Jordbrukarhushållens inkomster 2020

Syfte

I denna statistikrapport presenterar vi jordbrukarhushållens genomsnittliga inkomster. Vi redovisar också fördelning på inkomstkällorna tjänst, kapital och näringsverksamhet. Statistiken publiceras årligen. Redovisningen omfattar jordbruksföretagaren och deklarerande personer i hushållet.

Hushåll som driver jordbruksföretag i aktiebolagsform ingår inte.

Undersökningens syfte är att dels belysa utvecklingen och sammansättningen av jordbrukarhushållens inkomster för olika grupper av jordbruksföretag, dels att belysa utvecklingen av hushållsinkomst efter transfereringar och dess sammansättning för jordbrukarhushåll. Statistiken syftar också till att spegla inkomsternas sammansättning för de personer som ingår i hushållet, t.ex. efter kön. Särskild vikt läggs vid att studera inkomsten från näringsverksamhet.

Hushållsinkomster

Nedan redovisar vi hur hushållsinkomster före och efter transfereringar beräknas.

+ Inkomst av tjänst, inklusive inkomster av tjänst intjänad i norden från och med 2020.

- Allmänna avdrag.

+ Överskott av näringsverksamhet.

- Underskott av näringsverksamhet.

+ Överskott av kapital.

- Underskott av kapital.

= Hushållsinkomst före transfereringar.

+ Skattefria positiva transfereringar (barnbidrag med mera).

- Negativa transfereringar (skatter med mera).

= Hushållsinkomst efter transfereringar.

I avsnittet ”kort om statistiken” hittar du mer information om samtliga variabler.

I tabell 1 (se tabellavsnittet) redovisar vi resultatet för variablerna för inkomståren

2018, 2019 och 2020.

För samtliga jordbrukarhushåll förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2019 och 2020 enligt följande:

• Inkomsten av tjänst minskat med allmänna avdrag ökade med 14 700 kr (+ 4 %) till 428 000 kr.
  
• Nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 4 400 kr (+ 6 %) till 81 000 kr.
• Nettoinkomsten av kapital minskade med 3 500 kr (- 13 %) till 23 600 kr och nettoförändringen expansionsfond ökade med 2 000 kr (2 013 %) till 2 100 kr.
• Hushållsinkomsten före transfereringar ökade med 17 600 kr (+3 %) till 534 600 kr.
• De positiva transfereringarna ökade med 300 kr (+ 3 %) till 12 000 kr och de negativa transfereringarna ökade med 5 900 kr (+ 4 %) till 138 200 kr.
• Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 12 100 kr (+ 3 %) till 406 900 kr.
  
  

För hushåll med heltidsjordbruk, jordbruksföretag som kräver en arbetsinsats om minst 1 600 standardtimmar per år, förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2019 och 2020 enligt följande:

• Inkomsten av tjänst minskat med allmänna avdrag ökade med 6 700 kr (+ 2 %) till 321 900 kr.
• Nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 22 000 kr (+ 11 %) till 218 200 kr.
• Nettoinkomsten av kapital ökade med 100 kr till 42 000 kr och nettoförändringen expansionsfond ökade med 5 200 kr (+290 %) till 7 000 kr.
• Hushållsinkomsten före transfereringar ökade med 34 100 kr (+ 6 %) till 589 000 kr.
• De positiva transfereringarna ökade med 200 kr (+ 2 %) till 15 200 kr och de negativa transfereringarna ökade med 10 700 kr (+ 8 %) till 150 700 kr.
• Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 23 700 kr (+ 6 %) till 451 900 kr.
  
