Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2020

Sammanfattning

Enligt prognosen blir den totala spannmålsskörden strax över 5,9 miljoner ton för 2020. Det är 4 % lägre än förra årets skörd men 10 % större än den genomsnittliga skörden för de fem senaste åren 2015‑2019. Att årets skörd av spannmål förväntas bli lägre jämfört med 2019 förklaras främst av att hektarskördarna för de flesta spannmålsgrödorna förväntas bli lägre i år.

Skörden av höstvete uppskattas till 2,9 miljoner ton vilket är en minskning med 11 % mot 2019. Det är också den gröda vars skörd beräknas minska mest räknat i ton. Minskningen beror främst på lägre hektarskörd men även mindre odlad areal. Höstvete förväntas svara för 49 % av spannmålsskörden. Den näst största andelen av spannmålsskörden står vårkorn för, 24 %, vilket motsvarar 1,4 miljoner ton.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,35 miljoner ton vilket är cirka 9 % lägre än förra årets skörd. Detta beror till största delen på att arealen för höstraps minskar samtidigt som höstraps svarar för 97 % av den totala oljeväxtarealen. Årets skörd av höstraps förväntas bli 9 % mindre än förra årets skörd.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för 2020. Preliminär skördestatistik för 2020 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december i år. Slutliga skördeuppskattningar redovisas våren 2021.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor, höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. Jordbruksverkets metod för att uppskatta skörden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor uppskattas utifrån väderdata och tidigare års skördar.

Totalskördar

 Förra årets spannmålsskörd blev rekordhög, främst på grund av större arealer av höstsådd spannmål men även till följd av höga hektarskördar. Både spannmålsskörden och oljeväxtskörden i år förväntas att bli de fjärde största under 2000‑talet. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000‑2019 samt prognosen för 2020.

Figur A

Figur A. Total spannmålsskörd 2000–2019 samt prognos för 2020

 Spannmålsskörden uppskattas bli strax över 5,9 miljoner ton för 2020, vilket är en minskning med 4 % jämfört med förra årets rekordskörd. Att spannmålsskörden förväntas minska jämfört med förra året beror på minskade arealer av höstsådda spannmålsgrödor, vilka ger högre avkastning, samt att hektarskördar för alla spannmålsgrödor utom blandsäd förväntas bli lägre.

Höstvete väntas svara för ungefär 49 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en totalskörd på 2,9 miljoner ton. Det är en ökning med 10 % jämfört med genomsnittet för 2015‑2019 men en minskning med 11 % jämfört med föregående års rekordskörd av höstvete. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,4 miljoner ton. Det är på samma nivå som 2019 och en ökning med 1 % jämfört med genomsnittet för åren 2015‑2019. Höstråg förväntas öka med 43 % jämfört med genomsnittet för 2015‑2019, vilket är den största procentuella ökningen jämfört med femårsgenomsnittet. Den stora ökningen beror främst på att arealerna har ökat med 36 %. Totalskörden för vårrågvete förväntas öka mest procentuellt med 43 % jämfört med 2019. Det beror främst på ökade arealer. Vårrågvete är den minsta spannmålsgrödan i prognosen och uppskattas endast till 0,1 % av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,35 miljoner ton vilket är en ökning med 8 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren 2015‑2019 men en minskning med 9 % jämfört med 2019. Höstraps förväntas svara för drygt 97 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,34 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas öka med 9 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren, 2015‑2019. Ökningen beror främst på större arealer. Vårraps förväntas få större totalskörd i år jämfört med 2019, ökningen förväntas bli 45 %. Det beror främst på större arealer.

I tablå D i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Kort om statistiken finns information om hur stor procentuell skillnad det varit mellan prognostiserad totalskörd och totalskörd enligt slutlig skördestatistik för åren 2015‑2019. Skillnader redovisas för enskilda grödor samt spannmål och oljeväxter totalt.

