Priser på jordbruksmark 2021

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2020 och 2021 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor. Tidigare år var gränsen upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Jämför man 2021 års priser med 2020 har priserna på åkermark ökat med 15 % medan priset på betesmark ökat med 13 %. Mer information om prisutvecklingen för åker- respektive betesmark finns under respektive rubrik nedan.

Alla priser avseende olika regioner som presenteras i texten avser region­indel­ningen produktionsområden. I databasen redovisas också priserna för NUTS2-områden, som är sammanslagningar av län. Kartor med respektive områdesindelning finns i avsnittet ”Det här beskriver statistiken” under ”Kort om statistiken”.

Indexerad prisutveckling för åker- respektive betesmark

Priserna på åker- och betesmark har som tidigare nämnts stigit över tiden. Figur B visar indexerad prisutveckling över tid. Under den största delen av perioden har prisutvecklingen varit ungefär densamma för åker- och betesmark. Dock har betesmarken haft en bättre prisutveckling än åkermarken i början och i slutet av perioden vilket sammantaget innebär att priset för betesmark ökat mer än för åkermark sedan 1990. Den slumpmässighet som finns gällande värdet på de marker som säljs under året kan vara en möjlig förklaring till att priset på betesmark gick ner under 2007, 2013 och 2019. I tabell 1a redovisas indexutvecklingen från 1995 för pris på åkermark och betesmark för riket samt fördelat på NUTS2. Motsvarande information för produktionsområde finns i tabell 1b.

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Pris på åkermark

Det genomsnittliga priset för en hektar åkermark ökade med 15 % år 2021 jämfört med 2020 och kos­tade år 2021 i genomsnitt 121 800 kronor. Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark nästan fördubblats för riket. Prisutvecklingen per produktionsområde för åren 1995–2021 visas i figur C. Mellan åren 2020 och 2021 har priserna ökat i samtliga produktionsområden, den största ökningen både procentuellt och i kronor skedde i Götalands Skogsbygder. Ökningen var knappt 29 % vilket motsvarar 24 700 kronor. I Götalands Mellanbygder och i Övre Norrland ökade priset med ungefär 2 %. Det motsvarar 2 800 respektive 400 kronor.

Genomsnittspriset på åkermark har varit högst i Götalands södra slättbygder samtliga år sedan 1995. År 2021 var priset per hektar 288 600 kronor. Det är 15 gånger högre än i Övre Norrland som hade det lägsta priset, 19 300 kronor år 2021.

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 är baserade på senaste taxeringsnivån för dessa år. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011, 2013 och 2014, 2016 och 2017 samt mellan 2019 och 2020. Priserna för 2020 och 2021 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor och tidigare år är priserna baserade på försäljningar upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

I och med att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren, kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Svängningarna kan ses i figur C. Priserna på åkermark 2021 baseras på nästan 2 300 försäljningar som tillsammans hade knappt 14 600 hektar åkermark. Det som säkert går att utläsa är att priserna på åkermark har ökat över tid i alla regioner.

I avsnitt ”Det här beskriver statistiken” som finns under ”Kort om statistiken” finns länkar till kartor som visar var Sveriges produktionsområden respektive NUTS2 finns. I tabell 2a redovisas genomsnittliga priser på åkermark, för riket samt fördelat på produktionsområde. För vissa år finns det två priser beroende på att det skett en nytaxering de åren. Priserna har baserats på både gamla och nya taxeringen. Motsvarande siffror för NUTS2 finns i tabell 2b.

Pris baserat på storlek åkermark hos sålda fastigheter

Genomsnittliga priser på åkermark finns också fördelade utifrån hur stor areal åkermark det är på fastigheten som säljs. Detta redovisas i tabell 3. Storleksgrupperna är 1‑10 hektar åkermark och över 10 hektar. Under 2021 var genomsnittspriset högre i gruppen 1‑10 hektar i sju av åtta produktionsområden. I Götalands slättbygder finns den största prisskillnaden mellan storleksgrupperna 2021, där var priset 95 400 kronor högre i gruppen 1‑10 hektar. I produktionsområde Mellersta Sveriges skogsbygder var genomsnittspriset 6 400 kronor högre i gruppen över 10 hektar än i gruppen 1‑10 hektar. På riksnivå har priset för storleksgruppen över 10 hektar varit högre än för storleksgrupp 1‑10 hektar sedan 2010, medan det oftast är tvärt om i de olika produktionsområdena.

