Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Priser på jordbruksmark 2019

Sammanfattning

Priset på åkermark har ökat och priset på betesmark har minskat mellan 2018 och 2019

År 2019 var det genomsnittliga priset för åkermark 95 900 kr per hektar och för betesmark 34 200 kr. Jämfört med 2018 ökade priset på åkermark med knappt 6 % medan priset på betesmark minskade med drygt 3 %.

I två produktionsområden, Götalands norra slättbygder och Götalands skogsbygder, ökade priset för både åker- och betesmark mellan 2018 och 2019. För fem produktionsområden ökade priset för ett ägoslag och minskade för det andra mellan 2018 och 2019. Övre Norrland var det enda produktionsområdet där priset på åker- och betesmark minskade mellan 2018 och 2019. Där var priset 17 100 kr per hektar för åkermark och 6 200 kr för betesmark vilket var de lägsta priserna 2019. De högsta genomsnittliga priserna år 2019 återfinns i produktionsområdet Götalands södra slättbygder med 264 700 kr per hektar för åkermark respektive 91 200 kr för betesmark.

Syfte

Priser på åker- och betesmark har årligen tagits fram av Jordbruksverket sedan år 1995. Dessa priser är en specialbearbetning av den prisstatistik Statistiska centralbyrån (SCB) årligen tar fram på fastigheter.

Syftet är att redovisa hur priset på åker- och betesmark förändras över tid. Eftersom priserna baseras på de försäljningar som genomförs under respektive år ska man tolka varje års genomsnittspris med försiktighet. Däremot kan man se trender både för riket och för regionala indelningar.

Beräkningarna för år 2019 baseras på alla sålda lantbruksfastigheter år 2019 där ansökan om lagfart genomförts. Detta medför att överlåtelser som till exempel resulterat i att den köpta fastigheten läggs samman med en annan fastighet som köparen äger (så kallad fastighetsreglering) inte ingår i beräkningarna.

Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna

Fastighetstaxeringar genomförs på jordbruksfastigheter vart tredje år. Den senaste fastighetstaxeringen var 2017 och nästa genomförs 2020.

Figurerna A och B visar priser respektive index på riksnivå. Dessa figurer har justerats för effekten av taxeringsförändringen år 2005, 2011, 2014 och år 2017 genom att den ackumulerade underskattningen fördelats jämnt över åren 1999‑2004, 2009‑2010, 2012‑2013 samt 2015‑2016.

I flera av databastabellerna har två beräkningar gjorts för år 2017. Priserna för 2017 är beräknade både enligt 2017 års taxeringsnivå och 2014 års taxeringsnivå. För att se prisutvecklingen mellan år 2016 och 2017 rekommenderas att man använder priserna enligt 2014 års taxeringnivå. Priserna enligt 2017 års taxering visar däremot bäst prisnivån för 2017.

Mer information om begrepp, definitioner, metoder och statistikens kvalitet finns i avsnittet ”Kort om statistiken” samt i dokumenten ”Kvalitetsdeklaration” och ”Statistikens framställning” under avsnittet "Metod och kvalitet".

Markpriser i Sverige

Sedan EU-inträdet, år 1995, har det genomsnittliga priset för åker- och betesmark per hektar ökat vilket kan ses i figur A. År 2019 var det genomsnittliga priset på en hektar åkermark i Sverige knappt 8 gånger så högt som det var år 1995. En faktor som kan ha påverkat markpriserna, särskilt i skogsbygder, är 2005 års jordbruksreform. Reformen innebar i korthet att stödet till jordbruket förändrades från att vara kopplat till odlad areal av vissa grödor och viss djurhållning till att ges i förhållande till arealen, oavsett vilken gröda som odlas. Även andra faktorer skulle kunna påverka, till exempel den relativt låga räntenivån sedan 2008.

Figur A. Prisutvecklingen för åker- och betesmark i Sverige, tkr/ha, 1990-2019

Figur A. Prisutvecklingen för åker- och betesmark i Sverige, tkr/ha, 1990-2019

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014 och 2017 givit upphov till i beräkningsmetoden. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Jämför man 2019 års priser med 2018 har priserna på åkermark ökat med knappt 6 % medan priset på betesmark minskat med drygt 3 %. Läs mer om prisutvecklingen för åker- respektive betesmark under respektive rubrik nedan.

