Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2021. Preliminär statistik för län och riket

Publiceringsdatum: 2021-12-14

Referensår: 2021 Produktkod: JO0601 Ämnesord: Skörd

Gerda Ländell 010-479 68 07 gerda.landell@scb.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Ogynnsamt väder sänkte hektarskördarna

På riksnivå blev skördeutfallet för de vårsådda spannmålsgrödorna mellan 20 och 28 % lägre är förra årets hektarskördar. Stockholms, Södermanlands, Västra Götalands och Västmanlands län är exempel på län som i år hade hektarskördar av vårkorn i nivå med de låga hektarskördar som tröskades under torråret 2018.

Den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt uppgå till 4 975 700 ton, vilket är 16 % mindre än i fjol. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren, där ett av åren är missväxtåret 2018, är årets spannmålsskörd 7 % mindre.

Hektarskörden av höstraps 5 % lägre än i fjol

För landet som helhet blev hektarskörden av höstraps 5 % lägre än fjolårsresultatet, 5 % högre än femårsgenomsnittet och 4 % lägre än normskörden. I Skåne län är odlingsarealen störst, och där blev hektarskörden av höstraps 6 % lägre än både förra årets hektarskörd och normskörden i länet. Totalskörden av raps- och rybsgrödorna beräknas preliminärt till 343 200 ton. Den tangerar förra årets resultat och överstiger femårsgenomsnittet med 8 %.

Hektarskörden av ärter 23 % lägre än förra året

Årets hektarskörd av ärter är 23 % lägre än fjolårsresultatet och 20 % lägre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden av ärter har beräknats till 56 500 ton, vilket är 22 % mindre än föregående års totalskörd.

Hektarskörden åkerbönor minskade med 19 %

Hektarskörden av åkerbönor blev 19 % lägre än förra året. Totalskörden har beräknats till 48 600 ton, vilket är 17 % mindre än fjolårsresultatet och 34 % mindre än femårsgenomsnittet.

Försenad vårsådd, sommartorka och regn vid skörden

Det kyliga och regniga vårvädret försenade vårsådden och medförde även omsådd och helt utebliven vårsådd. Försommaren och sommaren kom sedan med värme och torka, som ledde till brådmognad och små kärnor. När det var dags att skörda inleddes på många håll ihållande regnperioder, som har orsakat en del obärgade arealer.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på regional nivå om 2021 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framförallt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten

Det bör noteras att i femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra årets hektarskördar även med normskördarna, som Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Hektarskördarna av höstsådda grödor lägre än under 2020

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 6 590 kilo per hektar, vilket är 12 % lägre än förra årets hektarskörd, 3 % lägre än genomsnittet för de senaste fem åren och 6 % lägre än normskörden. Skördeutfallen för de övriga höstsådda grödorna är likartade. Hektarskörden av råg är 9 % lägre än i fjol, 6 % lägre än femårsgenomsnittet och 12 % lägre än normskörden.

Hektarskörden av höstkorn är 15 % lägre än förra året, delvis en effekt av att rödsotvirus dragit ner skördenivån. Från Gotlands och Kalmar län har det varit många kommentarer om angrepp av rödsotvirus, och där blev hektarskördarna av höstkorn 37 respektive 23 % lägre än under 2020. Hektarskörden av höstrågvete är 14 % lägre än i fjol, 6 % lägre än femårsgenomsnittet och 8 % lägre än normskörden.

Förra årets tidiga skörd och milda höst ledde till stora höstsådda arealer. En del av arealerna utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer.

Hektarskördarna av höstvete lägre än normskörden i södra Sverige

I figur A redovisas 2021 års hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

Hektarskördarna av höstvete är överlag lägre än både femårsgenomsnitten och normskördarna i de södra delarna av landet. Från Skåne och Blekinge län finns många kommentarer om att sommartorkan sänkte skördeutfallet per hektar.

