Vägledning om anmälan enligt miljöbalken för djurhållande verksamheter

Med en djurenhet menas

• 1 mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder
• 6 kalvar från en månads upp till sex månaders ålder
• 3 övriga nöt, sex månader eller äldre
• 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder
• 10 slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre
• 1 häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder
• 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar
• 100 kaniner
• 100 värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre
• 200 unghöns upp till sexton veckors ålder
• 200 slaktkycklingar
• 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder
• 15 strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder
• 10 får eller getter, sex månader eller äldre
• 40 lamm eller killingar upp till sex månaders ålder
• i fråga om andra djurarter, det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin.
  

Har du exempelvis:

• 82 mjölkkor, vilket motsvarar 82 djurenheter
• 40 kalvar yngre än 6 månader, vilket motsvarar cirka 7 djurenheter
• 120 ungdjur, vilket motsvarar 40 djurenheter
• 2 hästar, vilket motsvarar 2 djurenheter
• 30 får, vilket motsvarar 3 djurenheter

så har du sammanlagt 134 djurenheter på gården och har därmed en anmälningspliktig djurhållande verksamhet.

Jordbruksverket bedömer att en anläggning för djurhållning omfattar djurstallen och tillhörande byggnader, exempelvis lagringsutrymmen för foder och gödsel.

Har du som djurhållare flera fastigheter inom kommunen där djur hålls, kan din verksamhet vara anmälningspliktig om det totala antalet djur överstiger 100 djurenheter. Kontakta din kommun för mer information.

Det enklaste sättet att förhålla sig till begreppet är att titta på motsatsen. Motsatsen till stadigvarande djurhållning är tillfällig djurhållning. Ett exempel på en tillfällig djurhållning är lantbruksmässor där många djur kan samlas under samma tak, men för en tillfällig, kort period.

En stadigvarande djurhållning är enligt Jordbruksverkets bedömning en permanent verksamhet där huvudsyftet är att hålla eller föda upp djur på en fastighet. Det innebär att där finns djurstallar och tillhörande ytor och byggnader som behövs för djurhållningen.

Om flera djurhållare har djur på gemensamma betesmarker, det vill säga inom samma inhägnad, leder inte det till att en anmälningsplikt uppstår, även om det inhägnade betet rymmer fler än 100 djurenheter.

Om du planerar att hålla mer än 100 djurenheter ska du senast sex veckor innan anmäla din verksamhet till kommunen. Det är antalet djurenheter som du har en enskild dag som avgör, och inte det genomsnittliga antalet djurenheter över året. Eftersom djurenheter beror på djurens ålder, kan din verksamhet gå över 100 djurenheter utan att antalet djur ökat.

Är din verksamhet nära 100 djurenheter bör du därför hålla koll på antalet djurenheter och anmäla till kommunen i god tid, ifall avsikten är att utöka djurhållningen till att överstiga gränsen på 100 djurenheter. Är avsikten att hålla sig under 100 djurenheter måste du se till att djurantalet ständigt understiger denna gräns.

Om verksamheten byter verksamhetsutövare, till exempel från enskild firma till aktiebolag eller att gården går i arv till barn eller säljs, behöver den nya verksamhetsutövaren informera kommunen om detta.

Håller du mer än 100 djurenheter inom din verksamhet, så bryter du mot anmälningsplikten och kan åtalsanmälas av kommunen.

Detsamma gäller om du påbörjar verksamheten tidigare än sex veckor från det att du gjort anmälan till kommunen.

Här beskriver du lite mer ingående vad det är för typ av djurhållning du kommer att bedriva.

Hur många djur av olika kategorier (ex. mjölkkor, ungdjur, kalvar) kommer du att hålla? I vilken typ av stallar/uppfödningsformer? Vilken typ av gödselslag (flyt//klet/fast/djupströ) och vilka mängder kommer de olika djurkategorierna att producera?

Här behöver du beskriva vilken påverkan din djurhållning kan ha på den omgivande miljön och vad du gör för skyddsåtgärder för att minska den påverkan. Din beskrivning bör utgå från de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken.

Lokaliseringsprincipen

Lokaliseringsprincipen innebär att den mest lämpade platsen ska väljas för anläggningen. Var du väljer att placera djurstallarna har stor betydelse för verksamhetens påverkan på omgivningen. Färre skyddsåtgärder behöver genomföras om din verksamhet har en bra placering.

Beskriv exempelvis följande i din anmälan:

• Ligger din verksamhet i eller i närheten av Natura 2000-område?
• Finns det utpekade natur- eller kulturmiljöer som kan påverkas?
• Ligger din verksamhet inom ett vattenskyddsområde?
• Ligger din verksamhet inom strandskyddat område?
• Känner du till om skyddsvärda arter har inventerats i området?
• Kommer du att ta jordbruksmark i anspråk för byggandet av djurstallarna eller tillhörande byggnader för verksamheten?
• Har du närliggande grannar?
• Vilka från- och tillfartsvägar till verksamheten kommer att användas?