Pris på betesmark

Det genomsnittliga priset på betesmark i Sverige var 45 300 kr per hektar år 2021, vilket motsvarar en prisökning på 13 % jämfört med 2020. Jämfört med 2011 har priset på betesmark mer än fördubblats. I sju av åtta produktionsområden är det högre genomsnittligt pris år 2021 än år 2020, undantaget är Övre Norrland, vilket kan ses i figur D.

I Götalands södra slättbygder har det varit högst genomsnittligt pris på betesmark varje år sedan 1995. Mellan år 2020 och 2021 ökade det genomsnittliga priset i produktionsområdet med drygt 15 % till 143 500 kronor. Liksom för pris på åkermark var även pris på betesmark lägst i Övre Norrland 2021. Där kostade en hektar betesmark i genomsnitt 5 800 kronor.

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 är baserade på senaste taxeringsnivån för dessa år. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011, 2013 och 2014, 2016 och 2017 samt mellan 2019 och 2020. Priserna för 2020 och 2021 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor och tidigare år är priserna baserade på försäljningar upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Även för betesmark gäller att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren. Detta gör att det kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Svängningarna kan ses i figur D. Priserna på betesmark 2021 baseras på knappt 1 600 försäljningar som tillsammans hade drygt 5  300 hektar betesmark. Liksom för åkermark så går det att utläsa att priset för betesmark ökat över tid i alla regioner.

Produktionsområdenas geografiska yta visas i karta i avsnitt ”Det här beskriver statistiken” under rubrik ”Kort om statistiken”. Genomsnittliga priser på betesmark för riket samt fördelat på produktionsområden finns i tabell 4a. I tabell 4b finns priser på betesmark fördelat på NUTS2.

Antal försäljningar och hektar som ligger till grund för beräkningarna

Under år 2021 såldes drygt 2 900 fastigheter innehållande åker- och/eller betesmark där man ansökte om lagfart. Knappt 2 300 av dessa innehöll åkermark och knappt 1 600 innehöll betesmark. Totalt såldes mindre än 19 900 hektar, knappt 14 600 hektar var åkermark och drygt 5 300 hektar var betesmark. Antal sålda fastigheter och såld areal är det högsta för ett enskilt år sedan 2007. I tabell 5 redovisas såld areal och antal sålda fastigheter för åkermark, betesmark respektive jordbruksmark totalt på riksnivå.

I figur E visas utveckling över tid för denna undersökning. År 1999 var det en topp med över 3 200 sålda fastigheter, innehållande åker- och/eller betesmark, som tillsammans innehade drygt 33 700 hektar. Att det såldes fler fastigheter 1999 än andra år kan troligen bero på att förändrade regler för beräkning av reavinst trädde i kraft vid årsskiftet 1999/2000 och att det var förmånligare regler innan årsskiftet. Det var främst i slutet av 1999 som det skedde fler försäljningar. Det genomsnittliga antalet hektar per såld fastighet har minskat över tid. År 1990‑1994 låg genomsnittet på 13‑14 hektar per fastighet medan det har varit runt 6‑7 hektar i genomsnitt sedan 2006. Antal försäljningar och hur stor areal som säljs verkar inte påverka utvecklingen av priset.

Andel försäljningar och andel såld åkermark per storlek åkermark

I tabell 6 redovisas antal fastigheter med åkermark och hektar åkerareal som sålts per produktionsområde och riket fördelat på hur stor areal åkermark som det var på fastigheten. Av de fastigheter som såldes 2021 och som hade åkermark var det knappt 86 % som bestod av 1‑10 hektar åkermark. Det motsvarar 49 % av den sålda åkermarken. Knappt 14 % av fastigheterna bestod av 11‑50 hektar åkermark, som motsvarar 42 % av åkermarken. Resterande 1 % av fastigheterna och 9 % av åkermarken finns på fastigheter med över 50 hektar åkermark.

