Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Jordbruksmarkens användning 2021. Preliminär statistik

Referensår: 2021 Produktkod: JO0104 Ämnesord: Areal, Odling

Ylva Olsson 036-15 64 10 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Arealen jordbruksmark oförändrad jämfört med 2020

I år, 2021, är den totala jordbruksmarken preliminärt 3 010 500 hektar. Arealen åkermark är preliminärt 2 544 900 hektar och arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 465 700 hektar. Både åkermarksarealen samt arealen betesmark och slåtteräng är oförändrade jämfört med slutlig statistik för 2020.

Större areal med vete bidrar till ökad areal med spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 014 200 hektar i år. Det är en ökning med 7 500 hektar (+1 %) jämfört med 2020. Vetearealen ökar preliminärt med 35 400 hektar (+8 %) till 486 900 hektar. Vete är, liksom 2019 och 2020, den största spannmålsgrödan. Vetearealen består till 91 % av höstvete. Höstvete odlas preliminärt på 440 700 hektar i år, vilket är den största arealen med höstvete någonsin.

Korn är arealmässigt den näst största spannmålsgrödan. Korn odlas preliminärt på 281 900 hektar, vilket är en minskning med 17 600 hektar (-6 %) jämfört med 2020. Vårkorn svarar för 92 % av den totala kornarealen. Arealen med havre har preliminärt minskat med 5 100 hektar (-3 %) till 179 400 hektar. Resterande spannmålsgrödor: råg, rågvete och blandsäd minskar preliminärt med 5 200 hektar (-7 %) till 66 100 hektar.

Arealen med raps och rybs ökar medan arealen för vall och grönfoderväxter minskar

Den odlade arealen av raps och rybs är preliminärt 106 900 hektar i år. Det är en ökning med 8 500 hektar (+9 %) jämfört med 2020. Den största grödan är, precis som 2020, höstraps som odlas på 97 800 hektar och svarar för 92 % av den totala arealen raps och rybs.

Arealen vall och grönfoderväxter är preliminärt 1 120 900 hektar i år, vilket är en minskning med 17 900 hektar (-2 %) jämfört med 2020.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag som ingår i ett preliminärt Lantbruksregister, LBR. LBR är ett register över alla jordbruksföretag i landet. Företagen som ingår i LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel och/eller trädgårdsodling. Kriterierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Jordbruksmark består av åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i ansökningar om stöd till Jordbruksverket. Resultaten som redovisas för 2020 och tidigare är slutlig statistik för respektive år medan resultaten för 2021 är preliminära. I tablå J redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2020. Uppgifterna finns också i Jordbruksverkets statistikdatabas. Alla arealer i texten nedan är avrundade till närmaste 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena.

Spannmålsareal ökar och areal med vall och grönfoder minskar

Av tablå A framgår att både åkermark samt betesmark och slåtteräng i stort sett är oförändrade jämfört med slutlig statistik för 2020. Arealen åkermark är preliminärt 2 544 900 hektar i år och arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 465 700 hektar.

Jämfört med för fem år sedan, 2016, minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 21 000 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 34 700 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 13 700 hektar.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning 2016-2021, hela riket, hektar

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning 2016-2021, hela riket, hektar

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

  1. Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
  2. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.
  3. Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.
  4. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2021. Sedan 2000 har spann­måls­arealen minskat med 17 % och är preliminärt i år 1 014 200 hektar. Arealen träda har minskat med 47 % medan area­lerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 22 % respektive 122 % under samma period. De största förändringarna i arealer skedde under de första 10 åren av 2000-talet. Då blev vall och grönfoder den största grödgruppen samt att arealen i träda minskade kraftigt. Mellan 2007 och 2008 försvann kravet att en del areal måste ligga i träda.

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000-2021 (preliminärt)

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000-2021 (preliminärt)

Av figur B framgår att spannmål i år preliminärt odlas på 34 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 37 %. Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 %, mark i träda upptar liksom raps och rybs 4 % vardera. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära statistik antyder att skillnaderna mellan 2020 och 2021 års utnyttjande av jordbruksmark för olika grödgrupper kommer att vara små.