Alla priser avseende olika regioner som presenteras i texten avser region­indel­ningen produktionsområden. I databasen redovisas också priserna för NUTS2-områden, som är sammanslagningar av län. Kartor med respektive områdesindelning finns i avsnittet Kartor.

Indexerad prisutveckling för åker- respektive betesmark

Priserna på åker- och betesmark har som tidigare nämnts ökat över tiden. Figur B visar indexerad prisutveckling över tid. Under den största delen av perioden har prisutvecklingen varit ungefär den samma för åker- och betesmark. Dock har betesmarken haft en bättre prisutveckling än åkermarken i början och i slutet av perioden vilket sammantaget innebär att priset för betesmark ökat mer än för åkermark sedan 1990. Den slumpmässighet som finns gällande värdet på de marker som säljs under året kan vara en möjlig förklaring till att priset på betesmark gick ner under 2007, 2013 och 2019. I tabell 1a redovisas indexutvecklingen från 1995 för pris på åkermark och betesmark för riket samt fördelat på NUTS2. Motsvarande information för produktionsområde finns i tabell 1b.

Figur B. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark, index 1995=100

Figur B. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark, index 1995=100

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014 och 2017 givit upphov till i beräkningsmetoden. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Pris på åkermark

Priset för en hektar åkermark ökade i genomsnitt med knappt 6 % år 2019 jämfört med 2018 och kos­tade år 2019 i genomsnitt 95 900 kr. Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark fördubblats för riket. Prisutvecklingen per produktionsområde för åren 1995–2019 visas i figur C. Mellan åren 2018 och 2019 har priserna ökat i fler än hälften av produktionsområdena, den största ökningen både procentuellt och i kronor var i Götalands södra slättbygder. Ökningen var drygt 22 % vilket motsvarar 48 500 kr. I Mellersta Sveriges skogsbygder förekom den största procentuella minskningen med drygt 13 % och i Götalands mellanbygder förekom den största minskningen, 15 600 kr. Karta 1 i avsnitt Kartor visar var i Sverige respektive produktionsområde finns. I tabell 2a redovisas genomsnittliga priser på åkermark, för riket samt fördelat på produktionsområde. Vart femte år tas med i tabellen för perioden 1990-2010 och från 2011 redovisas samtliga år. För vissa år finns det två priser beroende på att det skett en nytaxering de åren. Priserna har baserats på både gamla och nya taxeringen. Motsvarande siffror för NUTS2 finns i tabell 2b.

Genomsnittspriset på åkermark har varit högst i Götalands södra slättbygder samtliga år sedan 1995. År 2019 var priset per hektar 264 700 kr. Det är 15 gånger högre än i Övre Norrland vilket hade det lägsta priset, 17 100 kr år 2019.

För riket och i vissa produktionsområden varierar de genomsnittliga priserna på åkermark beroende på hur stor areal åkermark det är på fastigheten som säljs, vilket redovisas i tabell 3. År 2019 var genomsnittspriset på riksnivå 27 % högre för fastigheter med 11–50 hektar än för fastigheter med 1–10 hektar.

I Götalands mellanbygder finns den största procentuella skillnaden mellan storleksgrupperna 2019. Där var priserna 49 % högre för fastigheter med 1–10 hektar åkermark än för fastigheter med mer än 10 hektar. För åren 2009‑2013 var det max 11 000 kr i skillnad i genomsnitt mellan storleksgrupperna i Götalands mellanbygder. Under perioden 2017‑2019 har det varit 31 100‑47 100 kr i skillnad mellan storleksgrupperna.

Figur C. Prisutvecklingen för åkermark per produktionsområde, tkr/ha, 1995–2019

Figur C. Prisutvecklingen för åkermark per produktionsområde, tkr/ha, 1995–2019

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014 och 2017 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2005, 2011, 2014 och 2017 är baserat på senaste taxeringsnivån för dessa år. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011, 2013 och 2014 samt mellan 2016 och 2017. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

I och med att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren, kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Det som säkert går att utläsa är att priserna på åkermark har ökat över tid i alla regioner.

