Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Jordbruksmarkens användning 2020. Slutlig statistik

Referensår: 2020 Produktkod: JO0104 Ämnesord: Areal, Odling

Ylva Olsson 036-15 64 10 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Åkerarealen minskar över tid

Den totala jordbruksmarksarealen var 3 013 000 hektar år 2020 vilket är oförändrat jämfört med 2019 och en minskning med 72 300 hektar jämfört med 2010. Jordbruksmarken består av 85 % åkermark och resterande är betesmark.

Jämfört med 2019 har åkermaken minskat med 2 000 hektar till 2 549 500 hektar (-0,1 %) medan betesmarken har ökat med 2 200 hektar (0,5 %) till 463 500 hektar. Åkermarken minskar över tid och sedan 2010 har den minskat med 83 900 hektar (-3 %), under samma period har betesmarken ökat med 11 600 hektar (3 %).

Eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökning om stöd och ersättningar påverkas statistiken av förändringar i stöd- och ersättningsformer. De senaste årens förändringar i stödsystemen har främst påverkat definitionen av betesmark vilket delvis förklarar utvecklingen av betesmarksarealen.

Större areal med havre 2020 än 2019

Under 2020 odlades det spannmål på 1 006 700 hektar vilket är en ökning med 1 % jämfört med 2019 och 5 % jämfört med 2010. Vete är den största spannmålsgrödan och odlas på 451 500 hektar vilket motsvarar 45 % av spannmålsarealen. Jämfört med 2019 har vetearealen minskat med 4 % medan den har ökat med 13 % jämfört med 2010. Den största skillnaden mellan 2019 och 2020 gällande spannmålsgrödor var att havrearealen ökade med 36 600 hektar (25 %) till 184 500 hektar. Arealen är dock mindre än den var i början av 2000-talet då det odlades 275 000­–300 000 hektar med havre per år.

Korn som är den näst största spannmålsgrödan odlades på 299 500 hektar 2020, vilket är oförändrat jämfört med 2019 och en minskning med 6 % jämfört med 2010.

Arealen med raps och rybs har fördubblats jämfört med 2000

Arealen för raps och rybs var 98 300 hektar år 2020. Jämfört med 2019 är det en minskning med 7 % och jämfört med 2010 är det en minskning med 11 %. Arealen med raps och rybs har lite mer än fördubblats jämfört med 2000 då det odlades totalt 48 200 hektar.

Antal jordbruksföretag minskar

År 2020 fanns det totalt 58 791 jordbruksföretag som har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Det är en minskning med 1 783 företag, 3 %, jämfört med 2019. Jämfört med 2010 har antalet företag minskat med 17 % vilket motsvarar 12 300 företag. Under 2020 brukade knappt 55 900 företag åkermark och drygt 33 400 företag hade betesmark. Flest företag, drygt 12 800, brukar 5–10 hektar åkermark och drygt 6 700 företag brukar över 100 hektar åkermark.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret, LBR, samt antal företag i LBR som brukar jordbruksmark. LBR är ett register över alla jordbruksföretag i landet. Företagen som ingår i LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Kriterierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Redovisning av arealer och antal företag i denna rapport är på riksnivå samt uppdelad efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelade på län, kommun, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Jordbruksmark består av åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. Från 2015 kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i ansökningar om stöd till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan är avrundade till närmaste 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena.

Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2020

Sveriges landareal är 407 284 kvadratkilometer. Drygt 7 % av Sveriges totala landareal används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag som är 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora.

Hur stor andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun varierar. I Skåne är nästan 45 % av landarealen jordbruksmark medan det är mindre än 5 % i Dalarna och norröver. Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark.

Landarealen består av minst 40 % jordbruksmark i 38 av Sveriges 290 kommuner. 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Kommunen med störst andel jordbruksmark är Trelleborgs kommun som har knappt 82 %. Landarealen i 90 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis ingår samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län i denna grupp.

