EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Inkomstutvecklingen 2000–2001 (prel.)

I korta drag

Ekonomisk kalkyl för Jordbrukssektorn

Med den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) som grund redovisar
EU:s statistikmyndighet Eurostat prognoser för inkomstutvecklingen i de olika
medlemsländerna. Medlemsländerna ansvarar för beräkningarna avseende det
egna landet och översänder dessa till Eurostat som sammanställer dem och beräknar tre s.k. indikatorer över utvecklingen. Indikatorerna beskrivs kortfattat i dokumentet ”EAA – ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 1990-2000” som finns på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under avdelningen Statistik och fakta. Jordbruksverket har nu levererat preliminära uppgifter över inkomstutvecklingen i Sverige mellan 2000 och 2001 till Eurostat. De redovisas i tabell 1 som innehåller värden samt förändringar i volym, pris och värde uttryckt som index.

Oförändrad produktion

Den totala jordbruksproduktionen mätt som produktionsvärde till fasta priser
beräknas ha varit i stort sett oförändrad mellan 2000 och 2001. Arealen spannmål och oljeväxter minskade jämfört med 2000 men med högre priser synes ändå värdet av produktionen ha ökat. Arealen foderväxter ökade däremot men producentpriserna föll, vilket ledde till ett minskat produktionsvärde. Värdet i löpande priser av den totala vegetabilieproduktionen beräknas öka marginellt från 2000. På animaliesidan förutses totalt sett små förändringar i produktionsvolymen. Högre priser (framför allt för svin) och direktstöd medför dock att produktionsvärdet i löpande priser beräknas stiga med omkring 5 %. Totalt beräknas värdet av jordbruksproduktionen öka med ca 3 % i löpande
priser mellan 2000 och 2001. En starkt bidragande orsak till uppgången är en ökning av de subventioner som kan knytas till enskilda produkter (t.ex. arealersättning och djurbidrag).

Preliminär inkomstutveckling 2000-2001

Insatsförbrukningen förutses öka med 4-5 % - huvudsakligen som en följd av prisökningar. För övriga kostnader förutses endast mindre förändringar. De direktstöd som inte är knutna till enskilda produkter (bl.a. miljöstöd) beräknas öka. Faktorinkomsten (förädlingsvärde netto till faktorkostnad) ökar enligt denna beräkning med 2,5-3 %.
I mitten av februari planerar Eurostat att redovisa prognoser över inkomstutvecklingen mellan 2000 och 2001. Indikator A, dvs. förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Med antaganden om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (-4 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med knappt 2 % kommer indikator A för Sverige att visa en ökning med ca 5 %. Denna beräkning är naturligtvis mycket osäker och utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.