Pris på betesmark

Det genomsnittliga priset på betesmark i Sverige var 34 200 kr per hektar år 2019, vilket motsvarar en prisminskning på drygt 3 % jämfört med 2018. Jämfört med 2009 har priset på betesmark nästan fördubblats. Hälften av produktionsområdena har högre genomsnittligt pris år 2019 än år 2018, vilket kan ses i figur D. Produktionsområdenas geografisk yta visas i karta 1 under avsnitt Kartor. Genomsnittliga priser på betesmark för riket samt fördelat på produktionsområden finns i tabell 4a. I tabell 4b finns priser på betesmark fördelat på NUTS2.

I Götalands södra slättbygder har det varit högst genomsnittligt pris på betesmark varje år sedan 1995. Mellan år 2018 och 2019 minskade det genomsnittliga priset med knappt 15 % till 91 200 kr. Liksom för pris på åkermark var även pris på betesmark lägst i Övre Norrland 2019. Där kostade en hektar betesmark i genomsnitt 6 200 kr.

Figur D. Prisutvecklingen för betesmark per produktionsområde, tkr/ha, 1995–2019

Figur D. Prisutvecklingen för betesmark per produktionsområde, tkr/ha, 1995–2019

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014 och 2017 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2005, 2011, 2014 och 2017 är baserat på senaste taxeringsnivån för dessa år. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011, 2013 och 2014 samt mellan 2016 och 2017. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Även för betesmark gäller att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren. Detta gör att det kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Liksom för åkermark så går det att utläsa att priset för betesmark ökat över tid i alla regioner.

Antal försäljningar och hektar som ligger till grund för beräkningarna

Under år 2019 såldes knappt 2 800 fastigheter innehållande åker- och/eller betesmark där man ansökte om lagfart. Drygt 2 200 av dessa innehöll åkermark och drygt 1 400 innehöll betesmark. Totalt såldes mindre än 17 200 hektar, knappt 12 700 hektar var åkermark och ungefär 4 500 hektar var betesmark. I tabell 5 redovisas såld areal och antal sålda fastigheter för åkermark, betesmark respektive jordbruksmark totalt på riksnivå.

I tabell 6 redovisas antal fastigheter med åkermark som sålts per produktionsområde och riket fördelat på hur stor areal åkermark som det var på fastigheten. Drygt 87 % av de sålda fastigheterna i riket bestod av 1‑10 hektar åkermark och drygt 12 % bestod av 11‑50 hektar åkermark. Sedan 2009 har det årligen sålts 3‑10 fastigheter med mer än 50 hektar åkermark. Hur stor andel av fastigheterna som har 1‑10 hektar åkermark varierar mellan olika produktionsområden. I Götalands södra slättbygder hade ungefär 70 % av fastigheterna 1‑10 hektar åkermark medan det var ungefär 95 % av fastigheterna i Mellersta Sveriges skogsbygder, Nedre Norrland och Övre Norrland som hade 1­­‑10 hektar.

I beståndet ingår fastigheter med mer än 2 hektar mark, marken är skog och/eller jordbruksmark. Antal fastigheter med jordbruksmark som sålts årligen sedan 2010 motsvarar 0,7‑0,9 % av beståndet. Försäljningarna motsvarar 0,4‑0,5 % av jordbruksmarken som finns på samtliga fastigheter i beståndet.

Andel fastigheter med jordbruksmark som säljs i beståndet varierar mellan områden och år. I NUTS2-området Sydsverige var andelen fastigheter högst 2019, där såldes 1,1 % av fastigheterna. Under perioden 2010–2019 har andelen varierat mellan 0,9 och 1,2 % i Sydsverige. Under samma period har störst andel av jordbruksmarken som sålts varit störst i Mellersta Norrland, 0,8‑1,2 %. Minst andel av jordbruksmarken som såldes 2019 var i NUTS2-området Stockholm. Där såldes 0,1 % av jordbruksmarken. Karta 2 i avsnittet Kartor visar var i Sverige respektive NUTS2-område finns. Totalt finns det åtta NUTS2-områden i Sverige och de är samma som län eller sammanslagningar av län.

I figur E visas utveckling över tid för denna undersökning. År 1999 var det en topp med över 3 000 sålda fastigheter innehållande åker- och/eller betesmark som tillsammans representerade knappt 34 000 hektar. Att det såldes fler fastigheter 1999 än andra år kan troligen bero på att förändrade regler för beräkning av reavinst trädde i kraft vid årsskiftet 1999/2000 och att det var förmånligare regler innan årsskiftet. Det var främst i slutet av 1999 som det skedde fler försäljningar. Det genomsnittliga antalet hektar per såld fastighet har minskat över tid. År 1990‑1994 låg genomsnittet på 13‑14 hektar per fastighet medan det har varit runt 6‑7 hektar i genomsnitt sedan 2006. Antal försäljningar och hur stor areal som säljs verkar inte påverka utvecklingen av priset.