Tablå A

Tablå A. Hektarskörd, areal och total skörd

Hektarskördar

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2020. Enligt prognosen blir den 7 180 kg/ha vilket är en ökning med 5 % jämfört med genomsnittet för 2015‑2019 men en minskning med 7 % jämfört med 2019, se tablå B nedan. Samtliga spannmålgrödor förutom blandsäd förväntas att få en lägre hektaravkastning 2020 än för 2019. Blandsäd förväntas öka med 7 % jämfört med 2019. Vårrågvete förväntas ha den största minskningen jämfört med föregående år och är även den spannmålsgröda med lägst hektaravkastning för 2020 med 3 520 kg/ha.

Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 3 620 kg/ha. Det är ökning med 10 % jämfört med genomsnittet för 2015‑2019 men en minskning med 3 % jämfört med 2019. Vårrybs är den enda oljeväxtgrödan som förväntas få en lägre hektarskörd jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Enligt prognosen blir hektarskörden av vårrybs 990 kg/ha.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektarskördar och hektarskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå C i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Kort om statistiken. Redovisning sker per gröda och för åren 2015‑2019.

Tablå b

Tablå B. Hektarskörd, kg/ha

Väder

 I januari till och med april har det varigt varmare än normalt i nästan hela landet medan maj var kallare än normalt i större delen av landet. I juni var det varmare än normalt i hela landet medan det i juli åter var kallare i hela landet. Nederbörden har varierat hittills i år. Från april till och med juni var nederbörden mindre i nästan hela landet medan nederbörden i juli var större än normalt i alla delar utom de sydöstra delarna av landet.

Kort om statistiken

Jordbruksverkets prognosmetod prognostiserar skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2020. De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete, vårrågvete, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs.

Så tar vi fram statistiken

 Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå och väderdata från 21 väderstationer, en station i respektive län, använts samt stödansökta arealer 2020. Väderdata utgörs av månadsmedelvärden för medeldygnstemperaturen och månadsvärden för nederbörden för månaderna januari-oktober 19652019 och januari‑juli 2020. För varje län och för varje gröda som odlas i någorlunda omfattning i respektive län tas en regressionsmodell fram som beskriver det statistiska sambandet mellan väderdata och hektarskörd. Dessa prognoser viktas sedan samman till en genomsnittlig hektarskörd för hela riket. Resultat presenteras enbart på riksnivå då prognoserna på länsnivå är alltför osäkra för att redovisas separat. Eftersom väderdata för månaderna augusti till oktober innevarande år inte finns tillgängliga vid pro­gnos­tillfället tas medelvärdet för de senaste 30 åren.

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 4 augusti 2020 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten.

Sambandet mellan skörd och väder är komplext. Data­analyser visar att de vädervariabler som statistiskt sett har störst samband med skörden av höstsådda grödor är vädret i början på året (februari och mars) och då främst medeldygnstemperaturen. De variabler som förklarar variationer i avkastning av de vårsådda grödorna är framförallt temperaturen i mars, juni och juli och nederbörden från april t.o.m. juli. Om det är relativt torrt och varmt i mars/april så påverkar det såtidpunkten för vårgrödorna, vilket i sin tur bidrar till hur lång tillväxttid grödan får. Lång tillväxttid ger historiskt sett en större hektarskörd.

Statistikens tillförlitlighet

Precis som för de flesta andra prognoser finns det problem och källor för osäkerhet även i denna prognosmetod. Några av dessa är:

  • De gjorda prognoserna bygger på verkliga uppgifter av väderdata fram till och med juli år 2020. För efterföljande månader har årets väderdata satts till normalvärden, vilket gör att prognoserna kan slå fel om årets väder i augusti och september skiljer sig markant från normalåret.
  • Varje väderstation motsvarar ett län. Vilket kan påverka resultaten betydligt då förhållandena kan skilja sig åt inom ett län. Vissa stationer har lagts ner och vissa har tillkommit sedan 1965 vilket gör att alla tidsserier inte utgörs av data från en station utan har tagits fram utifrån olika stationer.
  • Modellen med de vädervariabler som används, månadsmedelvärdet för dygnsmedeltemperaturen och månadsvärde för nederbörden, tar inte hänsyn till hur temperatur och nederbörd fördelar sig över månaden. Om exempelvis nederbörden kommit under en kort period en månad påverkar detta skörden annorlunda än om nederbörden varit jämnt utspridd över månaden.