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2020 och preliminär statistik 2021

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2020 och preliminär statistik 2021

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 014 200 hektar 2021. Det är en ökning med 7 500 hektar (+1 %) jämfört med 2020. Inom spannmålsgruppen har det skett några förändringar. De största förändringarna är att arealen med vete ökat med 35 400 hektar (+8 %) till 486 900 hektar. Ökningen beror främst på att arealen med höstvete preliminärt har ökat med 39 300 hektar (+10 %) till 440 700 hektar. Den här ökningen innebär att arealen med höstvete, liksom arealen med vete totalt, är den största sedan arealen började mätas 1916. Vete är den största grödan inom spannmålsodlingen och upptar preliminärt 48 % av spannmålsarealen i år, vilket visas i Figur C.

Figur C. Spannmålsarealens fördelning slutlig statistik 2020 och preliminär statistik 2021

Figur C. Spannmålsarealens fördelning slutlig statistik 2020 och preliminär statistik 2021

Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlas preliminärt på 281 900 hektar, vilket är en minskning med 17 600 hektar (‑6 %) jämfört med 2020. Kornarealen består till 92 % av vårkorn. Ungefär 28 % av spannmålsarealen odlas det korn på och ungefär 18 % odlas det havre på. Arealen med havre minskar preliminärt med 5 100 hektar (‑3 %) till 179 400 hektar jämfört med 2020. Jämförelser mellan slutlig statistik för 2020 och preliminär statistik för 2021 redovisas i tablå B.

Tablå B. Spannmålsarealer 2016-2021

Tablå B. Spannmålsarealer 2016-2021

Resterande spannmålsgrödor: råg, rågvete och blandsäd, upptar preliminärt 66 100 hektar 2021, vilket motsvarar 7 % av spannmålsarealen. Den arealen minskar preliminärt med 5 200 hektar (-7 %) jämfört med 2020. I tabell 1 redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2021 fördelat på län.

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig fördelat på län i tabell 2. Gröd­gruppen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konser­värter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 50 800 hektar i år. Det är en ökning med 2 900 hektar (+6 %) jämfört med år 2020, vilket redovisas i tablå C. Ärter och åkerbönor m.m. och konservärter ökar preliminärt med 1 900 hektar (+4 %) respektive 1 000 hektar (+21 %) medan arealen med bruna bönor är oförändrad. Baljväxter består till 87 % av ärter, åkerbönor m.m., 12 % konservärter och 2 % bruna bönor.

Tablå C. Baljväxtarealer 2016-2021

Tablå C. Baljväxtarealer 2016-2021

Anm. Ärter och åkerbönor m.m. benämns ”Kok- och foderärter, vicker och åkerbönor” i databasen.

Ärter (ej konservärter) är den största grödan i gruppen ärter, åkerbönor m.m. med preliminärt 22 800 hektar. Det motsvarar 52 % av arealen för redovisningsgruppen ärter, åkerbönor m.m. Under åren 2016­­–2018 har arealen med ärter, åkerbönor m.m. varit 52 500–55 900 hektar, 2019 minskade den till 39 400 hektar och för andra året i rad ökar arealen och 2021 är den preliminärt 44 200 hektar.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 23 700 hektar i år vilket är en minskning med 400 hektar (‑2 %) jämfört med 2020. Potatis består av matpotatis och potatis till stärkelse. De redovisas per län och för riket var för sig tillsammans med sockerbetor i tabell 3. Sockerbetsarealen minskar också jämfört med 2020. Minskningen är preliminärt 1 100 hektar (‑4 %) till 28 700 hektar. I tablå D redovisas arealer för potatis och sockerbetor sedan 2016.

Tablå D. Arealer potatis och sockerbetor 2016-2021

Tablå D. Arealer potatis och sockerbetor 2016-2021

Raps och rybs

Arealen raps och rybs är i år preliminärt 106 900 hektar. Det är en ökning med 8 500 hektar (+9 %) jämfört med år 2020. Alla ingående grödor ökar jämfört med 2020, vilket kan ses i tablå E. Arealen med höstraps ökar med 5 600 hektar, vårrapsarealen ökar med 2 400 hektar medan både höstrybs och vårrybs ökar med 300 hektar vardera jämfört med 2020. Höstraps svarar för 92 % av den totala arealen raps och rybs. I tabell 4 redovisas samtliga arealer för raps och rybs fördelat på län.