Figur E. Antalet sålda fastigheter med åker- och/eller betesmark samt totalt såld areal (åker- plus betesmark), 1990–2019

Figur E. Antalet sålda fastigheter med åker- och/eller betesmark samt totalt såld areal (åker- plus betesmark), 1990–2019

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Dokumentation.

Definitioner och förklaringar

Markprisstatistiken avser att belysa genomsnittligt marknadspris per hektar för all åker- och betesmark i landet.

Så görs statistiken

Uppskattningarna av genomsnittliga marknadspriser på åker- och betesmark baseras på de försäljningar/köp av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter som genomförts under året och där lagfart sökts. Fastighetsregleringar, det vill säga när en fastighet ombildas och till exempel mark förs över till en annan fastighet, inkluderas ej.

Endast köp med en total areal av minst två hektar mark bestående av skog och/eller jordbruksmark ingår i bearbetningen. Ytterligare krav för att ingå i statistiken är att det ska finnas något av ägoslagen åker- eller betesmark på fastigheten och att försäljningssumman ska vara under 10 miljoner. Eftersom statistiken ska avse markpriser vid representativa köp, ingår inte:

  • så kallade extrema köp, där köpeskillingskoefficienten (det vill säga kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde) är mindre än 0,5 eller större än 6
  • köp där föräldrar säljer till sina barn
  • köp mellan make/maka
  • eventuella köp där lösöre ingår i köpeskillingen

Vid försäljning av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter kan utöver åker- och betesmark även andra ägoslag eller byggnader ingå. Vid sådana köp används relationen mellan åker- respektive betesmarkens taxeringsvärde och det totala taxeringsvärdet för hela fastigheten för att bestämma åker- och betesmarkens andel av försäljningspriset.

De genomsnittliga priserna för åkermark respektive betesmark för NUTS2-områdena och produktionsområdena beräknas genom att dividera total försäljningssumma för mark i regionen med total såld areal. Det genomsnittliga priset på riksnivå beräknas däremot som ett vägt medelvärde där de totala arealerna åker- respektive betesmark från samtliga fastigheter i fastighetstaxeringsregistret 2017 fördelade enligt NUTS2-om­rådena används som vägningstal. Vägningstalen justeras vid ny taxering, senast var 2017 och nästa gång är 2020.

Denna statistik är en specialbearbetning av den prisstatistik Statistiska centralbyrån (SCB) årligen tar fram på fastigheter. Beräkningsmetoden är framtagen av Jordbruksverket men beräkningarna utförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Jordbruksverket och SCB använder samma gränser som avgör om en försäljning av lantbruksenhet är med i statistiken eller ej.

Mer information finns i Statistikens framställning avsnitt 2.7.2 Skattningsförfarande för målstorheter. Länk till Statistikens framställning finns under Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Här redovisas några osäkerhetskällor till statistiken:

  • urvalet av undersökningsobjekt ut­görs inte av ett statistiskt urval utan utgörs av den åker- och betesmark som har sålts under året där ansökan om lagfart genomförts,
  • det antas att priset på den sålda åker- respektive betesmarken utgör samma andel av totalpriset som taxeringsvärdet på åker- respektive betesmarken utgör av det totala taxeringsvärdet på den sålda egendomen,
  • det är relativt få försäljningar som statistiken baseras på,
  • de försäljningar som inte statistiken baseras på, på grund av de avgränsningar som görs, bl.a. finns inte försäljningar över 10 miljoner med,
  • det är inte känt vad marken kommer att användas till efter försäljningen och hur det är heller inte känt hur den kommande användningen påverkar priset

Mer information om osäkerhetskällor finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt 2.2 Osäkerhetskällor. Länk till Kvalitetsdeklaration finns under Metod och kvalitet.