Karta A. Andel jordbruksmark av landarealen per kommun, 2020

Karta A. Andel jordbruksmark av landarealen per kommun, 2020

Jordbruksmarkens fördelning 2000–2020

Av tablå A framgår det att den totala arealen jordbruksmark är 3 013 000 hektar 2020, vilket är oförändrat jämfört med 2019. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken är åkermark. År 2020 finns det 2 549 500 hektar åkermark och 463 500 hektar betesmark. Åkermarken minskar med ungefär 2 000 hektar och betesmarken ökar med lika mycket jämfört med 2019. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt för 2019 och 2020 hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp.

Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat med 1 100 företag (-2 %) till 57 900 jämfört med 2019. Liksom arealen med havre har ökat mellan 2019 och 2020 har antal företag som odlar havre också ökat. Antal företag som odlar havre har ökat med 600 (5 %).

Mellan 2000 och 2020 minskade arealen åkermark med knappt 6 % vilket motsvarar 156 500 hektar. Det finns ingen statistik gällande areal betesmark och slåtteräng för år 2000 men mellan 2005 och 2020 minskade betesmarksarealen med 10 %, 50 000 hektar.

Mellan 2005 och 2020 har åkerarealen ökat sin andel av jordbruksmarksarealen från 84 % till 85 %. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns några år men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med drygt 6 %, 203 800 hektar, mellan 2005 och 2020.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning 2000-2020, hela riket samt antal företag för 2019 och 2020

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning 2000-2020, hela riket samt antal företag för 2019 och 2020

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

  1. För 2000 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark.
  2. För 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnitt ”Kort om statistiken”.
  3. I spannmålsarealer år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.
  4. Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
  5. Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
  6. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.
  7. Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker.
  8. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.
  9. Areal betesmark och slåtteräng finns sedan 2002.

Vall och grönfoderväxter upptog 38 % av jordbruksmarken i Sverige 2020. Spannmål var den näst största grödgruppen och svarade för 33 % medan betesmark och slåtteräng täckte 15 % av jordbruksmarken. Totalt odlades det raps och rybs på 3 % av jordbruksmarken medan 5 % låg i träda. Baljväxter odlades på 2 % medan potatis respektive sockerbetor odlades på 1 % vardera. Övriga växter på åkermark odlas på 2 % av jordbruksmarken. Det är små skillnader i fördelningen jämfört med 2019 och 2020.

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksmarken finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 016 400 hektar jordbruksmark i dessa län. Drygt 49 % av åkermarken i Sverige finns i de fyra länen med mest åkermark. Kalmar län är det län som har mest betesmark och slåtteräng; cirka 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där.

Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusental hektar år 2020

Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusental hektar år 2020

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för de senaste åren.

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2020

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2020

Åkermarkens fördelning 2000-2020

I figur C visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 2000 till 2020. År 2000 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst. År 2005 skiftade de plats som största grödgrupp. I tabell 1 redovisas total åkermark per län och riket för 2000–2020.

Figur C. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 2000–2020

Figur C. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 2000–2020

I figur D redovisas hur stor andel av åkermarken som var spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda och övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2020. Vall och grönfoder upptar störst andel av åkermarken i Sverige, men det varierar mycket i landet. I Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län är det över 80 % medan det i Uppsala, Skåne och Västmanlands län är mindre än 30 %. I Uppsala och Västmanlands län användes i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2020. I Östergötlands och Skåne län används över 5 % av åkermarken till raps och rybs. Blekinge och Skåne län är de län med störst andel övrig åkermark, där används över 10 % av åkermarken till bland annat potatis, sockerbetor och trädgårdsväxter. Stockholms och Västerbottens län har båda över 10 % av åkermarken i träda. Minst andel av åkermark i träda är det i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län. Mindre än 3 % av åkermarken låg i träda i dessa län under 2020. I tabellerna 10–13 redovisas spannmålsarealer, arealer med raps och rybs, vall och grönfoder samt träda per län för åren 2019–2020.