Tablå E. Arealer, raps och rybs 2016-2021

Tablå E. Arealer, raps och rybs 2016-2021

Vall och grönfoder samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 5 fördelat på län. Preliminärt, i år 2021, är den totala arealen vall och grönfoder 1 120 900 hektar, vilket är en minskning med 17 900 hektar (‑2 %) jämfört med 2020. Slåtter- och betesvall minskar preliminärt med 18 700 hektar (‑2 %) till 1 047 400 och är den största grödgruppen inom vall och grön­foderväxter och svarar för 93 % av den totala arealen. Även majs minskar jämfört med 2020, minskningen är preliminärt 700 hektar (‑3 %). Arealen med grönfoder ökar däremot med 1 500 hektar (+3 %). Utvecklingen för vall och grönfoderväxter samt träda redovisas i tablå F.

Tablå F. Arealer, vall och grönfoder samt träda 2016-2021

Tablå F. Arealer, vall och grönfoder samt träda 2016-2021

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen i träda är preliminärt 131 100 hektar i år. Det är en minskning med 6 600 hektar (‑5 %) jämfört med 2020. Areal i träda fördelat på län redovisas i tabell 5 tillsammans med vall och grönfoderväxter.

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper: frövall, oljelin, energiskog, träd­gårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabell 6, för riket och fördelat på län. Arealen övriga växtslag är i år preliminärt 57 600 hektar vilket är en ökning med 2 800 hektar (+5 %) jämfört med 2020. Frövall är den största grödan och svarar för 22 700 hektar och oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2021; den odlas på 3 900 hektar. I tablå G redovisas skillnaderna mellan 2020 och 2021 för respektive gröda samt för ospecificerad åkermark.

Tablå G. Arealer övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Tablå G. Arealer övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Anm. Frövall benämns ”Vall för fröskörd” i databasen.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 11 000 hektar vilket är en minskning med 300 hektar (‑3 %) jämfört med 2020. Hur mycket ospecificerad åkermark det finns per län och i Sverige totalt redovisas tillsammans med övriga växtslag i tabell 6. Mer information om ospecificerad mark finns under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng är preliminärt 465 700 hektar i år 2021. Arealen är i stort sett oförändrad jämfört med 2020. Den arealmässigt största förändringen jämfört med 2020 är att slåtteräng preliminärt har ökat med 1 100 hektar (+7 %). Arealen med betesmark ökade med 900 hektar medan skillnaden jämfört med 2020 för övriga kategorier inom betesmark och slåtteräng är upp till 400 hektar per kategori. Skillnaderna mellan 2020 och 2021 redovisas i tablå H tillsammans med arealer för de senaste åren. Norrbottens län står för den största delen av ökningen av slåtteräng och ökningen beror nästan uteslutande på att jordbrukarna har sökt stöd för mer mark än tidigare år.

Tablå H. Arealer betesmark och slåtteräng 2016-2021

Tablå H. Arealer betesmark och slåtteräng 2016-2021

Jämfört med 2016 har slåtterängsarealen preliminärt ökat med 8 200 hektar (+91 %). Norrbottens län svarar för nästan hela ökningen. Där har arealen preliminärt ökat med 7 000 hektar (+424 %) till 8 600 hektar jämfört med 2016 och 2021 återfinns 50 % av arealen med slåtteräng i Norrbottens län. Den största ökningen av slåtteräng skedde mellan 2019 och 2020, då ökade arealen med 2 600 hektar.

Betesmark och slåtteräng består av 82 % betesmark, 6 % alvarbete, 4 % av slåtteräng, 3 % vardera av skogsbete och fäbodbete samt 1 % vardera av mosaikbetesmarker och ospecificerad betesmark. I tabell 7 redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt för betesmark och slåtteräng totalt fördelat på län och för riket.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av tablå I framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2021. Sammanlagt finns preliminärt 893 500 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 74 000 hek­tar, följt av Västra Götalands län med 65 500 hektar samt Skåne län med 55 400 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 42 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige. Statistiken för 2021 i tablå I redovisas i tabell 8.