Effekten på markprisstatistiken som kommer av uppdaterade taxe­ringsvärden på lantbruksfastigheter

Uppdatering av taxeringsvärden sker efter ett rullande schema och genomförs vart sjätte år. Från och med år 2003 har ett system införts med förenklade fastighets­taxeringar som varvas med den ordinarie. Så numera uppdateras taxerings­värdena vart tredje år. Men eftersom taxeringsvärdena inte ändras årligen kan beräkningsmetoden resultera i en viss under- eller överskattning om förhållandet mellan de olika ägoslagen inom fastigheten förändras. Till exempel om åker- och betesmarkens värde ökar mer än övriga ägoslag underskattas priset och tvärtom. Denna effekt gäller dock enbart för de år som ingen taxering görs och försvinner i samband med att en ny taxering införs.

Mer information om hur uppdaterade taxeringsvärden på lantbruksfastigheter påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt 2.2.6 Modellantaganden. Där finns också information om hur stor andel jordbruksmarkens värde är av fastighetens totala värde i genomsnitt.

Effekter av att beräkningsunderlaget inte innehåller de köp som slutar som en fastighetsreglering

Denna statistik omfattar, som tidigare nämnts, enbart köp där ansökan om lagfart genomförs. Köp där förvärvad fastighet läggs ihop med en annan fastighet som köparen redan äger, en så kallad fastighetsreglering, ingår inte i denna statistik. Under 2015/2016 genomförde Jordbruksverket en kvalitetsstudie på vilka effekter detta får på priset. Studien omfattar de regleringar som gjorts under åren 2002, 2004‑2005, 2007‑2008 samt 2010‑2011.

Kvalitetsstudien kunde påvisa att försäljningspriset för köp som slutar i en fastighetsreglering i genomsnitt blev högre per hektar i nästan alla regioner än för köp där ansökan om lagfart genomförs. Prisskillnaderna syns mest i alla Götalands- och Svealandsregionerna medan skillnaderna i Norrland är väldigt små både vad gäller åker- och betesmark.

Det kunde däremot inte påvisas några skillnader i prisutvecklingen mellan de lagfarna köpen och de köp som slutar som en fastighetsreglering. Vissa år var prisutvecklingen bättre för de lagfarna köpen jämfört med fastighetsregleringarna och tvärtom.

Mer information om hur fastighetsregleringar påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt 2.1 Tillförlitlighet totalt. Där finns också information om hur stor andel av alla köp som slutar i fastighetsreglering.

Metod och kvalitet

Summary in English

Agricultural land prices 2019

Before the accession to the EU, Swedish statistics on agricultural land prices and rents were not calculated or published on a regular basis. In the EU, this kind of statistics have been provided by most Member States to Eurostat each year since 1973. Since the accession to the EU in 1995, Sweden is providing Eurostat with annual statistics on agricultural land prices and rents.

Estimations of agricultural land prices are based on information, collected by Statistics Sweden, from sales of whole or parts of agricultural estates and information from the register of assessed values for real estates. It should be noted, however, that few of the sales made each year in Sweden are of agricultural land exclusively. Most sales of whole or parts of agricultural estates also include buildings and other kinds of land. The method used takes into account these circumstances in order to eliminate the value of buildings and other kinds of land by using the assessed values to determine the proportion of the agricultural land value of the total selling price.

Arable land

Between 2018 and 2019 the price of arable land in Sweden has increased on average by 6 %. The price of arable land has doubled compared with 2009 and the average price was esti­mated to 95 900 SEK per hectare. The price per hectare of arable land is still highest in the plain districts in southern Götaland with an average price of 264 700 SEK per hectare. There are big variations in prices between different parts of Sweden. In the plain districts of southern Götaland, prices for arable land were on average 15 times higher than the prices in the upper parts of Norrland.

Compared with 2018 the average price has increased in five out of eight regions in 2019. The average price has increased the most in the plain districts of southern Götaland. It increased with 22 %.

Pasture and meadow land

The average price of pasture and meadow land in Sweden was 34 200 SEK per hectare in 2019 which is 3 % less than it was in 2018. The price per hec­tare pasture and meadow land was still highest in the plain districts in southern Götaland with an average price of 91 200 SEK per hectare. The upper parts of Norrland have had the lowest average price per hectare each year since 1995. In 2019 the price was 6 200 SEK per hectare.

The average prices have increased in four of eight regions, between 2018 and 2019. The average price has increased the most, in percent, in the plain districts in northern Götaland. It increased with 14 % to 50 300 SEK per hectare.

Publiceringsdatum: 2020-08-27