Figur D. Åkermarkens användning per län och riket år 2020

Figur D. Åkermarkens användning per län och riket år 2020

Spannmål 2000–2020

Den totala spannmålsarealen var 1 006 700 hektar år 2020, vilket är en ökning med 13 500 hektar (1 %) jämfört med året innan. Mellan 2019 och 2020 ökade endast arealen för havre av spannmålsgrödorna. Ökningen var 36 600 hektar (25 %) till 184 500 hektar. För resterande spannmålsgrödor minskade arealen.

Även om arealen för vete minskade med 4 % till 451 500 hektar jämfört med 2019 är den fortfarande den största spannmålsgrödan. Det finns både höstsådd och vårsådd vete och under 2020 bestod vetearealen av 89 % höstvete. Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlades på 299 500 hektar, vilket var ungefär lika stora arealer som året innan. Arealen med korn bestod till 93 % av vårkorn under 2020. Summan av arealer för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd är 71 300 hektar 2020. Det är 3 % mindre än 2019. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna för 2019 och 2020 visas i figur E. I tabell 2 redovisas arealer för respektive spannmålsgröda på riksnivå för åren 2000–2020.

Figur E. Spannmålsarealens fördelning 2019 och 2020

Figur E. Spannmålsarealens fördelning 2019 och 2020

Utvecklingen för spannmål totalt under perioden 2000 till 2020 framgår av figur C. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 %, 222 200 hektar, till 1 006 700 hektar.

I figur F visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2020. Under den här perioden ökade arealen höstvete med 14 % till 401 400 hektar medan arealen vårvete ökade med 4 % till 50 100 hektar. Detta innebär att arealen vete totalt ökade med 12 % under samma period och att vetets andel av spannmålsarealen ökat från 33 % till 45 %. Under perioden 2000–2020 har dock vetearealen varierat. År 2013 var den minst med 326 200 hektar och 2017 var den störst med 475 900 hektar. Variationen de senaste åren beror främst på hur stora arealer som sås med höstvete. Hösten 2012 liksom hösten 2017 var det mycket regn vilket medförde mindre höstsådda grödor i arealstatistiken 2013 respektive 2018.

Arealen vårkorn minskade med 30 % till 279 000 hektar och arealen höstkorn ökade med 58 % till 20 500 hektar mellan 2000 och 2020. Kornarealen minskade totalt med 27 % och andelen kornareal av spannmålsarealen minskade från 33 % till 30 %. Korn har under perioden bestått av mer än 90 % vårkorn och när det varit mindre arealer med höstvete 2013 och 2018 har det i stället varit större arealer med vårkorn. Detta medför att även arealen med korn har varierat under de senaste åren.

Under perioden 2000–2020 minskade havre sin andel av spannmålsarealen från 24 % till 18 %. Arealen med havre har under perioden minskat med 38 % från 295 500 hektar till 184 500 hektar.

Figur F. Utveckling av spannmålsarealen 2000 2020

Figur F. Utveckling av spannmålsarealen 2000 2020

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Arealer för dessa tre fördelat på län för 2019 och 2020 redovisas i tabell 14. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. omfattar ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Baljväxter odlades på 47 900 hektar år 2020, vilket är en ökning med 9 % jämfört med 2019. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 88 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels på Öland i Kalmar län och utgjorde cirka 2 % av baljväxterna. Ärter (ej konservärter) är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlades på 22 000 hektar 2020.

Jämfört med 2000 har baljväxtarealen ökat med 10 700 hektar. Andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med 1 procentenhet mellan 2000 och 2020. Ärter, åkerbönor m.m. har ökat med 11 000 hektar till 42 300 hektar sedan 2005. Det har också skett en del förändringar inom grödgruppen. År 2005 bestod den av 78 % ärter (ej konservärter) och 21 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. År 2020 består den av 52 % ärter (ej konservärter) och 47 % åkerbönor samt en liten andel resterande grödor. I tabell 3 redovisas baljväxtarealerna på riksnivå för åren 2000-2020

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker, grönfoder och majs som redovisas var för sig i databasen. Utvecklingen av dessa tre grödor/grödgrupper för 2000–2020 redovisas i tabell 4.