Tablå I. Åkermark och betesmark per län slutlig statistik 2020 och preliminär statistik 2021

Tablå I. Åkermark och betesmark per län slutlig statistik 2020 och preliminär statistik 2021

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2020 och slutlig statistik för 2020

2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidi­gare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I denna statistikrapport har samma metod använts som för 2011 och efterföljande år, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i denna statistikrapport baseras på ett prelimi­närt LBR för 2021 där SAM-ansökta arealer för 2021 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som genomförts de senaste åren.

I tablå J finns information om den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2020 samt preliminär statistik för 2021. Även skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2020 redovisas i hektar och procent. Totalt juste­rades jordbruksmarken ned med 300 hektar från preliminär till slutlig statistik 2020. Åkermarken justerades ned cirka 1 100 hektar. Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2020. Höstvete justerades ned med drygt 1 200 hektar medan blandsäd och träda justerades upp med 1 100 hektar (+10 %) respektive 2 900 hektar (+2 %). Arealen betesmark och slåtteräng justerades upp med 1 400 hektar.

Tablå J. Jämförelse av arealer, preliminär och slutlig statistik 2020 samt preliminär statistik 2021, hektar

Tablå J. Jämförelse av arealer, preliminär och slutlig statistik 2020 samt preliminär statistik 2021, hektar

Under perioden 2016–2020 har spannmålsarealen minskat mellan preliminär och slutlig statistik med 900–4 500 hektar åren 2016, 2018 och 2020. År 2017 ökade den i stället med 1 300 hektar och 2019 var det ingen skillnad för spannmål totalt mellan preliminär och slutlig statistik. Havre är den spannmålsareal som minskat mest under perioden som helhet. Havrearealen har minskat med 200–2 300 hektar årligen under perioden 2016–2020. Vall- och grönfoderväxter har under samma period ökat med 100–9 800 hektar alla år utom 2016 då arealen i stället minskade med 1 900 hektar mellan preliminär och slutlig statistik. Träda har ökat mellan preliminär och slutlig statistik samtliga år under perioden 2016–2020. Ökningen har varierat mellan 2 400 och 6 500 hektar. Den största ökningen mellan preliminär och slutlig statistik för någon gröda/grödgrupp under perioden var för vall- och grönfoderväxter år 2018. Ökningen var då 9 800 hektar. Den största minskningen under samma period var också år 2018. Minskningen var 6 300 hektar för summan av raps och rybs.

Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur stora arealer som har stödansökts när preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd 2021 finns under ”Bra att veta” i avsnitt ”Kort om statistiken”. Denna statistikrapport baseras på preliminärt LBR som skapades den 7 maj 2021. Slutligt LBR för 2021 kommer att skapas hösten 2021.

Tabeller

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Dokumentation”.

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruks­registret, LBR. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i maj 2021 ingick i ett preliminärt LBR, det vill säga, uppfyllde något av följande kriterier:

  • brukade mer än 2,0 hektar åkermark
  • brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
  • innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

De variabler som redovisas i denna statistikrapport är:

  • antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor
  • antal hektar betesmark av olika slag

Redovisning sker för riket totalt och viss uppdelning på län. I Jordbruksverket statistikdatabas är statistiken uppdelat på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdelat på län och produktionsområde.