I Gotlands och Kalmar län är hektarskördarna av höstvete 18 respektive 14 % lägre än femårsgenomsnittet och 25 respektive 21 % lägre än normskörden för dessa län. Även här var orsakerna framförallt torkan och värmen under sommarmånaderna, som innebar låga tusenkornvikter.

I Värmlands län är hektarskörden av höstvete 19 % lägre än femårsgenomsnittet och 22 % lägre än normskörden för länet. De vanligaste orsakerna till låga skördenivåer i länet var utvintringsskador och viltskador.

Femårsgenomsnitten tenderar att vara mer i nivå med normskördarna i de nordligare belägna länen, medan de istället är lägre än normskördarna i de sydligare länen. Det kan delvis vara en effekt av att torkan och värmen under 2018 sänkte hektarskördarna av höstvete mer i södra Sverige än norröver.

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och normskördarna, kg/hektarFörstora bilden

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2016-2021.

Vårsådda spannmålsgrödor hårt drabbade av ogynnsamt väder

Den kalla och regniga våren försenade vårsådden. På vissa håll kunde vårsådden inte genomföras förrän i mitten av juni, och en del av vårsådden uteblev helt. På de arealer som såddes strax före regnen bildades ofta en hård jordskorpa som hämmade tillväxten. Försommaren och sommaren blev alltför varm och torr vid axgång, och då matningen av kärnorna skulle ske. Lokala regnskurar och bevattning har medfört att skördeutfallet varierar, även mellan närbelägna jordbruksföretag.

För landet som helhet är årets hektarskörd av vårvete 25 % lägre än fjolårsresultatet, 17 % lägre än femårsgenomsnittet och 16 % lägre än normskörden. För vårkorn är hektarskörden 26 % lägre än förra årets resultat, 19 % lägre än femårsgenomsnittet och 24 % lägre än normskörden. Hektarskörden av havre är 27 % lägre än förra årets hektarskörd, 20 % lägre än femårsgenomsnittet och 23 % lägre än normskörden. Minskningarna är snarlika även för vårrågvete och blandsäd.

Låga hektarskördar av vårkorn i nästan hela landet

I figur B jämförs 2021 års hektarskördar av vårkorn med motsvarande femårsgenomsnitt och normskördar på länsnivå. Stockholms, Södermanlands, Västra Götalands och Västmanlands län är exempel på län som i år hade hektarskördar av vårkorn i nivå med de låga hektarskördar som tröskades under torråret 2018.

Jämfört med normskörden i länet var årets hektarskörd av vårkorn allra lägst i Gotlands län, tätt följt av Södermanlands, Västmanlands och Kalmar län.

I de fyra nordligaste länen är årets vårkornskördar mera i nivå med tidigare års resultat. Men även i dessa län finns exempel på torkskadade grödor, och framförallt obärgade arealer på grund av sent mognande grödor, som blev obärgade eftersom höstregn och tidig snö gjorde fältet ofarbara.

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och normskördarna, kg/hektarFörstora bilden

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2016-2021.

Skörd av kolvmajs ökar

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2021 till nästan 21 000 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 500 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs. Andelen av arealen där hela majskolvarna skördas och används som foder har ökat, vilket medfört att skörden per hektar har ökat. På riksnivå blev hektarskörden preliminärt 8 600 kilo per hektar, men den är mycket osäker eftersom majsen skördas sent, och skördeuppgifter ännu inte finns tillgängliga från alla majsodlare.

Obärgade arealer på grund av höstregn

Rapporter om obärgade arealer orsakade sent mognande grödor och ihållande höstregn finns från hela landet. I Stockholms, Södermanlands, Västmanlands och Dalarnas län blev omkring 3 % av spannmålsarealen obärgad, vilket är mer än vad som är normalt. I Gävleborgs län blev runt 4 % av spannmålsarealen obärgad, vilket också är mer än vad som är normalt.