  

För hushåll med småbruk, jordbruksföretag där arbetsbehovet är lägre än 400 standardtimmar per år, förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren
2019 och 2020 enligt följande:

• Inkomst av tjänst minskat med allmänna avdrag ökade med 18 400 kr (+ 4 %) till 486 500 kr.
• Nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 300 kr (- 1 %) till 21 000 kr.
• Nettoinkomsten av kapital minskade med 4 500 kr (- 23 %) till 15 400 kr och nettoförändringen expansionsfond ökade med 900 kr till 800 kr.
• Hushållsinkomsten före transfereringar ökade med 14 600 kr (+ 3 %) till 523 600 kr.
• De positiva transfereringarna ökade med 300 kr (+ 3 %) till 10 500 kr och de negativa transfereringarna ökade med 4 500 kr (+ 3 %) till 137 000 kr.
• Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 10 300 kr (+ 3 %) till 395 500 kr.
  
  

Hushållsinkomster efter transfereringar för olika jordbrukarhushåll

I tabell 5 (se tabellavsnittet) redovisas den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för hushåll med heltidsjordbruk och småbruk under åren 2018 -2020.

I tabell 5 finns också uppgifter för driftsinriktningar, areal, åldersgrupper, län och produktionsområden.

Skillnader i hushållsinkomster efter transfereringar mellan länen

Den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll var 2020 högst i Jönköpings län, 430 500 kr, följt av Uppsala län, Västmanlands län och Hallands län med 424 500 kr, 423 500 kr och 422 000 kr. Det innebär att de genomsnittliga hushållsinkomsterna efter transfereringar låg 5,8 % över riksgenomsnittet på 406 900 kr för Jönköpings län. Motsvarande siffror var 4,3 % för Uppsala län, 4,1 % för Västmanlands län och 3,7 % för Hallands län.

I kategorin heltidsjordbruk hade jordbrukarhushållen i Hallands län högst genomsnittlig hushållsinkomst efter transfereringar med 489 700 kr vilket var 8,4 % över riksgenomsnittet om 451 900 kr för heltidsjordbruk. Därefter följde Uppsala, Västmanland och Skåne län med över 472 000 kr.

För samtliga jordbrukarhushåll var den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar lägst i Gotlands län med 376 300 kr, det vill säga 7,5 % under riksgenomsnittet. Dalarnas län hade lägst genomsnittlig hushållsinkomst för heltidjordbruk med 387 700 kr vilket är 14,2 % under riksgenomsnittet.

I kategorin småbruk hade jordbrukarhushållen i Kalmar län högst hushållsinkomster efter transfereringar, 422 800 kr det vill säga 6,9 % över riksgenomsnittet för småbruk om 395 500 kr. Därefter följde Jönköpings län och Östergötlands län med 420 600 kr och 418 600 kr. Jämtlands län hade den lägsta genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar med 372 000 kr.

Förvärvsinkomster

Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag.

I tabell 2 (se tabellavsnittet) hittar du en sammanställning över förvärvsinkomsterna.

Vid en jämförelse mellan samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk, var de genomsnittliga totala taxerade förvärvsinkomsterna år 2020 högst för heltidsjordbruk med 551 700 kr. Motsvarande siffror för samtliga jordbrukarhushåll och småbrukshushåll var 526 400 kr respektive 527 700 kr.

Inkomst av tjänst är en stor del av förvärvsinkomster för samtliga jordbrukarhushåll oberoende av om de har heltidsjordbruk eller småbruk. För hushåll med heltidsjordbruk var taxerad inkomst av tjänst 2020 i genomsnitt 58 % av förvärvsinkomsten och för småbrukarhushåll 92 %.

Näringsinkomster

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet

För att bättre belysa det ekonomiska utfallet i näringsverksamheten justerar vi inkomst av näringsverksamhet med resultatreglerande poster. Detta gör vi genom att räkna fram variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. Mer information om nedanstående variabler hittar du under ”Kort om Statistiken”.

Nedan redovisar vi hur justerad inkomst av näringsverksamhet beräknas.

+ Taxerad inkomst av näringsverksamhet

+/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre underskott

– underskott uppkomna under året

= Årets nettoinkomst av näringsverksamhet

+/– expansionsmedel netto

+/– räntefördelning netto

= Samlad inkomst av näringsverksamhet

+/– periodiseringsfond netto

= Justerad inkomst av näringsverksamhet

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största skillnaden mellan den beräknade variabeln samlad inkomst av näringsverksamhet och den taxerade inkomsten av näringsverksamhet utgörs av posten räntefördelning, netto, även om justering även sker gentemot expansionsmedel, netto.

Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond, netto (avsättning
minus återföring) och resulterar i variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet.

I tabell 6 (se tabellavsnittet) redovisas samlad och justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för jordbrukarhushåll med heltidsjordbruk och småbruk.

Justerad inkomst av näringsverksamhet för jordbrukarhushåll med olika driftsinriktningar

I figur B visas hur den justerade inkomsten av näringsverksamhet skiljer sig mellan olika driftsinriktningar.

För såväl samtliga jordbrukarhushåll som hushåll med heltidsjordbruk var den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet under 2020 högst hos företag med driftsinriktningen mjölkkor med 334 000 kr respektive 334 900 kr.

Skillnaden mellan den genomsnittliga justerade näringsinkomsten för hushåll med heltidsjordbruk och samtliga jordbrukarhushåll var störst för driftsinriktningen andra lantbruksdjur (till exempel produktion av gris, fjäderfä och får).

Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats.

För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren 2006-2020. Just för dessa jordbrukarhushåll bör justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor, utan får istället tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år är det möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tabell 7 (se tabellavsnittet). I tabellen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats.

Det under året 2020 uppkomna underskottet var i genomsnitt 31 400 kr för samtliga jordbrukarhushåll. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var lägre (14 000 kr) än de under år 2020 uppkomna underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst av näringsverksamhet 17 400 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

Det totala genomsnittliga överskottet var för samtliga hushåll i genomsnitt 112 400 kr, vilket är 10 200 kr högre än året före. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 5 800 kr till 31 400 kr. Sammantaget innebar detta att den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 4 400 kr (+ 5,7 %) till 81 000 kr. Den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 10 900 kr (+ 12,4 %) till 98 400 kr.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

I tabell 8 (se tabellavsnittet) hittar du samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

Räntefördelning, netto var för samtliga hushåll i genomsnitt 15 600 kr år 2020, vilket är 4 % lägre jämfört med föregående år.

Av den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet som var 98 700 kr är det 16 % som avser nettoförändringen av räntefördelning och som därmed beskattades som kapitalinkomst. Av tabell 8 framgår också att andelen är ännu högre för hushåll med småbruk, 29 % och lägre för hushåll med heltidsjordbruk, 12 %.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond är väsentligt lägre än nettobeloppet för räntefördelning. Under år 2020 var de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva. Avsättningarna var således större än återföringarna. Detta gäller samtliga jordbrukarhushåll, även fördelat på grupperna heltidsjordbruk och småbruk. Vi ser däremot negativa genomsnittliga nettobelopp för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfonderna för jordbrukarhushåll som har 20,1 – 30 ha åker samt för hushåll med blandat jordbruk som domineras av växtodling. Nettobeloppen för periodiseringsfonderna var positiva för samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk men negativa för småbruk. Det genomsnittliga nettobeloppet för hushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfonderna var även negativt för jordbrukarhushåll med 2,01-100 ha åker liksom för driftsinriktningarna köttdjur och nötkreatur, blandat (kombination av mjölkkor och nötkreatursuppfödning).

Inkomster fördelade på kvinnor och män

Förvärvsinkomster

I tablå A presenteras förvärvsinkomster fördelade på samtliga kvinnor och män i jordbrukarhushållen från och med år 1999.

Antalet personer som ligger till grund för denna tablå presenteras i tabell 10 (se tabellavsnittet). Redovisning av kvinnors och mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier hittar du i tabell 11 (se tabellavsnittet).

I tablå A redovisas förvärvsinkomster för åren 1999-2020. Den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet och inkomst av tjänst ökade 2020 för både kvinnor och män.

