Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Höstsådda arealer 2020

Referensår: 2020 Produktkod: JO0110 Ämnesord: Areal, Ekologiskt, Odling

Gerda Ländell 010-479 68 07 gerda.landell@scb.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Höstvetearealen rekordstor

Den här hösten såddes 457 900 hektar höstvete, vilket är den största arealen någonsin. Årets höstsådda höstveteareal är 12 % större än motsvarande areal förra hösten och 19 % större än genomsnittet för de fem senaste åren. Jämfört med tioårsgenomsnittet är ökningen 29 %.

Höstrågarealen mindre än 2019 års höstsådd

Sådden av höstråg har beräknats till 27 000 hektar. Den är 20 % mindre än förra höstens stora rågareal och i nivå med femårsgenomsnittet.

Höstkorn och höstrågvete i nivå med fjolårsarealerna

Sådden av höstkorn har beräknats till 23 200 hektar. Den är i nivå med förra höstens stora areal och överstiger femårsgenomsnittet med 22 %. Den höstsådda arealen av rågvete blev 27 800 hektar, vilket är i nivå med både fjolårsarealen och femårsgenomsnittet.

Höstrapsarealen också i nivå med förra årets areal

Det har såtts 101 100 hektar höstraps den här hösten. Arealen tangerar fjolårsarealen och är 7 % större än femårsgenomsnittet. Höstrybsarealen har beräknats till 1 300 hektar.

Ekologisk höstsådd på samma nivå som i fjol

Den totala höstsådda arealen som odlas enligt reglerna för ekologisk produktion har beräknats till 52 600 hektar, vilket är i nivå med föregående års areal. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 31 %.

Tidig skörd och en varm höst var gynnsam

Även i år fanns det förhållandevis gott om tid till att förbereda markerna för höstsådd, eftersom merparten av årets grödor kunde skördas tidigt i södra och mellersta Sverige. Hösten blev sedan varmare än vad som är normalt och höstsådden kunde pågå länge. Det blir dock allt vanligare att lantbrukare kommenterar att de inte kan höstså vete och oljeväxter eftersom vildsvin, hjortdjur och gäss förstör grödorna.

Syfte

Statistiken används huvudsakligen för ekonomiska kalkyler inom jordbrukssektorn, exportplanering, rådgivning, forskning och utbildning samt internationell rapportering. Informationen om höstsådda arealer är särskilt värdefull för planering av åtgång av utsäde och gödselmedel nästa vår.

Stora höstsådda arealer i år igen

Med höstsådda arealer avses arealer av de grödor som lantbrukaren sår på hösten. Om plantorna övervintrar kommer de snabbt igång med tillväxten efterföljande vår. Samtliga spannmåls- och oljeväxtgrödor som är aktuella för höstsådd ingår i undersökningen.

Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till 638 300 hektar totalt för riket, vilket är den största arealen någonsin. Det är 8 % mer än föregående års höstsådda arealer, 16 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren och 26 % mer än tioårsgenomsnittet.

Höstsådden av spannmål utgörs av 457 900 hektar höstvete, 27 000 hektar höstråg, 23 200 hektar höstkorn och 27 800 hektar höstrågvete, vilket totalt ger 535 900 hektar spannmål, se figur A. Höstsådden av oljeväxter utgörs av 101 100 hektar höstraps samt 1 300 hektar höstrybs, som därmed blir totalt 102 400 hektar oljeväxter, se figur B.

Figur A. Höstsådda arealer av spannmål 2008–2020

Figur A. Höstsådda arealer av spannmål 2008–2020

Stor höstsådd areal i alla delar av landet

I Svealands slättbygder är årets totala höstsådda arealer större än föregående års arealer. I de övriga fem produktionsområdena för vilka höstsådd areal redovisas är årets arealer i samma storleksordning som förra höstens stora arealer.

Tendensen är densamma på länsnivå. I Västra Götalands, Västmanlands och Gävleborgs län är de totala höstsådda arealerna större än motsvarande arealer föregående år. I de övriga länen för vilka höstsådd areal redovisas är årets arealer i nivå med förra höstens stora höstsådda arealer.

Höstvetearealen rekordstor den här hösten

Höstvete är den höstsådda gröda som det odlas mest av. Årets höstveteareal skattas till 457 900 hektar, vilket är 12 % mer än förra höstens stora areal och 19 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Jämfört med tioårsgenomsnittet är ökningen 29 %. Höstvetearealen motsvarar 85 % av den totala höstsådda spannmålsarealen och 72 % av den totala höstsådda arealen.

I Västra Götalands och i Västmanlands län är arealerna av höstvete 23 respektive 42 % större än motsvarande areal förra hösten. I flertalet av de övriga länen är höstvetearealena i nivå med fjolårets stora arealer.

I årets höstveteareal ingår även omkring 800 hektar höstdinkel (speltvete), där även en del durumvete ingår. I Gotlands län är mer än hälften av den drygt 100 hektar redovisade dinkelarealen istället höstsått durumvete.