Karta med produktionsområden

Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

  • Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.
  • Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall.
  • Potatis, sockerbetor, raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
  • Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.
  • Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. På resterande åkermark var det bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Undersökningen innebar att drygt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren 2013–2015 samt preliminär statistik 2016 kunde fördelades på olika grödor. För 2012 och tidigare samt 2016 och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken i denna statistikrapport baseras på arealer i preliminärt LBR. Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2021, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:

  • För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2021 används de ansökta arealerna i IAKS.
  • För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2021 används främst uppgifter från en undersökning genomförd år 2020 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet samt från en undersökning för 2017 avseende trädgårdsproduktion. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
    Areal­informationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och är ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
    I undersökningen 2020 angav företagen den totala åkerarealen och den totala betesarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlar om de inte söker stöd.
    Det har i statistiken funnits ospecificerad åkermark från och med 2000, då vi började använda stödansökta arealer i stället för att skicka ut en årlig enkät.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts:

  • Höstkorn i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten län har redovisats som vårkorn. För 2017 och tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och Gävleborgs län, men eftersom arealen med höstkorn blivit större de senaste åren och det är tydligt att det går att odla höstkorn i dessa län så redovisas höstkorn för sig i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2013–2020 har storleken på arealer som ändrats till vårkorn varierat från drygt 30 hektar till knappt 170 hektar. För 2021 justerades ungefär 55 hektar höstkorn till vårkorn i redovisningen.
  • Alvarbete som enligt stödansökningarna redovisats i län utom Kalmar och Gotland har redovisats som betesmark i statistiken. År 2016 var senast det justerades alvarbete till betesmark. Då justerades mindre än 5 hektar.
  • För Uppsala län, Stockholms län, Östergötlands län och Västra Götalands län samt länen söder om dessa har fäbodbete redovisats som betesmark. Det har justerats 0–6 hektar årligen under perioden 2013–2020. I år justeras drygt 1 hektar.
  • I Norrbottens län har sockerbetor redovisats som matpotatis. Ingen justering sker i år och det har inte heller varit någon justering under åren 2013–2020.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.

Bra att veta

Datum för stödansökan

Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år, 2021, var sista dag för att göra stödansökningar den 15 april. I år gäller att för de som lämnar in stödansökningar efter den 15 april minskar stödet med 1 % för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Om stödansökan kommer in efter 10 maj i år får de sökande inga pengar alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan. Till och med 15 juni kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att öka/minska arealer och byta grödkod. Efter 15 juni kan de endast minska arealer i redan inlämnade stödansökningar.

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapport Jordbruksmarkens användning 2020, slutlig statistik redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens an­vändning för 2020; i maj 2021 som publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2020; hösten 2020 redovisades hur stora arealer som såddes under hösten 2020 och som beräknas skördas 2021.

I april 2021 redovisades slutliga skördar av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2020, även hur stora arealer som skördats m.m. redovisas samtidigt.

Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rapport 2012:26. I den finns det bland annat beskrivet vad skörden av olika grödor används till.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2011­–2015 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, både på länsnivå och kommunnivå.


Metod och kvalitet

Summary in English

The total area of arable land is almost the same as 2020

The total area of arable land in the year 2021 is 2 544 900 hectares, according to preliminary statistics. This is almost the same as final statistics in 2020. The total area of pasture and meadow is 465 700 hectares in 2020 which also is almost the same as in 2020.

The area of cereals has increased compared with 2020

The total area of cereals is 1 014 200 hectares in 2021, according to preliminary statistics. This is an increase by 7 500 hectares (+1 %) compared with 2020. The preliminary area of wheat is the largest area of cereals and it increases by 35 400 hectares (+8 %) to 486 900 hectares. About 91 % of the wheat area consists of winter wheat. The preliminary area of barley is 281 900 hectares in 2021. The areal of barley decreases by 17 600 hectares (‑6 %) compared with 2020. Oats is the third largest area of cereals and it is 179 400 hectares, a decrease by 5 100 hectares (‑3 %) compared with 2020. The area of other cereals decreases by 5 200 hectares (‑7 %) to 66 100 hectares. Other cereals include rye, triticale and mixed grain.

The area of oilseeds has increased and the areal of grass and green fodder is decreasing

The area of rape and turnip rape is 106 900 hectares in 2021, according to preli­minary statistics. This is an increase by 8 500 hectares (+9 %) compared with 2020. Winter rape has the largest area of oilseed crops with 97 800 hectares in 2021.

The area of grass and green fodder is 1 120 900 hectares in 2021, according to preliminary statistics. This is a decrease by 17 900 hectares (‑2 %) compared with 2020.

Publiceringsdatum: 2021-05-20

Denna modul visas endast online