Kunskapskravet

Kunskapskravet innebär att du som verksamhetsutövare ska ha kunskap om hur din verksamhet påverkar omgivningen samt hålla dig uppdaterad om ny teknik som kan minska din påverkan. Du ska i anmälan redogöra för de miljöeffekter som din djurhållning kan ge upphov till, det vill säga vilka utsläpp som sker från djurstallarna till mark, luft, vatten samt störningar för omgivningen. Riskbedömningen kan du sedan använda som grund för din egenkontroll.

Exempel på utsläpp och störningar som kan förekomma från djurstallar:

• Luft
  • Ammoniakutsläpp från lagring av gödsel
  • Dammpartiklar från djurstallar
• Mark
  • Spill från i- och omlastning av gödsel
  • Spill av olja, diesel eller kemikalier
• Vatten
  • Dagvatten från gårdsplanen
  • Utökat vattenuttag
  • Läckage av näringsämnen från lagringen av gödsel
  • Läckage av näringsämnen från plansilo, tornsilo eller kasserat foder
  • Läckage av näringsämnen vid upptrampning av rasthagar eller drivningsvägar
  • Utsläpp av avloppsvatten från mjölkrum, stallrengöring, personalrum, verkstad
  • Tvätt av maskiner
• Påverkan på närboende
  • Buller från verksamheten, till exempel ventilation, foderberedning, uttag av ensilage från tornsilo
    
  • Transporter, till exempel buller, säkerhet, lossning-/lastningsplatser, antal transporter per dag/vecka
    
  • Arbetstider både vid normal drift och vid intensiva perioder, exempelvis vårbruk och skörd
  • Lukt vid lagring av gödsel
  • Flugor

Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen innebär bland annat att du ska tänka efter innan du startar en verksamhet eller genomför en åtgärd, så att ingen skada uppkommer för människors hälsa eller miljön. Du ska även välja bästa möjliga teknik när du gör investeringar. I anmälan ska du beskriva vilka åtgärder du redan gör eller planerar att göra för att minska din djurhållande verksamhets påverkan på mark, luft, vatten eller på omgivningen i övrigt. Utgå från de risker och störningar som du har beskrivit under kunskapskravet.

Exempel: Den stora flytgödselbrunnen är försedd med tak för att minska ammoniakutsläppet. På den mindre flytgödselbrunnen finns ett stabilt svämtäcke. Gödselplattan är försedd med murar på tre sidor och vid påfarten har vi en dräneringsränna som leder eventuellt gödselvatten från plattan till flytgödselbrunnen. I den dominerande vindriktningen har vi runt den lilla flytgödselbrunnen planterat en trädrad med pil för att minska luktproblemen för grannarna. Kalvarnas ströbäddar kalkas när de läggs på gödselplattan för att minska problem med flugor.

Produktvalsprincipen

Produktvalsprincipen innebär att du ska undvika att använda kemikalier eller produkter som kan innebära en risk för människors hälsa eller miljön. Du behöver se över de kemikalier som används i verksamheten och bedöma om det finns mindre farliga preparat på marknaden. Kemikalieinventeringen kan du sedan använda som en grund i din egenkontroll.

Exempel: Alla kemikalierna som används i verksamheten har inventerats. Vi använder diskmedel som är godkända för livsmedelsproduktion. Desinfektionsmedlet vi använder kommer att bytas ut, då det finns mer miljövänliga att välja hos återförsäljaren. Val av växtskyddsmedel görs inför vårbruket och i samverkan med vår växtodlingsrådgivare.

Hushållningsprincipen

Hushållningsprincipen innebär att du ska hushålla med råvaror och energi samt minska mängden avfall och skadliga ämnen. Du ska i anmälan redogöra för de energikällor som används i verksamheten och den energiåtgång som verksamheten kommer att ge upphov till. Har du befintliga stallar kan det vara bra att genomföra en energikartläggning för att få kunskap om vilka delar i verksamheten som drar mest energi samt få förslag på vilka åtgärder som lönar sig att genomföra.

Du behöver även beskriva vilket avfall som uppstår i verksamheten och hur du hanterar det.

Lämna in en situationsplan över gårdsplanen där alla byggnader och anläggningar som berör djurhållningen är markerade och namngivna.

Har du investerat i nya tekniska lösningar kan du behöva förklara hur de fungerar på ett övergripande sätt för kommunen.

När anmälan kommer in till kommunen diarieförs handlingen. En handläggare utses som ska ansvara för handläggningen av ärendet.