Under 2009‑2019 har det årligen sålts 3‑10 fastigheter med mer än 50 hektar åkermark, 2020 var det 13 fastigheter och 2021 var det 16 fastigheter som innehöll mer än 50 hektar åkermark. Hur stor andel av fastigheterna som har 1‑10 hektar åkermark varierar mellan olika produktionsområden. I Götalands södra slättbygder och Götalands norra slättbygder hade ungefär 70 % av de sålda fastigheterna 1‑10 hektar åkermark och de svarade för ungefär 30 % av den sålda åkermarken i respektive de två produktionsområdena. I Nedre Norrland och Övre Norrland var det ungefär 95 % av de sålda fastigheterna som hade 1­­‑10 hektar; det motsvarar cirka 65 % respektive 80 % av den sålda åkerarealen.

Andel av fastighetsbeståndet som sålts

Beståndet består av fastigheter med mer än 2 hektar mark, marken är skog och/eller jordbruksmark. Vid senaste taxeringen, år 2020, fanns det knappt 315 000 fastigheter i beståndet som totalt hade knappt 3,3 miljoner hektar jordbruksmark. Antal fastigheter med jordbruksmark som sålts årligen sedan 2010 motsvarar 0,7‑0,9 % av beståndet. Försäljningarna motsvarar 0,4‑0,6 % av jordbruksmarken som finns på samtliga fastigheter i beståndet.

Andel fastigheter med jordbruksmark som säljs i beståndet varierar mellan områden och år. I NUTS2-området Sydsverige var andelen fastigheter högst 2021, där såldes 1,3 % av fastigheterna. Under perioden 2010‑2021 har andelen varierat mellan 0,9 och 1,3 % i Sydsverige. Under samma period har störst andel av jordbruksmarken som sålts varit störst i Mellersta Norrland, 0,8‑1,3 %. Minst andel av jordbruksmarken som såldes 2021 var i NUTS2-områdena Östra Mellansverige. Där såldes 0,4 % av jordbruksmarken. Länk till karta som visar NUTS2-indelningen av Sverige finns i avsnitt ”Det här beskriver statistiken” i ”Kort om statistiken”. Totalt finns det åtta NUTS2-områden i Sverige och de är samma som län eller sammanslagningar av län.

Tabeller

• All vår statistik om priser på jordbruksmark finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

• Tabell 1a. Indexutveckling för pris på åker- och betesmark, NUTS2 och riket.
• Tabell 1b. Indexutveckling för pris på åker- och betesmark, produktionsområde och riket.
• Tabell 2a. Pris på åkermark, produktionsområde och riket.
• Tabell 2b. Pris på åkermark, NUTS2 och riket.
• Tabell 3. Pris på åkermark, produktionsområde och riket, fördelat på storlek åkermark.
• Tabell 4a. Pris på betesmark, produktionsområde och riket.
• Tabell 4b. Pris på betesmark, NUTS2 och riket.
• Tabell 5. Antal försäljningar och såld areal, riket
• Tabell 6. Antal försäljningar och såld areal, produktionsområde och riket, fördelat på storlek åkermark.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet Metod och kvalitet.

I flera av databastabellerna har två beräkningar gjorts för år 2020. Priserna för 2020 är beräknade både enligt 2020 års taxeringsnivå och enligt 2017 års taxeringsnivå. För priserna beräknade med 2017 års taxeringsnivå används försäljningar upp till 10 miljoner kronor och för priserna beräknade med 2020 års taxeringsnivå används försäljningar upp till 30 miljoner kronor. För att se prisutvecklingen mellan år 2020 och 2021 rekommenderas att man använder priserna enligt 2020 års taxeringnivå.

Det här beskriver statistiken

Markprisstatistiken avser att belysa genomsnittligt marknadspris per hektar för all åker-, betes- och jordbruksmark i landet. Statistiken i rapporten redovisas för riket totalt samt uppdelad på produktionsområden. I Jordbruksverkets statistikdatabas är statistiken uppdelad på produktionsområden och NUTS2. NUTS2 är sammanslagningar av län.

Karta med produktionsområden

Karta med NUTS2

Så tar vi fram statistiken

Uppskattningarna av genomsnittliga marknadspriser på åker- och betesmark baseras på de försäljningar/köp av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter som genomförts under året och där lagfart sökts. Fastighetsregleringar, det vill säga när en fastighet ombildas och till exempel mark förs över till en annan fastighet, inkluderas ej.

