Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Normskördar 2021

Referensår: 2021 Produktkod: JO0602 Ämnesord: Odling, Skörd

Gerda Ländell, SCB 010-479 68 07 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Normskördar för de vanligaste grödorna

Sedan början av 1960-talet har SCB årligen beräknat normskördar för de vanligaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna samt för potatis och sockerbetor. Från och med 2007 redovisas normskördar även för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin.

Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser.

Resultat tas fram för skördeområden (SKO), län, jordbrukets åtta produktionsområden samt för hela riket. För varje område och gröda redovisas ett värde, förutsatt att grödan odlas i tillräcklig omfattning.

Beräkningarna görs enligt olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Om tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell, i övrigt används en medelvärdesmodell.

Andelen ekologisk odling påverkar normskörden

Resultaten baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella, bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.

Konventionella skördenivåer i form av trimmade tioårsmedelvärden

Efter att under några år presenterat femårsmedelvärden redovisas från och med 2013 trimmade tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Skörd från konventionell odling innebär att skörd från arealer som har ersättning för ekologisk odling inte påverkar resultaten. Statistik om konventionella skördenivåer behövs bland annat när åkermarkens produktionspotential i olika regioner ska analyseras.

Syfte

Med normskörden för en gröda inom ett område menas den hektarskörd man normalt kan räkna med i området. Skördeutfallet beror på ett stort antal faktorer, både sådana som är relativt konstanta över tiden och sådana som förändras efterhand. En viktig faktor, som varierar starkt och oregelbundet mellan åren, är den så kallade årsmånen. Med årsmån avses inverkan på växtodlingen av olika väderleksbetingelser, såsom temperatur, ljus, nederbörd och vind, samt av växtskadegörare.

Normskörd för flera grödor

Sedan början av 1960-talet har normskörd beräknats för spannmålsgrödorna höstvete, vårvete, råg, vårkorn och havre samt för oljeväxterna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. Normskörd har också beräknats för matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor. Från och med år 2007 redovisas normskördar även för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin. Det beror på att antalet grödor som omfattas av skördestatistiken har utökats.

Olika beräkningsmetoder

Beräkningarna sker enligt olika modeller beroende på det antal år som grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Skörd av höstkorn, rågvete och blandsäd undersöks sedan 1995. Skörd av ärter och oljelin tillkom 1996, åkerbönor 2004 och majs år 2007. Från och med år 2015 redovisas skörden av rågvete fördelat på höstrågvete och vårrågvete.

Om tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor räknas ett medelvärde fram.

Med regressionsmodellen utgörs normskörden i ett område av medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret.

När regressionsmodellen inte är tillämpbar beräknas ett trimmat tioårsmedelvärde alternativt ett femårsmedelvärde enligt underlaget från skördestatistiken.

Andelen ekologisk odling påverkar normskörden

I denna statistikrapport redovisas 2021 års normskördar baserade på både konventionell och ekologisk odling, enligt den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

Under senare år har ekologisk odling blivit allt mera utbredd. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella, bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.

Det har inte varit möjligt att beräkna separata ekologiska respektive konventionella normskördar enligt regressionsmodellen, eftersom underlag saknas för de långa tidsserier som behövs. En begränsande faktor är också färre observationer av respektive odlingsform i underlaget för skördestatistiken. De normskördar som redovisas återspeglar den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

För att belysa de skillnader i skördenivå som kan förekomma redovisas i tablå A relativtal för ekologisk respektive konventionell hektarskörd jämfört med motsvarande hektarskörd enligt den ordinarie skördestatistiken på riksnivå. Relativtalen påverkas starkt av var i landet den ekologiska respektive konventionella odlingen huvudsakligen bedrivs, samt av andelen ekologisk odling. Uppgifter om skörd för ekologisk odling började samlas in år 2003. Med ekologisk odling avses här arealer med ersättning för ekologisk odling.