I Västernorrlands, Västerbottens län och Norrbottens län blev preliminärt omkring 10, 9 respektive 7 % av den spannmålsareal som skulle tröskas helt obärgad. På riksnivå beräknas preliminärt 1,1 % av spannmålsarealen bli obärgad.

Knappt 5 miljoner ton spannmål har tröskats under 2021

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 4 975 700 ton, vilket är 16 % mindre än under 2020. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är det en minskning med 7 %.

En följd av den tidiga skörden 2020 och en gynnsam höst var att arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna blev stora. Höstvetearealen var under 2021 den största någonsin. Det bidrog till att öka spannmålsskörden. Totalskörden av höstvete minskade däremot med 116 300 ton, vilket motsvarar en minskning med 4 % jämfört med i fjol. Nästan 58 % av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete i år.

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till 934 700 ton, vilket är 32 % mindre än förra årets totalskörd. Vårkornarealen minskade med 24 420 hektar. Uppemot en femtedel av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn.

Havrearealen minskade med 11 470 hektar, och totalskörden av havre minskade med 255 700 ton, till totalt 551 900 ton. Det motsvarar också en minskning med 32 % jämfört med förra året. Årets havreskörd utgör i år 11 % av den totala spannmålsskörden.

Hektarskörden av ärter minskade med 23 %

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara 23 % lägre än under 2020. Den är 20 % lägre än femårsgenomsnittet där den låga hektarskörden från 2018 ingår, och 22 % lägre än normskörden. Omkring 4 % av ärtarealen beräknas preliminärt förbli obärgad.

Störst areal ärter fanns under 2021 i Uppsala och Östergötlands län. I figur C jämförs 2021 års hektarskördar av ärter med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I samtliga de län som redovisas i diagrammet är årets hektarskördar statistiskt signifikant lägre än både föregående års hektarskörd och normskörden. Undantaget Skåne län, är hektarskördarna av ärter också signifikant lägre än femårsgenomsnitten för respektive län.

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och normskördarna, kg/hektarFörstora bilden

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2016-2021.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 56 500 ton. Den är 22 % lägre än förra årets totalskörd och 23 % lägre än femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor 19 % lägre än i fjol

Årets hektarskörd av åkerbönor blev 19 % lägre än under 2020, och 18 % lägre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Hektarskörden av åkerbönor minskar för tredje året i rad om man bortser från missväxtåret 2018. Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 28 % lägre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

I figur D visas 2021 års hektarskördar av åkerbönor tillsammans med femårsgenomsnitten de trimmade tioårsmedevärdena för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. För åkerbönor redovisas trimmade tioårsmedelvärden, eftersom den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna normskördar enligt regressionsmetoden saknas.

För Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län är årets hektarskördar av åkerbönor statistiskt signifikant lägre än både femårsgenomsnitten och tioårsmedelvärdena, och de är även lägre än föregående års hektarskördar. Regn under vårbruket, sen sådd, torka i juli och slagregn med blöta förhållanden vid tröskningen var vanliga förklaringar till låga skördenivåer.

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och de trimmade tioårsmedelvärdena, kg/hektarFörstora bilden

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och de trimmade tioårsmedelvärdena, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2016-2021.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 48 600 ton, vilket är 17 % mindre än förra året, och 34 % mindre än femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 36 % av den totala odlingsarealen var belägen under 2021.

Hektarskörden av höstraps 5 % lägre än under 2020

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 5 % lägre än fjolårsresultatet, 5 % högre än femårsgenomsnittet och 4 % lägre än normskörden. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, frostskador, torka och hagelskador som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

I Skåne län odlades 45 % av den totala höstrapsarealen under 2021, och där blev hektarskörden av höstraps 6 % lägre än förra årets resultat. I figur E jämförs 2021 års hektarskördar av höstraps med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Uppsala och Västra Götalands län var årets hektarskördar av höstraps statistiskt signifikant högre än både femårsgenomsnitten och normskördarna.

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och normskördarna, kg/hektarFörstora bilden

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2021. Jämförelse med genomsnitten för 2016–2020 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2016-2021.