Endast köp med en total areal av minst två hektar mark bestående av skog och/eller jordbruksmark ingår i bearbetningen. Ytterligare krav för att ingå i statistiken är att det ska finnas något av ägoslagen åker- eller betesmark på fastigheten och att försäljningssumman ska vara under 30 miljoner. Till och med 2019 var gränsen 10 miljoner. Eftersom statistiken ska avse markpriser vid representativa köp, ingår inte:

• så kallade extrema köp, där köpeskillingskoefficienten (det vill säga kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde) är mindre än 0,5 eller större än 6
• köp där föräldrar säljer till sina barn
• köp mellan make/maka
• eventuella köp där lösöre ingår i köpeskillingen

Vid försäljning av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter kan utöver åker- och betesmark även andra ägoslag eller byggnader ingå. Vid sådana köp används relationen mellan åker- respektive betesmarkens taxeringsvärde och det totala taxeringsvärdet för hela fastigheten för att bestämma åker- och betesmarkens andel av försäljningspriset.

De genomsnittliga priserna för åkermark respektive betesmark för NUTS2-områdena och produktionsområdena beräknas genom att dividera total försäljningssumma för mark i regionen med total såld areal. Det genomsnittliga priset på riksnivå beräknas däremot som ett vägt medelvärde där de totala arealerna åker- respektive betesmark från samtliga fastigheter i fastighetstaxeringsregistret 2020 fördelade enligt NUTS2-om­rådena används som vägningstal. Vägningstalen justeras vid ny taxering, senast var 2020 och nästa gång är 2023.

Denna statistik är en specialbearbetning av den prisstatistik Statistiska centralbyrån (SCB) årligen tar fram om fastigheter. Beräkningsmetoden är framtagen av Jordbruksverket men beräkningarna utförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Jordbruksverket och SCB använder samma gränser som avgör om en försäljning av lantbruksenhet är med i statistiken eller ej.

Mer information finns i Statistikens framställning avsnitt ”2.7.2 Skattningsförfarande för målstorheter”. Länk till Statistikens framställning finns under Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Här redovisas några osäkerhetskällor i statistiken:

• urvalet av undersökningsobjekt ut­görs inte av ett statistiskt urval utan utgörs av den åker- och betesmark som har sålts under året där ansökan om lagfart genomförts,
• det antas att priset på den sålda åker- respektive betesmarken utgör samma andel av totalpriset som taxeringsvärdet på åker- respektive betesmarken utgör av det totala taxeringsvärdet på den sålda egendomen,
• det är relativt få försäljningar som statistiken baseras på,
• de försäljningar som statistiken inte baseras på, på grund av de avgränsningar som görs, bland annat finns inte försäljningar över 30 miljoner med,
• det är inte känt vad marken kommer att användas till efter försäljningen och det är heller inte känt hur den kommande användningen påverkar priset.

Mer information om osäkerhetskällor finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt ”2.2 Osäkerhetskällor”. Länk till Kvalitetsdeklaration finns under Metod och kvalitet.

Effekten på markprisstatistiken som kommer av uppdaterade taxe­ringsvärden på lantbruksfastigheter

Ordinarie uppdatering av taxeringsvärden sker efter ett rullande schema och genomförs vart sjätte år. Från och med år 2003 har ett system införts med förenklade fastighets­taxeringar som varvas med den ordinarie, så numera uppdateras taxerings­värdena vart tredje år. Eftersom taxeringsvärdena inte ändras årligen kan beräkningsmetoden resultera i en viss under- eller överskattning om förhållandet mellan de olika ägoslagen inom fastigheten förändras. Till exempel om åker- och betesmarkens värde ökar mer än övriga ägoslag underskattas priset och tvärtom. Denna effekt gäller dock enbart för de år som ingen taxering görs och försvinner i samband med att en ny taxering införs.

Mer information om hur uppdaterade taxeringsvärden på lantbruksfastigheter påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt ”2.2.6 Modellantaganden”. Där finns också information om hur stor andel jordbruksmarkens värde är av fastighetens totala värde i genomsnitt.