Den ekologiska odlingen är inte jämnt fördelad mellan olika delar av landet. Andelen av grödans areal som är ekologiskt odlad inverkar på det aktuella områdets normskörd. I tablå A redovisas andel ekologisk odling på riksnivå för olika grödor. Motsvarande uppgifter på länsnivå och för produktionsområden finns redovisade i följande Statistiska meddelanden (SM): ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (JO 14 SM 1801, JO 14 SM 1901 och JO 14 SM 2001).

Tablå A. Relativtal för ekologisk och konventionell skörd per hektar samt andel av total grödareal som odlats ekologiskt 2017, 2018 och 2019

Tablå A. Relativtal för ekologisk och konventionell skörd per hektar samt andel av total grödareal som odlats ekologiskt 2017, 2018 och 2019

Trimmade tioårsmedelvärden av konventionella hektarskördar

Från och med år 2013 har det funnits underlag för att ta fram tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Skörd från arealer som odlats konventionellt kan även innefatta skörd från extensivt odlade arealer.

Uppgifterna om konventionell skörd finns redovisade i tabell 12. I form av en kvot jämförs också dessa konventionella tioårsmedelvärden med motsvarande tioårsmedelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår i underlaget. Via den kvoten går det att få en överblick över vilka grödor och vilka områden som visar störst skillnad mellan de konventionella skördenivåerna och skördenivåerna enligt den ordinarie skördestatistiken.

För tröskad majs som odlats konventionellt redovisas trimmade tioårsmedelvärden för femte gången, tidigare medgav antalet undersökningsår endast att femårsmedelvärden togs fram. För matpotatis som odlats konventionellt har trimmade tioårsmedelvärden nu redovisats i två år. För konventionellt odlat vårrågvete redovisas femårsmedelvärden för andra gången.

Uppgifterna för konventionella hektarskördar finns redovisade för län, jordbrukets åtta produktionsområden och för hela riket. Statistik om konventionella skördenivåer behövs bland annat när åkermarkens produktionspotential i olika regioner ska analyseras.

Beräkning av trimmade tioårsmedelvärden för slåttervall

Slåttervall odlas på en tredjedel av den totala åkermarken i landet. Under åren 1998–2021 har det dock inte funnits underlag till att ta fram normskördar enligt regressionsmodellen för slåttervall. Det beror på att uppgifter om skörd av slåttervall inte samlades in alls under åren 1998–2001 och endast för första skörden under åren 1993–1997. Skördeundersökningen för vall baserades till och med 1997 på provtagningsresultat.

Ett ökat intresse för skörd av slåttervall gjorde att framtagning av statistik återupptogs år 2002. Datainsamlingen sker numera genom att ett urval av jordbrukare lämnar uppgifter om vallskörden via en särskild webbsida eller genom telefonintervjuer utförda av lantbrukskunniga intervjuare.

Det finns en viktig definitionsskillnad mellan hektarskörd för slåttervall enligt provtagningsmetoden och hektarskörd enligt den nu använda insamlingsmetoden. I provtagningsmetodens hektarskörd ingick skörd från återväxt som tillvaratagits genom bete. Betad återväxt ingår däremot inte i den nu använda metodens hektarskörd. Dessutom kan själva ändringen av insamlingsmetod i sig ha lett till nivåskillnader i den redovisade statistiken.

Det har även förekommit väsentliga ändringar av vallodlingstekniken under den senaste 20-årsperioden. Dessa förändringar har påverkat skördenivåerna för slåttervall. Ett exempel på detta är den ökade andelen ekologiskt odlad vall, som vanligen ger lägre skörd per hektar. År 2019 hade nästan 25 % av den totala slåttervallarealen ersättning för ekologisk odling. Skördenivån för den ekologiskt odlade slåttervallarealen var då på riksnivå 87 % av motsvarande konventionella skörd per hektar. Ett annat exempel på ändrad odlingsteknik är den ökade andelen tillvaratagande av vall i form av ensilage i stället för som hö. Tidigare skörd leder till bättre kvalitet men samtidigt blir de skördade kvantiteterna ofta lägre. Ytterligare en faktor av betydelse är att antalet mjölkkor har minskat, och förhållandevis stora vallarealer odlas numera extensivt.

