Energianvändning i växthus 2020. Tomat, gurka och prydnadsväxter.

Referensår: 2020 Ämnesord: Trädgård

Jörgen Persson 036-15 59 43 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Under 2000-talets första decennium minskade den svenska växthusodlingens energi­förbrukning med drygt 50 %, samtidigt som användningen av fossila bränslen minskade i hög takt. Sedan början av 2010-talet har energiförbrukningen stabiliserats, medan användningen av fossila bränslen har fortsatt minska.

Under 2020 förbrukade växthusodlingen drygt 610 MWh, vilket var ungefär samma förbrukning som under de fyra undersökningarna mellan 2011 och 2017. Förbrukningen av fossila bränslen minskade från 18 till 13 % av den totala energiförbrukningen mellan 2017 och 2020, medan andelen biobränslen ökade från 59 till 61 % under samma period.

Syfte

Den här rapporten visar energianvändningen i svenska växthus under perioden 2002–2020 för samtliga växthus med trädgårdsodling om minst 200 kvm, med allt från helt ouppvärmd till fullständigt uppvärmd växthusyta. Vi redovisar statistiken utifrån odlingsinriktning, energislag, växthusens storlek och deras geografiska hemvist uppdelat på fyra regioner.

Odlingsinriktningarna vi fokuserar på är dels all växthusodling, dels specialiserad odling av tomat, gurka eller prydnadsväxter, där specialiserad odling syftar på företag som odlar respektive kultur på minst 90 % av deras totala odlade yta.

Energislagen vi redovisar delas övergripande in i fossila bränslen, biobränslen och övriga energikällor, där de två förstnämnda kategorierna samlar energikällor som förbränns lokalt, medan övriga energikällor består av el och fjärrvärme som levereras från andra anläggningar och som kan härstamma från såväl fossila som förnybara energikällor.

Huvuddelen av energin inom växthusodlingen används för uppvärmning, men viss energi går också till belysning och diverse driftsystem. Energianvändningen som redovisas i denna rapport inkluderar enbart den energi som används direkt i växthusdriften, men inte förbrukning till transport eller lagring.

Faktorer som inverkar på energiförbrukningen inkluderar klimat, odlingssäsongens längd, gröda, växthusets energieffektivitet (utformning, isoleringsgrad, täthet, etc.), energikällans omvandlingsgrad och eventuella åtgärder för att minska energiförluster, till exempel användandet av energiväv för att minska värmeutstrålning. I en undersökning som denna kan klimatmässiga årsvariationer ha stor inverkan på resultaten, i synnerhet när data analyseras i hög upplösning.

All statistik finns att ladda ner i form av ett Excel-dokument under rubriken Tabeller.

Översikt av den specialiserade odlingen

Under 2020 bedrev totalt 638 företag odling i växthus på en yta om minst 200 kvadratmeter. Av dessa ägnade sig 35 företag åt specialiserad odling av tomat, medan 46 och 294 företag bedrev specialiserad odling av gurka respektive prydnadsväxter (specialiserad odling innebär i det här fallet att minst 90 % av företagets odlade yta ägnades åt respektive kultur).

Sedan början av 2000-talet har den totala växthusytan varierat mellan 250 och 380 hektar (tabell 1). Under 2020 var den totala ytan knappt 320 hektar, av vilken 36 hektar ägnades åt specialiserad tomatodling, medan 71 och 125 hektar ägnades åt specialiserad odling av gurka respektive prydnadsväxter (figur A, tabell 2–4). Den specialiserade odlingen utgjorde 79, 84 respektive 84 % av den totala odlingen av tomat, gurka och prydnadsväxter.

Företagens storlekfördelning skilde sig mellan de olika odlingsinriktningarna. Inom den specialiserade tomat- och gurkodlingen sker en mycket stor andel av den totala odlingen i företag med minst 10 000 kvm växthusyta, medan den specialiserade odlingen av prydnadsväxter till mer än hälften sker i företag med mindre än 10 000 kvm växthusyta (figur A, tabell 1–4).

Figur A. Övre delen av figuren visar andelen odlad yta fördelat på odlingsinriktning och de företagens storleksklass 2020. Den undre delen av figuren visar andelen odlad yta fördelad på odlingsinriktning och region 2020.