Föregående års prognoser

För att belysa osäkerheten i skördeprognoserna redovisas i tablåerna C och D den procentuella skillnaden mellan publicerade prognoser och utfallet av de slutliga skördeskattningarna för åren 2015-2019. Påpekas bör att i de slutliga skördeuppskattningarna exkluderas arealer som valts att skördas som grönfoder. Prognosen tar ingen hänsyn till detta vilket bidrar till en systematisk överskattning av totalskördarna. Storleken på denna överskattning varierar från år till år beroende på hur stor andel som valts att skördas som grönfoder.

Positivt värde betyder att prognosen för hektarskörd respektive totalskörd var större än den slutliga skördeuppskattningen och negativt värde betyder på motsvarande vis att prognosen var mindre än den slutliga skördeuppskattningen. Tablå C visar att förra årets prognos underskattade hektarskördarna för samtliga spannmålsgrödor förutom vårvete och blandsäd. För oljeväxterna underskattades höstraps medan övriga oljeväxter överskattades jämfört med de slutliga skördeuppskattningarna.

Tablå C

Tablå C. Skillnader i hektarskörd mellan tidigare års prognoser och utfallet i de slutliga skördeuppskattningarna, % *Efter 2015 är prognosen för rågvete uppdelat i höst- respektive vårrågvete. Utfallet som redovisas för höstrågvete 2015 är utfallet för rågvete totalt.

Tablå D nedan visar att även att totalskördarna underskattades för de flesta spannmålsgrödorna undantagen är vårvete, havre och vårrågvete. Totalskörden av oljeväxter underskattades med 8 % totalt jämfört med de slutliga skördeuppskattningarna. Det berodde främst på att höstraps, som utgör 97 % av oljeväxterna, underskattades med 9 %.

Tablå D

Tablå D. Skillnader i totalskörd mellan tidigare års prognoser och utfallet av de slutliga skördeuppskattningarna, % *Efter 2015 är prognosen för rågvete uppdelat i höst- respektive vårrågvete. Utfallet som redovisas för höstrågvete 2015 är utfallet för rågvete totalt.

För höstkorn, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd och höstrybs baseras inte prognoserna direkt på väderdata då skördeuppskattningar inte gjorts under en tillräckligt lång period. Prognoserna för dessa grödor baseras istället på vilka samband de har med andra grödor. Detta förstärker avvikelserna för just dessa grödor. Tilläggas bör också att den prognostiserade totalskörden av blandsäd systematiskt underskattas. Orsaken till detta är att prognosen, till skillnad från de slutliga skördeuppskattningarna, inte tar hänsyn till att vissa arealer baljväxt/stråsädesblandningar skördas som mogen gröda och inte som grönfoder.

Vid jämförelse av tablåerna C och D syns det att om hektarskörden överskattas så överskattas nästan alltid totalskörden. Orsaken till sambanden är att arealerna som används vid beräkning av prognos och slutlig skörd inte skiljer sig så mycket åt.

Summary in English

Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2020

This report provides forecasts concerning yields per hectare and total production of cereals and oilseed crops for the year 2020. The results are presented at the national level.

Yield per hectare

Yields per hectare are estimated to decrease for almost all the cereal crops compared with 2019. One of the crops with the highest expected decrease in yield compared with 2019 is spring triticale (-15 %). Yields from all of the crops are expected to increase compared with the average yields per hectare for the last five years.

Yields per hectare for oilseed crops are estimated to mostly decrease compared with 2019. Yield of winter rape is expected to decrease by 9 % compared with the previous year. Compared with the average yield per hectare for the last five years, the yield of winter rape is estimated to increase by 10 %.

Total production

The forecast shows that the total production of cereals is estimated to be 5.9 million tonnes in 2020, which is 4 % less than 2019 and 10 % more than the average for the years 2015‑2019. The main reason for the lower total production of cereals estimated for 2020 is that yields per hectare are estimated to decrease for most of the cereals compared with 2019.

This year’s harvest of oilseeds is estimated to be 0.35 million tonnes, which is about 9 % less than in 2019. Compared with the average total production of oilseeds for the last five years, the estimation of the production in 2020 is 8 % higher. The area cultivated with winter rape is 97 % of the total area for oilseeds.

Publiceringsdatum: 2020-08-18