handelns och konsumenternas krav på utseende, sorter, storlek, mognadsgrad och vilket pris de är beredda att betala för produkten orsakar det största svinnet. Många av dessa krav är kosmetiska och har liten eller ingen betydelse för ätkvaliteten.

Hur kan mer bli livsmedel?

Det finns många möjligheter att minska förluster och matsvinn och öka resurseffektiviteten. Jordbruket och fisket har sedan länge arbetat med flera viktiga områden så som en god djurvälfärd och djurhälsa och att begränsa växtsjukdomar och växtskadegörare. I slutrapporten om livsmedelsförluster anger vi tio viktiga områden för åtgärder, där vi ser behov av mer insatser:

  1. Produktionsmetoder
  2. Kunskap
  3. Forskning och innovation
  4. Ökad förädling
  5. Regler och villkor
  6. Fler djur till slakt
  7. Kvalitetsnormer och svinn
  8. Ökat samarbete längs värdekedjan
  9. Affärsmodeller och försäljning som tar tillvara överskott
  10. Främja export och marknadskanaler

I våra rapporter om livsmedelsförluster anger vi också specifika åtgärder inom de olika sektorerna; produktion av morötter, potatis, kvarnvete, jordgubbar, nötkött, griskött och mjölk, vildfångad fisk och skaldjur samt matsvinn och restprodukter i livsmedelsindustrin.

Handlingsplan för minskat matsvinn

Tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket och i nära samarbete med berörda aktörer, har Jordbruksverket medverkat till att ta fram Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn 2030 för hur Sverige ska arbeta långsiktigt med att minska matsvinnet. De 42 åtgärderna ska bidra till att det globala hållbarhetsmålet om matsvinn i FN:s Agenda 2030 uppfylls.

De tre myndigheterna har ett uppdrag inom livsmedelsstrategin att verka för att handlingsplanen genomförs och att matsvinnet minskar. Jordbruksverket har framförallt ansvar för åtgärder som rör primärproduktionen, men många frågor hänger ihop och kräver samverkan mellan aktörer i kedjan och mellan myndigheter. En viktig del för oss är att lyfta de frågor och behov som finns hos företagen för att kunna minska svinnet och öka resurseffektiviteten.

Etappmål för minskat matsvinn

I juni 2020 beslutade den förra regeringen om två nya etappmål kopplade till de svenska miljömålen:

  • Matsvinnet ska minska så att det totala livsmedelsavfallet minskar med minst 20 % (viktprocent) per person från 2020 till 2025.
  • En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument 2025.

Jordbruksverket har ansvar för att följa upp målet om att en ökad andel av livs­medels­produktionen ska nå butik och konsument. Målet syftar till minskat matsvinn vid livsmedelsproduktion, före butik och konsument, men det är aktörer i hela kedjan ända fram till konsumenterna som kan bidra till att livs­medelsförlusterna minskar.

Etappmålen ska göra det lättare att nå generations­målet och de svenska miljömålen. Etappmålen identifierar en önskad omställning av samhället.

Samarbete för minskat matsvinn

I Sverige har en frivillig överenskommelse, Samarbete för minskat matsvinn (SAMS), etablerats under 2020. Ett tjugotal företag och organisationer från livsmedelskedjans alla led deltar. Myndigheterna Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket deltar och delfinansierar samarbetet genom regeringsuppdrag för minskat matsvinn. SAMS drivs av branschen och ambitionen är att följa upp mängderna livsmedelsavfall och livsmedelsförluster hos de företag som deltar.

Senast granskad: 2024-05-30