Figur A. Övre delen av figuren visar andelen odlad yta fördelat på odlingsinriktning och de företagens storleksklass 2020. Den undre delen av figuren visar andelen odlad yta fördelad på odlingsinriktning och region 2020.

Totalt sett täcktes 69 % av växthusytan av energi- eller skuggväv under 2020, men andelen skilde sig påtagligt beroende på såväl odlingsinriktning, storleksklass och region (tabell 18). Tillgången till vävar var störst inom tomatodlingen, i de största växthusen och i region 1. Vävtillgången har generellt sett ökat påtagligt sedan 2002, men ökningen har i mångt och mycket avstannat sedan 2017.

Energiförbrukning

Mellan 2002 och 2011 minskade den svenska växthusodlingens energiförbrukning drastiskt, från 1 265 GWh till 643 GWh. Därefter har energiförbrukningen varit i stort sett densamma för att under 2020 landa på 613 GWh (figur B, tabell 1).

Figur B. Den vänstra delen av figuren visar den totala energiförbrukningen i växthusodlingen mellan 2002 och 2020, fördelat på odlinginriktning. Den högra delen av figuren visar den relativa energiförbrukningen 2020, fördelat på odlingsinriktning. GWh betyder gigawattimmar (miljontals kilowattimmar). kWh/kvm betyder kilowattimmar per kvadratmeter.

Figur B. Den vänstra delen av figuren visar den totala energiförbrukningen i växthusodlingen mellan 2002 och 2020, fördelat på odlinginriktning. Den högra delen av figuren visar den relativa energiförbrukningen 2020, fördelat på odlingsinriktning. GWh betyder gigawattimmar (miljontals kilowattimmar). kWh/kvm betyder kilowattimmar per kvadratmeter.

Minskningen har skett inom samtliga odlingsinriktningar, men i något olika grad. Inom den specialiserade odlingen av prydnadsväxter minskade energiförbrukningen med 70 % mellan 2002 och 2020, medan den minskade med 49 och 41 % inom tomat- respektive gurkodlingen. Inom den övrig odlingen minskade energiförbrukningen med 19 % under samma period (tabell 2–4).

Men den totala energiförbrukningen visar bara en del av sanningen och bilden blir mer komplett genom att se på den relativa energiförbrukningen, eller förbrukningen per ytenhet. Även där är minskningarna påtagliga; för odlingen av prydnadsväxter gick den relativa förbrukningen ner med 63 %, från 383 till 143 kWh per kvm, medan den för tomat- och gurkodlingen minskade med 33 respektive 60 % (figur B och C, tabell 5).

Figur C. Den tre diagrammen visar den relativa energiförbrukningen mellan 2002 och 2020, till vänster fördelat på odlinginriktning, i mitten fördelat på storleksklass och till höger fördelat på region. kWh/kvm står för kilowattimmar per kvadratmeter.

Figur C. Den tre diagrammen visar den relativa energiförbrukningen mellan 2002 och 2020, till vänster fördelat på odlinginriktning, i mitten fördelat på storleksklass och till höger fördelat på region. kWh/kvm står för kilowattimmar per kvadratmeter.

Om man istället ser till storleksklass, har den relativa förbrukningen generellt sett minskat mer ju mindre växthusen är. För växthusen under 1 000 kvm har den minskat med 77 %, medan den för växthus med minst 10 000 kvm yta har minskat med 37 % (figur C, tabell 6).

Den relativa förbrukningen har minskat mellan 2002 och 2020 i samtliga regioner och skiljer sig inte påtagligt mellan regionerna, även om det finns en viss tendens till högre förbrukning ju längre norrut man kommer (figur C, tabell 5).

Energislagens användning

Energislagen som används i den svenska växthusodlingen kan grovt indelas i tre grupper: fossila bränslen, biobränslen och övrig energi, där de två förstnämnda förbränns i egna anläggningar, medan övrig energi levereras utifrån.

Sedan 2002 (då vi började samla in statistik) har sammansättningen av de energislag som används inom den svenska växthus­odlingen förändrats rejält. Fossila bränslen har gått från att utgöra 77 % av den totala energiförbrukningen 2002, till att utgöra bara 13 % år 2020 (figur D, tabell 7).