Höstrågarealen minskade

För riket totalt är den höstsådda rågarealen beräknad till 27 000 hektar. Årets höstsådda rågareal är 20 % mindre än den höstsådda arealen i fjol, och i nivå med femårsgenomsnittet.

Arealen med höstkorn i nivå med fjolårsarealen

Sådden av höstkorn har beräknats till 23 200 hektar, vilket tangerar den stora fjolårsarealen och överstiger femårsgenomsnittet med 22 %.

Höstrågvetearealen i nivå med både fjolårsareal och femårsgenomsnitt (H3)

Årets höstsådda areal av rågvete om 27 800 hektar är också i nivå med förra höstens areal, och även med femårsgenomsnittet.

Även höstrapsarealen i nivå med förra årets stora areal

Sådden av höstraps blev den här hösten 101 100 hektar. Den är i samma storleksordning som förra årets areal och 7 % större än femårsgenomsnittet. Nästan 44 % av landets höstrapsareal odlas i Skåne.

Eftersom odlingen av höstrybs är begränsad är den beräknade arealuppgiften om cirka 1 300 hektar osäker.

Figur B. Höstsådda arealer av oljeväxter 2008–2020

Figur B. Höstsådda arealer av oljeväxter 2008–2020

Ekologiskt odlad höstsådd också i nivå med fjolårsarealen

Den ekologiskt odlade arealen av höstsådda grödor skattas denna höst till 52 600 hektar, vilket är i nivå med förra höstens totalareal. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 31 %. I tablå A redovisas de beräknade arealerna på grödnivå för 2019 och 2020.

Sådden av höstvete som odlas ekologiskt uppgår till 34 400 hektar, vilket är i nivå med förra höstens areal, och 35 % mer än femårsgenomsnittet. I hösvetearealen ingår även omkring 400 hektar ekologiskt odlad höstdinkel (speltvete). År 2016 var det första året som lantbrukarna kunde särredovisa höstsådd areal av dinkel.

Den ekologiskt odlade höstrågarealen minskade med 43 % jämfört med föregående höst, men är i nivå med femårsgenomsnittet. Arealen ekologiskt odlat höstkorn är i samma storleksordning som föregående år, och dubbelt så stor som femårsgenomsnittet. Den ekologiskt odlade höstrågvetearealen är i nivå med fjolårsarealen.

Sådden av höstraps som odlas ekologiskt har beräknats till 7 900 hektar, vilket är 30 % mer än förra höstens areal och 29 % mer än femårsgenomsnittet. Jämfört med genomsnittet för de tio föregående åren är det en ökning med 84 %.

Både inom ekologisk och konventionell odling är höstvete den höstsådda gröda som det odlas mest av. Andelen höstvete är dock något lägre inom den ekologiska än inom den konventionella odlingen. Råg och höstrågvete odlas tvärtom i något större utsträckning inom den ekologiska odlingen.

Västra Götaland och Östergötland är de två län där det finns mest höstsådd areal som odlas ekologiskt, 13 200 respektive 10 300 hektar under hösten 2020. Därefter följer Uppsala och Skåne län med 5 100 hektar respektive 4 800 hektar, samt Södermanlands och Västmanlands län, med 2 900 hektar respektive 2 800 hektar.

Störst andel ekologisk höstsådd areal har under 2020 Dalarnas (31 %), Gävleborgs (28 %), Jönköpings (20 %), Värmlands (19 %), Kronobergs (18 %), samt Östergötlands och Västra Götalands län, där 12 % av länens totala höstsådda areal är ekologiskt odlad.

Med ekologisk höstsådd avses höstsådda arealer som lantbrukaren har för avsikt att odla med ersättning för ekologisk odling under 2020. Här ingår även arealer under omställning till ekologisk odling. Uppgifter om ekologisk höstsådd samlades in för första gången hösten 2005. De ekologiskt odlade arealerna av höstsådda grödor ingår även i redovisningen av de totala höstsådda arealerna.

Tidig skörd gav möjlighet till stora höstsådda arealer i år igen

Förhållandevis torrt väder i augusti och september medförde att merparten av årets grödor kunde skördas tidigt. Hösten blev sedan lång och ovanligt varm i södra och mellersta Sverige. Det gav tidsutrymme för många lantbrukare att hinna bereda marken för höstsådd. Därmed blev de höstsådda arealerna återigen stora. En del lantbrukare har dock skrivit kommentarer om att det inte är någon idé att höstså vete och oljeväxter på grund av viltskador, främst av vildsvin, älgar, hjortar, tranor och gäss.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas höstsådd areal och medelfel för höstvete (inklusive höstdinkel), höstråg, höstkorn, höstrågvete, höstraps samt höstrybs 2020. Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket. Grödor som odlas i liten omfattning ger osäkra skattningar. Arealskattningar vars medelfel överstiger 35 %, eller där antalet observationer understiger 10, redovisas inte utan ersätts med prickar i tabellerna. När observationer saknas helt anges detta med streck.