Vall och grönfoderväxter odlades på 1 138 800 hektar 2020, vilket är en minskning med 2 % jämfört med året innan. Majs odlades 21 600 hektar av ytan. Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 218 100 hektar till 1 138 800 hektar sedan 2000. År 2011 hade vall och grönfoderväxter störst areal under perioden 2000–2020, då var den 1 195 300 hektar, vilket är 5 % större än 2020. I figur C syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000–2020.

Sockerbetor och potatis

Sockerbetsarealen upptog 29 800 hektar år 2020. Det innebär en ökning med 9 % jämfört med 2019. Jämfört med 2019 har arealen för potatis ökat med 2 % till 24 100 hektar. Matpotatis svarar för 67 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse.

Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 2000. Sockerbetor minskade med 46 % till 29 800 hektar och potatis med 27 % till 24 100 hektar. I tablå A syns det tydligt att sockerbetsarealen var liten 2015 i förhållande till 2010 och tidigare samt 2019 och senare. En anledning till det var att det fanns en stor överlagring av socker till 2015 och att det även fanns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016.

Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Dessa två grupper finns särredovisade i databasen. I tabell 5 redovisas arealerna för matpotatis, potatis för stärkelse samt sockerbetor på riksnivå för åren 2000-2020.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptog 98 300 hektar år 2020, vilket är en minskning med 7 % jämfört med 2019. Ungefär 94 % av arealen består av höstraps, 4 % består av vårraps och resterande 2 % består av höst- och vårrybs. I tabell 15 redovisas arealerna för respektive gröda fördelat på län 2019–2020.

I figur C ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur G visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs ökat med 50 200 hektar till 98 300 hektar. Under hela perioden 2000–2020 har höstraps svarat för störst andel av arealen raps och rybs. År 2000 var den 52 % av den totala arealen och 2020 är den 94 % av arealen. Det beror främst på att arealen med höstraps har ökat med 67 400 hektar. Vårraps har under samma tid minskat sin andel från 25 % till 4 % och minskat sin areal med 7 900 hektar. Tabell 6 innehåller uppgifter för åren 2000–2020 för respektive gröda på riksnivå.

Vårrapsarealen har varierat under perioden 2000–2020. År 2013 var vårrapsarealen 50 900 hektar, vilket är den största arealen vårraps hittills under 2000-talet. Till 2014 minskade arealen vårraps kraftigt vilket delvis berodde på att det blev förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter.

Figur G. Utveckling för oljeväxter 2000–2020

Figur G. Utveckling för oljeväxter 2000–2020

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 54 800 hektar 2020. Frövall är största gruppen och odlades på 40 % av arealen. Trädgårdsväxter och energigrödor svarade för 27 % respektive 15 % av arealen.

Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom gruppen energigrödor och odlades på 5 400 hektar år 2020, vilket motsvarar 64 % av den totala arealen med energiskog.

Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. År 2020 var den 54 800 hektar vilket är oförändrat jämfört med år 2000. Dock har arealen varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden 2000–2020. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000. I början av 2000-talet var energiskog största grödan och svarade för 27–34 % av arealen. År 2016–2020 är frövall största grödan och svarar för över 30 % av arealen. Arealen med frövall har ökat med 157 % till 21 700 hektar mellan 2000 och 2020. I tabell 7 redovisas arealerna för respektive gröda för åren 2000-2020.

Träda

Arealen i träda var 137 600 hektar år 2020. Det innebär en ökning med 5 % jämfört med 2019. År 2000 var arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2020 har arealen i träda minskat med 44 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur C.

Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kan specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åkermark är 11 300 hektar 2020. Det är en ökning med 4 % jämfört med 2019. Under perioden 2000–2020 har arealen ospecificerad åkermark minskat med 86 %. Under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Kort om statistiken” beskrivs skillnader mellan olika år. Ej utnyttjad åkermark togs bort till 2008 års ansökan om EU-stöd. År 2005 uppgick den till 1 800 hektar.