Under samma period har andelen biobränslen ökat från 5 till 61 % av den totala energi­förbrukningen, medan andelen övrig energi, som består av fjärrvärme och el (inklusive värmepumpar av olika slag), har gått från 18 % till 27 %. Sett till enskilda bränsleslag har mängden eldningsolja minskat dramatiskt, medan mängden bark, flis och spån istället har ökat väldigt mycket (figur D).

Figur D. Det vänstra diagrammet visar total energiförbrukning i den svenska växthusodlingen 2002-2020, fördelat på energislag. Det högra diagrammet visar relativ förbrukning av olika energikällor där gröna toner visar biobränslen, bruna toner fossila bränslen och blå toner övrig energi. GWh betyder gigawattimmar, eller miljontals kilowattimmar.

Figur D. Det vänstra diagrammet visar total energiförbrukning i den svenska växthusodlingen 2002-2020, fördelat på energislag. Det högra diagrammet visar relativ förbrukning av olika energikällor där gröna toner visar biobränslen, bruna toner fossila bränslen och blå toner övrig energi. GWh betyder gigawattimmar, eller miljontals kilowattimmar.

Förändringarna har skett i samtliga regioner, odlingsinriktningar och storleksklasser, om än i något olika utsträckning (figur E, tabell 8–14). Ett par iakttagelser är att utvecklingen mot minskad användning av fossila bränslen går långsammare i små än i större företag och att användningen av fossila bränslen inom den specialiserade tomatodlingen var i princip obefintlig under 2020.

Figur E. Den relativa användningen av olika energislag fördelat efter region, odlingsinriktning och storleksklass.

Figur E. Den relativa användningen av olika energislag fördelat efter region, odlingsinriktning och storleksklass.

Ett annat sätt att se på förändringarna i energiförbrukning är att titta på andelen företag som använder respektive energikälla. Under 2020 använde 522 av de totalt 638 växthusodlande företagen någon form av energi i sin odling. Av dessa 522 företag använde 54 % någon form av fossilt bränsle, medan 48 och 62 % använde biobränslen respektive övrig energi. I likhet med den totala energianvändningen minskar andelen företag som använder fossila bränslen kontinuerligt, medan andelen som använder biobränsle hela tiden ökar. Andelen företag som använder övriga energikällor har också ökat över tid, om än inte lika stadigt (figur F, tabell 15).

Användningen av olika typer av biobränslen skiljer sig åt beroende på om man ser till använd energimängd eller antal företag med användning. Medan energiförbrukningen från kategorin bark, flis och spån är ojämförligt störst, så utgör pellets och briketter den energikälla som används av flest företag (figur D och F).

Figur F. Vänstra diagrammet visar andel företag som använde respektive energityp 2002-2020. Högra diagrammet visar andelen av de företagen med biobränslen, som använde respektive typ 2002-2020.

Figur F. Vänstra diagrammet visar andel företag som använde respektive energityp 2002-2020. Högra diagrammet visar andelen av de företagen med biobränslen, som använde respektive typ 2002-2020.

Totalt sett bedrev 18 % av växthusföretagen sin odling utan någon energiförbrukning alls. Drygt hälften av de företag som förbrukade någon form av energi i odlingen under 2020 nyttjade mer än en energityp, medan 15, 11 respektive 14 % av företag enbart använde fossila bränslen, biobränslen eller övrig energi (tabell 16). Om man istället ser till energiförbrukningen, använde företag som nyttjade mer än en energityp 85 % av den sammanlagda förbrukade energin under 2020 (tabell 17).

Tablå A. Karaktärisering av företag med användning av olika energislag 2020.

Tablå A. Karaktärisering av företag med användning av olika energislag 2020.