Effekter av att beräkningsunderlaget inte innehåller de köp som slutar som en fastighetsreglering

Denna statistik omfattar, som tidigare nämnts, enbart köp där ansökan om lagfart genomförs. Köp där förvärvad fastighet läggs ihop med en annan fastighet som köparen redan äger, en så kallad fastighetsreglering, ingår inte i denna statistik. Under 2015/2016 genomförde Jordbruksverket en kvalitetsstudie på vilka effekter detta får på priset. Studien omfattar de regleringar som gjorts under åren 2002, 2004‑2005, 2007‑2008 samt 2010‑2011.

Kvalitetsstudien kunde påvisa att försäljningspriset för köp som slutar i en fastighetsreglering i genomsnitt blev högre per hektar i nästan alla regioner än för köp där ansökan om lagfart genomfördes. Prisskillnaderna syns mest i alla Götalands- och Svealandsregionerna medan skillnaderna i Norrland är väldigt små både vad gäller åker- och betesmark.

Det kunde däremot inte påvisas några skillnader i prisutvecklingen mellan de lagfarna köpen och de köp som slutar som en fastighetsreglering. Vissa år var prisutvecklingen bättre för de lagfarna köpen jämfört med fastighetsregleringarna och tvärtom.

Mer information om hur fastighetsregleringar påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt ”2.1 Tillförlitlighet totalt”. Där finns också information om hur stor andel av alla köp som slutar i fastighetsreglering.

Effekt på markpris statistiken som kommer av ändrad beloppsgräns

Till och med 2019 har endast försäljningar upp till 10 miljoner ingått i statistiken. Den gränsen ändrades 2020 till 30 miljoner. Förändringen påverkar främst statistiken i vissa regioner i södra Sverige. Förändringen beskrivs i avsnitt ”5.1 Jämförbarhet över tid” i Kvalitetsdeklarationen.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 185.5 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 174.1 kB.

Summary in English

Agricultural land prices 2021

Before the accession to the EU, Swedish statistics on agricultural land prices and rents were not calculated or published on a regular basis. In the EU, this kind of statistics have been provided by most Member States to Eurostat each year since 1973. Since the accession to the EU in 1995, Sweden is providing Eurostat with annual statistics on agricultural land prices and rents.

Estimations of agricultural land prices are based on information, collected by Statistics Sweden, from sales of whole or parts of agricultural estates and information from the register of assessed values for real estates. It should be noted, however, that few of the sales made each year in Sweden are of agricultural land exclusively. Most sales of whole or parts of agricultural estates also include buildings and other kinds of land. The method used takes into account these circumstances in order to eliminate the value of buildings and other kinds of land by using the assessed values to determine the proportion of the agricultural land value of the total selling price.

In 2020, we changed the limits for which sales the statistics are based on. Until 2019, the limit was 10 million SEK and from 2020, the limit is 30 million SEK in total property price. The difference in price between 2019 and 2020 in some regions may be affected by changed limit.

Arable land

Between 2020 and 2021, the price of arable land in Sweden has increased on average by 15 %. The price of arable land is almost doubled compared with 2011 and the average price was esti­mated to 121 800 SEK per hectare. The price per hectare of arable land is still highest in the plain districts in southern Götaland with an average price of 288 600 SEK per hectare. There are big variations in prices between different parts of Sweden. In the plain districts of southern Götaland, prices for arable land were on average 15 times higher than the prices in the upper parts of Norrland.

Compared with 2020 the average price has increased in all eight regions in 2020. The average price has increased the most in Forest districts in Götaland. It increased by 29 %.

Pasture and meadow land

The average price of pasture and meadow land in Sweden was 45 300 SEK per hectare in 2021 which is 13 % more than it was in 2020. The price per hec­tare pasture and meadow land was still highest in the plain districts in southern Götaland with an average price of 143 500 SEK per hectare. The upper parts of Norrland have had the lowest average price per hectare each year since 1995. In 2021 the price was 5 800 SEK per hectare.

The average prices have increased in seven of eight regions, between 2020 and 2021. The average price has increased the most, in percent, in the plain districts in northern Götaland. It increased by 16 %.