Arealen betesmark och slåtteräng 2002–2020

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 463 500 hektar 2020, vilket är en ökning med 2 000 hektar jämfört med 2019. År 2020 svarar betesmark för 82 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptar 6 % av arealen betesmark och slåtteräng. Ungefär 3 % är fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut. Slåtteräng och skogsbete svarade också för vardera 3 % av den totala arealen betesmark och slåtteräng under 2020. I tabell 8 redovisas arealerna för 2019 och 2020 fördelat på respektive betesslag.

Den arealmässigt största förändringen jämfört med 2019 är att slåtteräng har ökat med 2 600 hektar (19 %). Norrbottens län står för nästan hela ökningen av slåtteräng och ökningen beror nästan uteslutande på att jordbrukarna har sökt stöd för mer mark än tidigare år. Slåtteräng i Norrbottens län består främst av myrar.

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur H. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Kort om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det är mer arealer som räknas som betesmark. År 2020 är betesmarksarealen 11 600 hektar större än den var 2010.

Figur H. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2020

Figur H. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2020

Antal jordbruksföretag 2007-2020

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2020 var 58 791 i Lantbruksregistret, LBR, vilket är en minskning med 3 % jämfört med 2019. Lantbruksregistret baseras på register och undersökningar. Undersökningar till samtliga jordbruk sker tre gånger på en 10-årsperiod. Åren mellan totalundersökningarna är förändringarna mer osäkra gällande antal företag fördelat på storleksgrupperna. Totalundersökningar har skett 2010, 2013, 2016 och 2020. I tablån jämförs 2020 års statistik med 2010 och 2016. Minskningen av antalet företag mellan 2016 och 2020 är störst bland företag med mellan 10 till 20 hektar åkermark (-1 092 företag, -10 %). Antal företag ökade endast i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+80 företag, +2 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+26 företag).

Av de 4 236 företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 66 % minst 5,0 hektar jordbruksmark vilket är summan av åker- och betesmark. Övriga företag uppfyller något av kriterierna i LBR för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

  1. I gruppen ”-2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark. Av de 4 236 företag som ingår i gruppen är det 31 %, 1 328 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag i Lantbruksregistret, LBR.

Av figur I framgår att 60 % av åkermarken brukas av de 12 % av företagen med över 100 hektar åkermark. Ungefär 23 % av företagen återfinns i gruppen som brukar 5,1–10 hektar. Dessa företag brukar knappt 4 % av åkermarken. Endast företag som brukar åkermark är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen upp till 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark.

Uppdelning av storleksgruppen större än 100 hektar åkermark ger att det är drygt 1 % av alla företag som brukar mer än 400 hektar åkermark vardera. Dessa företag brukar 16 % av den totala åkermarken. I tabell 16 redovisas hur stora åkermarksarealer som brukas per storleksgrupp samt hur många företag som ingår i respektive storleksgrupp. Där är gruppen ”över 100,0 hektar” delade i flera grupper.

Figur I. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2020

Figur I. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2020

Av figur J framgår att länen med flest jordbruksföretag är Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt 11 000 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 100 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sitt brukningscentrum (adress) i respektive län. Av företagen med åkermark är det knappt 2 % som har åkermark i fler än ett län.

Figur J. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2020

Figur J. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2020

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2020

Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 38 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark. Det är något fler än 2019. I Skåne län återfinns 11 av dessa kommuner och i Västra Götalands län finns 6 kommuner. Det skiljer totalt drygt 21 400 hektar och drygt 3 900 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 20 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 46 hektar åkermark. Liksom 2019 så brukar företagen i Gotlands län i genomsnitt flest hektar i genomsnitt (70 hektar) medan företagen i Kronobergs län har i genomsnitt minst hektar (22 hektar).

Beräkningarna är baserade endast på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger.

Karta B. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i  respektive kommun 2020

Karta B. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i respektive kommun 2020

Antal företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2007 fanns det totalt 72 609 jordbruksföretag. Till 2020 har antalet minskat med 19 % till 58 791 företag. Av olika anledningar som beskrivs nedan har antalet företag varierat sedan 2007 men trenden när det gäller antal företag är nedåtgående.

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare inkluderades alla företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark för att ingå i LBR. Förändringen innebar en ökning med cirka 3 000 fler företag 2010.

LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010. År 2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.

Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1–20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1–5 hektar minskat.

Till 2015 har definitionen för betesmarksareal ändrats i stödsystemen vilket innebär att betesmarksarealen ökar från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har jordbruksmark.

Figur K visar utvecklingen i hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. Sedan 2010 återfinns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark. De senaste sju åren har 22-23 % av företagen tillhört den storleksgruppen. Totalt utgör företag med 2,1–20 hektar 57 % av alla företag med åkermark. Storleksgruppen som har ökat flest procentenheter sedan 2010 är företag som har över 100 hektar åkermark. De har ökat från drygt 9 % till knappt 12 % av företagen.

Figur K. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2007–2020

Figur K. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2007–2020

I figur L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukas av företag i respektive storleksgrupp åker. Under 2020 var det första gången som företag med mer än 100 hektar åkermark brukade över 60 % av all åkermark. Detta är en ökning sedan 2007 då det var cirka 44 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen.

År 2020 finns det drygt 6 700 företag i Sverige som brukar över 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. Skåne respektive Västra Götalands län har 17 % vardera. I Östergötland finns 9 % och i Uppsala 7 %. Tre län har 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark. Det är Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län.

Figur L. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2007–2020

Figur L. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2007–2020

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Dokumentation”.

Definitioner och förklaringar

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruks­registret, LBR.

Fram till och med 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappers­enkäter från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång.

Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med 2009 och tidigare.

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgräns­ningarna hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark i LBR.

Med de gamla, svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre.

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet vilka ingår i LBR. De företag som ingick i LBR i juni 2020 uppfyllde något av följande kriterier:


  • brukade mer än 2,0 hektar åkermark
  • brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
  • innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar). Räkningsdatum för 2020 var den 4 juni.

De variabler som redovisas i denna statistikrapport är:

  • antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor
  • antal hektar betesmark av olika slag
  • antal jordbruksföretag med odling av olika grödor
  • antal jordbruksföretag med betesmark av olika slag.


Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter areal åkermark och uppdelat på företagsstorlek efter areal jordbruksmark samt uppdelat på län och produktionsområde.

Redovisning av antal hektar åker- respektive betesmark för riket samt uppdelat på län, kommun, produktionsområde och stödområde sker i databasen. Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

  • Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.
  • Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall.
  • Potatis, sockerbetor, raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
  • Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.
  • Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I samband med undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra enkät till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. På resterande åkermark var det bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Undersökningen innebar att drygt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren 2013–2015 fördelades på olika grödor. För 2012 och tidigare samt 2016 och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren.

Så görs statistiken

Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i LBR. Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2020, men även i mindre grad på uppgifter från en postenkätundersökning enligt följande:

  • För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2020 används de ansökta arealerna i IAKS.

För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2020 används främst uppgifter från en undersökning genomförd år 2020 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet samt från en undersökning för 2017 avseende trädgårdsproduktion. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
Areal­informationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och är ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
I undersökningen 2020 angav företagen den totala åkerarealen och den totala betesarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlar om de inte söker stöd.
Det har i statistiken funnits ospecificerad åkermark från och med 2000, då vi började använda stödansökta arealer i stället för att skicka ut en årlig enkät. För att få reda på vad som finns på den ospecificerade åkerarealen genomfördes en mindre undersökning 2013 av ett urval av de företag som inte sökt stöd.
Svaren från den extra undersökningen visade att 85 % av den ospeci­ficerade åkermarken var slåtter- och betesvall.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen.

Täckningsfel har bedömts ha obetydlig inverkan på den redovisade åkerarealen. Det beror på att de uppgifter som ligger till grund för denna statistik sedan år 2000 väsentligen har hämtats från Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd, som innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd, och att en bedömning har gjorts att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet. Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år. Täckningsfelet för den redovisade betesmarksarealen är större, då den ansökta arealen betesmark till viss del beror på hur stödsystemet för betesmark ser ut vid varje given tidpunkt.