På grund av den ovan nämnda luckan i skördestatistiken är det ännu inte möjligt att beräkna normskördar enligt regressionsmodellen för slåttervall, istället redovisas trimmade tioårsmedelvärden för hektarskörd av slåttervall, se tabell 10. Jämförelser med normskördar baserade på den tidigare provtagningsmetoden bör göras med beaktande av den ovan nämnda definitionsskillnaden och den förändrade odlingstekniken.

Kommentarer till tabellerna

Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket. För sockerbetor redovisas dock sedan 2018 endast normskördar för län och riket, eftersom underlag saknas för beräkning för skördeområden och produktionsområden.

Trimmade tioårsmedelvärden och femårsmedelvärden beräknas för län, produktionsområden och hela riket. För varje område och gröda beräknas normskörd respektive medelvärde förutsatt att grödan odlas i en sådan omfattning att tillräckligt beräkningsunderlag finns att tillgå.

I tabellerna redovisas normskörd, trimmat tioårsmedelvärde, femårsmedelvärde och antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna (ett jordbruksföretag kan medräknas flera gånger om det bidragit med skördeuppgifter flera år). Antalet avser summan av de jordbruksföretag vars hektarskördar utgjort beräkningsunderlag för de år som ingått vid framtagningen av grödans normskörd respektive medelvärde i det aktuella området.

När grödan saknas i ett område eller när normskörden är för osäker för att redovisas markeras detta med två punkter (..).

Tabeller

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan 1961 har normskördar beräknats årligen för ett antal grödor. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Denna information är tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bland annat bedömningar av årsmånens inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall. Normskördarna kan också tillsammans med preliminära grödarealer ge en första prognos av årets totalskördar. Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket.

Så tar vi fram statistiken

Beräkningarna baseras inte på någon enskild statistisk undersökning utan är en beräkningsmodell som utgår från 15, 10 alternativt 5 tidigare års skattningar av hektarskördar. Den population som statistiken avser utgörs av de jordbruksföretag i landet som odlar de grödor för vilka normskördar redovisas. Resultaten baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån den fördelning av odlingen som finns i landet.

Uppgifter beräknade enligt regressionsmodell redovisas totalt för riket samt för skördeområden, län och produktionsområden, för följande grödor:

Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete och blandsäd till mognad.

Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och oljelin.

Trindsäd: ärter.

Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse.

Sockerbetor: endast för län och riket.

Trimmade tioårsmedelvärden redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden, för följande grödor:

Majs, åkerbönor och slåttervall.

Femårsmedelvärden redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden, för följande gröda:

Vårrågvete.

Från och med år 2008 redovisas medelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Skörd från arealer som odlats ekologiskt påverkar inte dessa resultat. Via en kvot jämförs dessa konventionella medelvärden med motsvarande medelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår i underlaget.

Medelvärden för hektarskördar från konventionellt odlade arealer redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden.

Statistikens tillförlitlighet

Normskördar beräknas årligen för flertalet av de grödor för vilka skördeskattningar redovisas, samt för sockerbetor. För varje område och gröda redovisas ett värde, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning. Beräkningar görs enligt olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Om tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor framräknas ett medelvärde.

Normskörden i ett område, baserad på regressionsmodellen, beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor från Nordic Sugar) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeutveckling från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret. Antalet jordbruksföretag med skördeuppgift måste vara minst fem för varje enskilt år som ingår i beräkningsunderlaget. Antalet år med tillräckligt antal jordbruksföretag måste vara minst tio. Vid beräkningen används en regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och en stabiliseringsvariabel. Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den så kallade trendlinjen.

Resultat i ett område baserade på medelvärdesmodellen beräknas som medelvärden av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden. För de tio åren krävs underlag från minst fem jordbruksföretag för varje enskilt år. Metoden benämns ”trimmat tioårsmedelvärde”.