Tabeller

Tabell 1 Höstsådda arealer av höstvete och höstråg 2020

Tabell 2 Höstsådda arealer av höstkorn och höstrågvete 2020

Tabell 3 Höstsådda arealer av höstraps och höstrybs 2020

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Undersökningen om höstsådda arealer ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om höstsådda arealer för olika grödor ska redovisas på riksnivå till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Uppgifterna om höstsådda arealer samlas in från jordbrukare. Statistiken baseras på urvalsundersökningar med jordbruksföretag som undersökningsenheter. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd.

För undersökningen om höstsådda arealer utnyttjas samma urval av jordbruksföretag som för undersökningen avseende årets skördar av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Det ordinarie urvalet omfattar 4 442 jordbruksföretag. Undersökningen gällande höstsådden har genomförts för den del av urvalet som omfattar Götaland, Svealand samt Gävleborgs län. De fyra nordligaste länen har uteslutits därför att höstsådd där endast förekommer i obetydlig omfattning. År 2020 ingick 4 052 jordbruksföretag i den ordinarie undersökningen av höstsådd. Urvalet för ekologisk höstsådd bestod av 1 706 företag. Undersökningen avser areal som under hösten besåtts med höstvete, höstdinkel, höstråg, höstkorn, höstrågvete, höstraps eller höstrybs. Vid redovisningen av höstvete inkluderas höstdinkel.

Odling av höstsådda grödor undersöks på företag som har mer än 5,0 hektar åkermark. Höstsådden på företag med upp till 5,0 hektar åkermark utgör en liten andel av den totala höstsådden i landet.

De höstsådda grödorna utsätts under vinter och vår för väderlekens påfrestningar. Grödor som tar stor skada eller utvintrar helt körs i regel upp på våren. Oftast sker då omsådd med annan gröda. Utvintringens omfattning varierar avsevärt mellan olika år och olika delar av landet.

Stora höstsådda arealer har flera fördelar, till exempel för att de hjälper till att minska växtnäringsförlusterna från åkermarken. De höstsådda grödorna har en längre tillväxtperiod och ger normalt högre skörd per hektar än de vårsådda grödorna.

Så görs statistiken

Undersökningen om höstsådda arealer genomförs årligen. Företagen som har valts ut får ett brev med information om undersökningen i slutet av september. Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina arealuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Uppgifterna granskas vid SCB. I samband med bearbetning av uppgifterna görs manuella och maskinella kontroller. Vid behov tas förnyad kontakt med uppgiftslämnarna. Skattningar görs därefter för län, produktionsområden och hela riket.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på ett urval av företag redovisas i tabellerna medelfelen för de skattade arealerna. I medelfelet inkluderas även effekten av andra slumpmässiga fel.

Medelfelet anges i procent av den skattade arealen. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För en skattad areal på exempelvis 50 000 hektar och ett medelfel på 3,0 % (1 500 hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 50 000 ± 2 x 1 500 (det redovisade värdet ± det dubbla medelfelet), det vill säga 47 000–53 000 hektar, innesluter den verkliga arealen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Resultat med större medelfel än 35 % redovisas inte på grund av stor osäkerhet.

Bortfallet i den ordinarie undersökningen var 6,4 % och orsakas av att arealuppgifter ej erhållits från samtliga företag. I undersökningen om ekologisk höstsådd var bortfallet 7,3 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse, eftersom det kompenseras för i beräkningarna.

Metod och kvalitet

Summary in English

In connection with the survey on crop yields in 2020, information has been collected on the areas sown in the autumn with the following crops: winter wheat, winter spelt, winter rye, winter barley, winter triticale, winter rape and winter turnip rape. A sample of around 5 000 survey units with more than 5.0 hectares of arable land was selected. Small farms and the northern part of Sweden have been excluded due to negligible cultivation of winter crops.

Since 1968, the survey of areas sown in the autumn has been based on interviews. Since 2005, the farmers can also use the Internet as a tool for data provision to Statistics Sweden.

The results are provided in the tables. The standard errors for the areas have been calculated. Estimates with standard errors exceeding 35%, or with less than 10 observations, are not presented. Results are presented for counties, production areas and the whole country.

The areas sown in the autumn of 2020 are estimated at 638 300 hectares. The areas of autumn sown cereals are estimated at 535 900 hectares and areas of autumn sown oilseed crops are estimated at 102 400 hectares. Winter wheat is the most common autumn sown crop with 457 900 hectares.

Data on areas sown in the autumn that will be cultivated according to the system of organic farming, has been collected since 2005. The organic farming areas, including both converted area and area under conversion, sown in the autumn of 2020 are estimated at 52 600 hectares.

Publiceringsdatum: 2020-11-30