Övertäckning förekommer om fler än en lantbrukare sökt stöd för samma mark och handläggningen, där vem som har rätt att söka stöd beslutas, inte är klar när LBR skapas. Så långt det är möjligt tas dubbelsökt mark bort, men det kan finnas enstaka block eller skiften som fortfarande är dubbelsökt och som ingår i statistiken. Dessa arealer är små och utspridda i riket.

Undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen inte har blivit komplett. Ram­populationen utgörs av LBR. Ramen för 2020 års undersökning består av LBR 2019 kompletterat med information från administrativa register såsom till exempel Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IAKS) samt från statis­tiska undersökningar som genomförts 2020.

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i enkätundersökningen är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Uppgifterna i de administrativa registren kontrolleras genom kontroller i fält och administrativa kontroller.

Svarsbortfall förekommer i princip inte eftersom arealerna nästan enbart baseras på administrativa register. Ospecificerad mark är de enda arealerna som kommer från undersökningar. I undersökningen som genomfördes 2020 var svarsbortfallet ungefär 5 %. Resultaten har dock korrigerats för detta. Fel från bearbetningsprocessen (skanning, granskning / rättning och skattningsmetoder) bedöms vara små och inte påverka resultaten i stort.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. Höstkorn i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten län har redovisats som vårkorn. För 2017 och tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och Gävleborgs län, men eftersom arealen med höstkorn blivit större de senaste åren och det är tydligt att det går att odla höstkorn i dessa län så redovisas höstkorn för sig i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2013–2019 har storleken på arealer som ändrats till vårkorn varierat från drygt 30 hektar till knappt 170 hektar. För 2020 justerades knappt 70 hektar höstkorn till vårkorn i redovisningen. Alvarbete som enligt stödansökningarna redovisats i län utom Kalmar och Gotland har redovisats som betesmark i statistiken. I år är det ingen ändring av alvarbete till betesmark. De senaste fem åren har det endast gjorts justering ett år, 2016, då mindre än 5 hektar justerades. För Uppsala län, Stockholms län, Östergötlands län och Västra Götalands län samt länen söder om dessa har fäbodbete redovisats som betesmark. Det har justerats 0–6 hektar årligen under perioden 2013–2018. För 2019 och 2020 har knappt 1 hektar justerats. I Norrbottens län har sockerbetor redovisats som matpotatis. Ingen justering sker i år och det har inte heller varit någon justering under åren 2013–2019.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.

Metod och kvalitet

Summary in English

The total area of arable land is almost the same as 2019

The total area of arable land is 2 549 500 hectares in 2020, a slight decrease by 2 000 hectares (‑0.1 %) compared with 2019. Since 2010, the area of arable land has decreased by 83 900 hectares (‑3 %).

A larger area with oats and a smaller area with wheat and barley than in 2019

The total area of cereals was 1 006 700 hectares in 2020. It is a slight increase by 13 500 hectares (1 %) compared with 2019. Compared with 2010, the area of cereals has increased by 44 000 hectares (5 %). The total areal of wheat was 451 500 hectares in 2020, a decrease by 4 % compared with 2019 and an increase by 13 % compared with 2010. The area of barley was 299 500 hectares in 2020. It is almost the same as 2019 and a decrease by 6 % compared with 2010.

The area of oats is 184 500 hectares in 2020, an increase by 25 % compared with 2019 and an increase by 12 % compared with 2010.

The area of oilseeds has increased

The area of rape and turnip rape was 98 300 hectares in 2020, a decrease by 7 % compared with 2019. Since 2010 the area of rape and turnip rape has decreased by 11 %.

The area of pasture and meadow has increased

The total area of pasture and meadow was 463 500 hectares in 2020. This is an increase by 2 200 hectares compared with 2019 and an increase by 11 600 hectares (3 %) compared with 2010.

The number of agricultural holdings is decreasing

There were 58 791 agricultural holdings in 2020. This is a decrease by 3 % since 2019 and by 17 % since 2010. In 2020 there were just under 55 900 holdings with arable land and over 33 400 holdings with pasture and meadow.

Publiceringsdatum: 2021-02-03