En kopia av anmälan ska genast skickas till länsstyrelsen. Anledningen är att länsstyrelsen snabbt ska kunna bedöma om anmälan rör ett redan pågående tillståndsärende hos dem. Rör anmälan ett tillståndsärende ska anmälan överlämnas till länsstyrelsen och ärendet avslutas hos kommunen.

Innan själva handläggningen av anmälan påbörjas behöver kommunen bedöma om din verksamhet utgör en betydande miljöpåverkan eller inte. Bedömer kommunen att din djurhållande verksamhet utgör en betydande miljöpåverkan kommer de att förelägga dig att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen istället. Kommunen avslutar samtidigt sin handläggning av anmälningsärendet.

Kommunen granskar de uppgifter som du har lämnat in och bedömer om alla uppgifter som de behöver finns med. Det är ganska vanligt att handläggaren, som hanterar din anmälan, vill besöka gården och skapa sig en egen bild av hur omgivningen ser ut samt ställa kompletterande frågor till dig som verksamhetsutövare.

Saknas vissa uppgifter i anmälan som kommunen behöver för att kunna fatta ett beslut kommer de att begära in kompletteringar från dig. I beslutet preciserar kommunen vilken ytterligare information, ritningar, kartor, uppgifter, tekniska data eller liknande som de behöver för att kunna handlägga din anmälan.

Ska anmälan hinna handläggas på sex veckor av kommunen, gäller det att du är snabb med att skicka in de kompletteringar som kommunen begär in. Är det otydligt vilka uppgifter kommunen vill ha in, kontakta handläggaren omgående per telefon eller mejl och be att de förklarar sig tydligare.

Bedömer kommunen att de inte hinner fatta ett beslut inom sex veckor, kan de besluta om att förlänga handläggningstiden. Du kommer i så fall att få ett beslut om förlängd handläggningstid. Detta beslut innebär att du inte får utöka eller starta din nya verksamhet innan kommunen handlagt klart hela din anmälan av verksamheten.

När kommunen har bedömt att anmälan är komplett, ska anmälan skickas på remiss till statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken. Det innebär att till exempel länsstyrelsen, Räddningstjänsten, Naturskyddsföreningen och dina grannar som kan bli berörda av din verksamhet får information om att du tänker utöka din verksamhet eller starta ny och de får även möjlighet att komma in med synpunkter till kommunen.

Kommunen ska ta hänsyn till remissvaren som underlag när de fattar beslut om du får starta eller utöka din verksamhet eller inte. De synpunkter som kommunen får in från andra myndigheter, organisationer och grannar ska du få ta del av. Du ska få möjlighet att svara på de synpunkter som inkommit innan kommunen fattar sitt beslut. Även här gäller det att du återkopplar så snart som möjligt till kommunen för att ärendet ska kunna handläggas inom sex veckor.

Kommunen ska alltid besvara en anmälan när ärendet är tillräckligt utrett. Ibland kan det räcka med att kommunen underrättar dig som har gjort anmälan att ärendet inte kommer att leda till någon åtgärd från myndighetens sida. I de flesta fall fattar kommunen beslut om föreläggande med försiktighetsmått. De kan ställa krav på hur du utformar anläggningen, driften och vad som årligen ska rapporteras till kommunen. Bedömer kommunen att din verksamhet kommer att skada miljön eller påverka människorna som bor i närheten på ett oacceptabelt sätt kan kommunen förbjuda dig att starta eller utöka din verksamhet.

Du har möjlighet att överklaga kommunens beslut till länsstyrelsen.

Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter ska ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under

• åtta månader vid djurhållning med nötkreatur, hästar, får eller getter
• tio månader vid djurhållning med övriga djur exempelvis grisar eller fjäderfän.

Din verksamhets egenkontroll ska vara dokumenterad och det ställs krav på att du har

• en fastställd ansvarsfördelning för arbetet med miljöbalken
• rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning med mera för drift och kontroll hålls i gott skick
• riskbedömning av hela verksamheten
• lista över kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras i verksamheten.

Du kan läsa mer om egenkontrollen och ta del av våra hjälpmedel på vår sida om egenkontroll.

• Egenkontroll enligt miljöbalken

Naturvårdsverket har en mer generell vägledning om egenkontroll som gäller för alla verksamheter.

• Egenkontroll (naturvardsverket.se)

Kommunen är tillsynsmyndighet över anmälningspliktiga verksamheter. Du kommer troligtvis att få tillsynsbesök oftare av kommunen efter att du har anmält din verksamhet.

Vid tillsynsbesöket kommer kommunen framöver att följa upp att du följer de försiktighetsmått som kommunen eventuellt beslutade om efter din anmälan. Ett tydligare fokus kommer även att vara på ditt arbete med egenkontrollen.