Sedan 1999 har såväl inkomst av tjänst som inkomst av näringsverksamhet ökat för både kvinnor och män. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet har ökat mindre än för männen sedan 1999. Kvinnors inkomst av tjänst har ökat i något större utsträckning än männens och överstiger männens inkomst av tjänst alltsedan 1999. Totalt sett har däremot männens sammanräknade förvärvsinkomst ökat i sådan omfattning att det nominella gapet mellan männens och kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst blivit 87 % större 2020 jämfört med 1999.

När man istället uttrycker kvinnornas inkomst av näringsverksamhet i procent av männens uppgår den till 33 %. Motsvarande värden avseende inkomst av tjänst respektive sammanräknad förvärvsinkomst är 105 % respektive 86 %. De här värdena har varit stabila under perioden 1999 – 2000 då det enbart varit fem till sex procentenheters skillnad mellan max- och min-värdena för dessa tre variabler.

Justerade inkomster för företagare

Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13-14 (se tabellavsnittet) redovisas inkomsten för företagaren och i tabell 15 för de som är gifta/sambo med företagarna. Företagaren definieras som den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. I denna statistik finns det bara en sådan person, en företagare, per företag. Statistik om företagare finns i statistikrapporten "Jordbruksföretag och företagare" (JO 0106).

Tabellerna är uppställda så att man kan göra jämförelser mellan företagare som är ensamstående och de som är gifta/sambo samt mellan män och kvinnor. I tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är gift/sambo med företagaren. I tabellerna har vi utgått från justerade inkomster av kapital och av näringsverksamhet.

I tabell 12 (se tabellavsnittet) redovisas det antal företagare uppdelat på män och kvinnor och det antal personer som är gifta/sambo som de justerade inkomsterna i detta avsnitt bygger på. Antalet ensamstående företagare som är kvinnor är t.ex. endast 29 i driftsinriktningen nötkreatur, blandat, medan det ingår 2 779 ensamstående kvinnor med småbruk.

Tabell 13 (se tabellavsnittet) visar att det finns stora skillnader i den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare. Den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 25 900 kr för ensamstående kvinnor och 90 100 kr för ensamstående män. I de fall företagaren är gift/sambo är den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor 29 000 kr medan den genomsnittliga justerade inkomsten för företagare som är män är 99 900 kr.

I tabell 13 finns också uppdelningar av justerad inkomst av näringsverksamhet samt taxerad inkomst av tjänst för företagare på olika storleksgrupper åkermark, heltidsjordbruk, driftsinriktningar och åldersgrupper. Uppdelningarna visar att inkomstskillnaderna består även efter det att olika fördelningar har gjorts.

Kvinnor som är jordbruksföretagare har högre genomsnittlig inkomst av tjänst än män som är jordbruksföretagare. Det gäller oberoende av om företagaren är ensamstående eller gift/sambo. Ensamstående kvinnor tjänar i genomsnitt 273 100 kr medan ensamstående män i genomsnitt tjänar 228 200 kr. Kvinnor som är företagare och som är gifta/sambo tjänar i genomsnitt 251 100 kr medan män som är gifta/sambo i genomsnitt tjänar 240 000 kr. Kvinnor med heltidsjordbruk har också högre inkomst av tjänst än män men det omvända förhållandet gäller för kvinnor med småbruk.

De genomsnittliga justerade inkomsterna av kapital är högre för män än för kvinnor vilket redovisas i tabell 14 (se tabellavsnittet).

Ensamstående kvinnor som är företagare med heltidsjordbruk tjänar i genomsnitt 312 200 kr och ensamstående män med heltidsjordbruk tjänar 346 800 kr. För företagare som är gifta/sambos är skillnaderna större. Kvinnor som är gifta/sambos och samtidigt är företagare med heltidsjordbruk tjänar i genomsnitt 290 900 kr och medan män i samma situation tjänar i genomsnitt 356 400 kr.

Justerade inkomster för person som är gift/sambo med företagaren

Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 22 900 kr för kvinnor som är gifta/sambo med jordbruksföretagare medan den justerade inkomsten av näringsverksamhet i genomsnitt är 30 100 kr för män som är gifta/sambo med jordbruksföretagare. Det innebär att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är mindre för den person som är gift/sambo med företagaren än den är för företagaren själv. De taxerade inkomsterna från tjänst är högre för kvinnor än för män. Män som är gifta/sambo med jordbruksföretagare tjänar i genomsnitt 253 700 kr, medan kvinnor som är gifta/sambo med jordbruksföretagare i genomsnitt tjänar 305 100 kr.