En generell karaktärisering av företag som i hög grad förlitade sig på endera energislag (tablå A) antyder att:

  • Företag med en hög andel fossila bränslen är i genomsnitt mindre, odlar mer gurka och betydligt mindre tomat, samt har mindre energi- och skuggväv än andra företag med uppvärming.
  • Företag med hög andel biobränslen är större, har högst relativ energiförbrukning och odlar relativt sett mer tomat och mindre prydnadsväxter än andra företag med uppvärming.
  • Företag med hög andel övrig energi odlar förhållandevis mycket prydnadsväxter och är i likhet med företag som använder mindre än 75 % av något specifikt energislag lite jämnare utspridda över landet än andra företag.
  • Företag med mindre än 75 % av någondera energislag odlade i förhållandevis stor utsträckning prydnadsväxter och blandade grödor och var likt företag med hög andel övrig energi relativt utspridda över landet.
  • Företag som inte utnyttjade någon energi i sin odling var i särklass minst, odlade i högst utsträckning gurka eller blandade grödor samt hade lägst andel energi- och skuggväv.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken visar energiförbrukningen i den svenska växthus­odlingen vart tredje år med start 2002 och slut 2020 och omfattar alla kända yrkesverksamma växthusodlare med odling om minst 200 kvadratmeter. Statistiken inkluderar energiförbrukning för uppvärmning, belysning och drift, men inte för lagring och transporter.

Rapporten delar upp energiförbrukningen på olika specialiserade odlingsinriktningar, som grundar sig på att minst 90 % av företagets odlade yta består av odling av respektive kultur (tomat, gurka eller prydnadsväxter).

Energislagen vi redovisar delas övergripande in i fossila bränslen, förnybara bränslen och övriga energikällor, där de två förstnämnda kategorierna samlar energikällor som förbränns lokalt, medan övriga energikällor består av el och fjärrvärme som levereras från andra anläggningar och som kan härstamma från såväl fossila som förnybara energikällor. I begreppet övriga energikällor ingår energi från olika former av värmepumpar, i form av den el som förbrukas vid drift av pumparna.

Så tar vi fram statistiken

Uppgifterna som statistiken baseras på kommer från en enkätundersökning som vi genomför vart tredje år och som riktar sig till samtliga yrkes­verksamma odlare av trädgårdsväxter med odling om minst 0,25 hektar på friland, eller 200 kvadratmeter i växthus. Den senaste undersökningen hade namnet Trädgårdsproduktion 2020 och genomfördes i början av 2021.

För denna rapport rensar vi uppgifterna på företag med växthus­odling på mindre än 200 kvadratmeter, vilket innebär att statistiken i den här rapporten inte fullt ut stämmer överens med annan statistik på trädgårdsområdet (om än skillnaderna är små).

För en mer ingående beskrivning av hur vi tar fram statistiken hänvisar vi till dokumentet Statistikens framställning för undersökningen Trädgårdsproduktion 2020, som finns under rubriken Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Tillförlitligheten för 2020 års statistik är god. De huvudsakliga felkällorna utgörs av de företag som inte svarade på undersökningen, samt eventuell felrapportering av företagens energiförbrukning (som är en relativt komplex variabel att svara på för många företag). Ingen av dessa felkällor bedöms ha någon påtaglig inverkan på statistikens kvalitet eller jämförbarhet, vare sig över tid eller gentemot annan statistik.

Sett över tid bör man vara något försiktig med direkta jämförelser mot statistiken för åren 2008 och 2011, då täckningen av företag inte var komplett. Detta gäller framför för antalet företag, men i något mindre grad även för energiförbrukning och användning av olika energikällor eftersom undertäckningen framför att drabbade mindre företag.

För en mer ingående beskrivning av statistikens kvalitet hänvisar vi till den Kvalitets­deklaration för undersökningen Trädgårdsproduktion 2020, som finns under rubriken Metod och kvalitet.

Summary in English

During the first decade after the year 2000, the energy consumption by Swedish greenhouse growers fell by more than 50 %, at the same time as the use of fossil fuels rapidly decreased. Following 2010, the energy consumption has stabilized, while the use of fossil fuels has kept decreasing.

During 2020, the greenhouse growers consumed just over 610 MWh, which was about the same as during the last four surveys between 2011 and 2017. The use of fossil fuels decreased from 18 to 13 % of the total energy consumption between 2017 and 2020, while the share of biofuels increased from 59 to 61 % during the same period.

Publiceringsdatum: 2022-04-25