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 343 200 ton, vilket är i nivå med förra årets resultat och 8 % mer än femårsgenomsnittet.

Höstrapsarealen ökade med 5 % jämfört med 2020 års areal, och med 4 % jämfört med femårsgenomsnittet. Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar.

Hektarskörden av vårraps är preliminärt 11 % lägre än fjolårsnivån, och i samma storleksordning som femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av oljelin minskade med 7 %

Årets hektarskörd av oljelin är för landet som helhet 7 % lägre än i fjol och 11 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Jämfört med normskörden är den 16 % lägre. Under 2021 odlades 42 % av oljelinarealen i Östergötlands län.

Odlingsarealen av oljelin ökade med närmare 1 500 hektar jämfört med 2020, och uppgår under 2021 till drygt 3 700 hektar. Totalskörden har preliminärt beräknats till 5 500 ton.

Odlingsbetingelser

Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2020 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del lantbrukare har nu under 2021 skrivit kommentarer om att utvintringsskador ledde till ojämna bestånd. Våren var kall och regnig så vårbruket och vårsådden försenades på många håll, och det förekom även frostskador. En del arealer behövde sås om och andra arealer blev inte vårsådda alls. Det har även rapporterats om översvämningar från en del håll i landet. De sent sådda vårgrödorna hade inte hunnit utvecklas tillräckligt för att klara den torra och varma försommaren och sommaren som sen följde. Svår torka i samband med axgång medförde små kärnor, låga rymdvikter och brådmognad. Främst höstkornet, men även andra spannmålsgrödor drabbades av rödsotvirus. Lokala regnskurar och bevattning har räddat en del grödor, så skördenivåerna varierar. När det började bli dags för tröskning kom det återigen stora regnmängder, som ibland var så intensiva att markerna inte kunde bära skördemaskinerna. Den sena vårsådden medförde också att grödorna mognade sent. Större arealer än vad som är normalt blev obärgade.

Obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt 1,1 % av spannmålsarealen vara obärgad, vilket motsvarar 10 430 hektar.

För raps och rybs är den obärgade arealen 0,7 % eller 770 hektar.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar 3,5 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt 1,4 % på riksnivå.

Problem med viltskador

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkar skörderesultatet. Skador orsakade av vildsvin, älgar hjortar, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). För att statistiken om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder ska redovisas finns ingen begränsning med avseende på medelfel.

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets statistikrapport ”Jordbruksmarkens användning 2021”. För blandsäd, ärter och åkerbönor används underlaget till den ovan nämnda statistikrapporten. De grödarealer som redovisas i föreliggande statistikrapport har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Hektarskörd, areal och totalskörd

Obärgade arealer

Areal skördad som grönfoder

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2021 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 434 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Slutliga resultat för 2021 kommer att redovisas under våren 2022. Skördestatistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2022 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Undersökningen om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2021 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda och dess vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer beräknas totala skördar.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 8,9 %, varav vägrare 3,5 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

Summary in English

This report provides preliminary results for the year 2021 on the yield per hectare and total production of cereals, dried pulses and oilseed crops. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 4 975 700 tonnes. This is 16 % less than in 2020 and 7 % less than the average for the previous five years 2016–2020.

Total production of peas is estimated at 56 500 tonnes, which is 22 % less than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 48 600 tonnes.

The 2021 harvest of rape and turnip rape is estimated at 343 200 tonnes. This is at the same level as in 2020 and 8 % more than the average for the last five years. The total production of oil flax is estimated at 5 500 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use the Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the survey of 2021 consists of 4 434 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from regional data on yield per hectare; area statistics are calculated from final data on usage of arable land in 2021. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded. The statistics on yields correspond with yield per hectare of sown areas minus areas cut as green fodder. Yields per hectare on harvested areas are not published. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

The tables show yield per hectare in kilograms (kg), crop areas and total production in metric tonnes. Standard errors are given for the yield per hectare, total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Hitta på sidan