Den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, tjänst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den sammanlagda genomsnittliga inkomsten är 276 900 kr för kvinnor och 336 700 kr för män.

Tabeller

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistiken. Mer information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklarationen" som finns under avsnittet "Metod och Kvalitet".

Det här beskriver statistiken

I detta Statistiska meddelande presenterar vi jordbrukarhushållens genomsnittliga inkomster. Vi redovisar också fördelning på inkomstkällorna tjänst, kapital och näringsverksamhet. Redovisningen omfattar företagaren och i princip samtliga deklarerande personer i hushållet.

Hushåll som driver jordbruksföretag som aktiebolag ingår inte.

Definitioner och förklaringar

Så tar vi fram statistiken

Uppgifterna till statistiken bygger på en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistikens uppgifter (Inkomst och Taxeringsregistret, IoT), där merparten hämtas från Skatteverkets deklarationsuppgifter.

Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela företagarna olika redovisningsgrupper.

Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i denna statistikrapport omfattar företagaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan).

Statistikens tillförlitlighet

Lantbruksregistret (LBR) är i princip en totalundersökning och Inkomst och taxeringsregistret (IoT) bygger på administrativa register. Precisionen i beloppsberäkningarna blir därför mycket hög.

Bra att veta

Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 2003-2013 finns i korthet beskrivna i statistikrapporten ”Jordbrukarhushållens inkomster, inkomståret 2017”, 2000-2002 finns i statistikrapporten för inkomståret 2002 och 1995-1999 finns i statistikrapporten för inkomståret 1999, vilka finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Förändringarna inkomståren 2015-2020 redovisas nedan.

Annan statistik

Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (företagaren inklusive person som är gift/sambo med företagaren) har för inkomståret 1998 redovisats i statistiska rapporten "Jordbrukarhushållens inkomster 1998" och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i rapporten "Jordbrukarhushållens inkomster 1997". Uppgifter för inkomståren 1999–2019 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i statistiska rapporter - senast för inkomståret 2019 i rapporten "Jordbrukarhushållensinkomster 2019". Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU), se även ”Jordbruksekonomiska undersökningen 2014 – 2019, nyckeltal och standardiserade intäkter” som innehåller indikatorer för ekonomiska förhållanden i svenska jordbruksföretag.

Vid SCB finns också en statistikprodukt som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Det är en totalräknad inkomststatistik vars uppgifter denna publikation till stor del bygger på.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 407.5 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 288.2 kB.

Summary in English

For all agricultural households, the average household income before tax-free positive transfers and taxes was SEK 534 600 in 2020, an increase by SEK 17 600 since 2019. The tax-free positive transfers increased by SEK 300 or 3 % in 2020. The negative transfers increased by SEK 5 900 or 4 %. The household income after transfers increased by SEK 12 100 or 3 % to SEK 406 900.

In the category full-time farming, the average household income was SEK 589 000 before taxes and SEK 451 900 after taxes. For small farms, the corresponding figures are SEK 523 600 and SEK 395 500 respectively.

For farmers and spouses the income from business and employment has been calculated for women and men since 1996. In 2020, income from business decreased and income from employment increased for both women and men.

For farmers and spouses, the income from business for women as a share of income from business for men was 33 % in 2020. This share was 35 % in 1999. On the other hand, the corresponding share for income from employment was 100 % in 1999 and increased to 105 % in 2020. Since 1999 women in farm households on average earn more money from employment than men. However, their total income from business and employment still was 14 % lower in 2020. In 1999 the corresponding figure was 16 %.

Due to an increased number of small holdings, figures for 2006‑2020 presented in this report are not directly comparable with figures from previous years. The increased number of small holdings is a result of a change in agricultural policy in the EU.