Vid beräkningen av femårsmedelvärden måste antalet jordbruksföretag vara minst tio för varje enskilt år av de fem år som ingår i beräkningsunderlaget.

I beräkningarna används resultaten från de senaste årens skördeundersökningar, som är statistiska urvalsundersökningar. Tillförlitligheten i normskördeberäkningarna beror därför dels av de urvals-, täcknings-, mät-, bortfalls- och bearbetningsfel som finns i dessa undersökningar, dels av modellfel som finns i beräkningarna.

Av felen i skördeundersökningarna torde främst urvalsfel, men till viss del även mätfel, påverka tillförlitligheten i statistiken. Se vidare i motsvarande kvalitetsdeklarationer (tidigare Beskrivning av statistiken) för ”Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter” (produkt JO0601), ”Skörd av potatis” (produkt JO0603), ”Skörd av slåttervall” (produkt JO0606) och ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (produkt JO0608).

Metoden för skördestatistikens urvalsundersökningar ändrades under senare delen av 1990-talet, vilket framförallt för potatis har påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför en effekt av denna förändring. Från och med 2007 års normskörd justerades regressionsmodellen så att metodbytet beaktas och på så vis anpassas normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå.

Regressionsmodellen bygger på antagandet att årets hektarskörd följer den trend som den aktuella grödan visat de senaste 15 åren. Den använda modellen är flexibel och reagerar bland annat på trendbrott. Eventuella modellfel kan inte kvantifieras.

Osäkerhetsmått redovisas inte. På läns-, produktionsområdes- och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda än på SKO-nivå. Antal företag med skördeuppgift som utgjort underlag för beräkningen redovisas dock, vilket kan ge viss vägledning om säkerheten.

Bra att veta

Normskördarna bygger på uppgifter från övrig skördestatistik, varför jämförbarheten med denna i princip är god. För potatis föreligger dock vissa skillnader mellan hektarskörden i den ordinarie skördestatistiken och motsvarande normskörd. För matpotatis avser normskörden hektarskörd av höst- och vinterpotatis. Vid beräkning av normskörd ingår inte färskpotatisodlingar eller odlingar mindre än 0,5 hektar. Areal angiven som vändteg ingår inte heller i normskördeberäkningarna, vare sig för matpotatis eller för potatis för stärkelse, utan hektarskörden beräknas för den satta arealen.

Spannmål redovisas sedan år 2004 med 14,0 % vattenhalt. Tidigare år har spannmål redovisats vid 15,0 % vattenhalt. Ändringen har efterfrågats bland användare av skördestatistiken. Det är en anpassning till den vattenhalt som oftast används vid redovisning av skördeuppgifter för spannmål.

Skörd av slåttervall redovisas sedan år 2019 med 0,0 % vattenhalt, vilket motsvarar 100,0 % torrsubstanshalt. Det förenklar jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i form av hö med 16,5 % vattenhalt, vilket motsvarar 83,5 % torrsubstanshalt.

Summary in English

This report contains standard yields for yield survey districts, counties, production areas and the whole country referring to the 2021 cultivation season. The standard yields are based on yield data from organic and non-organic farming according to the Swedish crop yield survey and for data on yields of sugar beet from Nordic Sugar.

Standard yields are calculated every year for cereals, dried pulses, potatoes, oilseed crops and sugar beet. The standard yield is an estimate of the yield that can be expected if the weather and other conditions that influence the crops are normal.

For grain maize, field beans and temporary grasses there are no complete time series of yield data that can be used for calculating standard yields based on 15 years. In its place, trimmed ten-year means are presented.

Non-organic yields per hectare are calculated as trimmed ten-year means for cereals, dried pulses, oilseed crops, table potatoes and temporary grasses.

Two dots (..) in the tables mean that basic data (the number of observations) is not sufficient to calculate standard yields with acceptable accuracy or that the crop is non-significant or non-existent in the area concerned.

Publiceringsdatum: 2021-06-11

Denna modul visas endast online