Skörd av trädgårds­växter 2022

Publiceringsdatum: 2023-03-28

Referensår: 2022 Produktkod: JO0607 Ämnesord: Areal, Odling, Skörd, Trädgård

Jörgen Persson 036-15 59 43 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Odlingen av grönsaker visade upp flera stora förändringar mellan 2021 och 2022. Växthusytan för odling av både gurka och tomater minskade märkbart, liksom arealerna för odling av blomkål, palsternacka, purjolök och kategorin andra betor. Arealerna minskade även för jordgubbar, morot, rödbeta och vitkål, om än inom ramen för normala årliga fluktuationer.

För broccoli, isbergssallat, kategorin annan sallat och matlök och ökade däremot arealerna. För isbergssallat blev det en återhämtning efter en rejäl minskning 2021 och för matlöken innebar ökningen ett nytt arealmässigt rekord för tredje året i rad.

Skördarna för blomkål, purjolök och andra betor minskade rejält jämfört med 2021, som en följd av de minskade arealerna. Skördarna minskade även för växthusgurka, kruksallat, frilandsgurka, morot, palsternacka och vitkål , om än i mindre utsträckning.

Isbergssallat och pumpa var de enda grödorna för vilka skördarna ökade 2022, jämfört med året innan.

Syfte

Rapporten Skörd av trädgårdsväxter beskriver arealer eller växthusytor samt skördar för 16 frilands­grödor och 4 växthus­grödor i Sverige under kalenderåret 2022. Statistiken omfattar odlingen i företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller minst 200 kvadratmeter i växthus. Dessa företag omfattar i princip hela arealen och skörden från den svenska trädgårdsodlingen, även om det finns en hel del mindre företag som alltså inte omfattas av statistiken. Statistiken omfattar inte heller hushålls- eller fritidsodling.

Statistiken som presenteras i rapporten finns tillsammans med all statistik Jordbruksverket producerar fritt tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas under rubriken Trädgårdsodling (länk i sidhuvudet).

Växthusodling

Den svenska växthusodlingen av ätliga grödor domineras starkt av gurka, tomat, kryddväxter och kruksallat, som tillsammans odlas på cirka 90 % av den totala växthusytan för samtliga köksväxter och bär. Under 2022 odlades gurka och tomat på vardera 630 500 och 394 800 kvadratmeter (kvm), minskningar med 11 respektive 10 % jämfört med året innan. Ytan för gurkodling var den minsta sedan 2014 och den relativa stabilitet som rått inom gurkodlingen sedan 2015 är nu bruten. Odlingsytan för tomat var den lägsta sedan 2016 (figur A, tabell 1).

Tablå A. Växthusyta för odling av växthusgrödor 2002-2022. Ytorna anges i kvadratmeter. Prickar visar saknade värden.

Tablå A. Växthusyta för odling av växthusgrödor 2002-2022. Ytorna anges i kvadratmeter. Prickar visar saknade värden.

Odlingen av kruksallat minskade från 50 200 kvm till 39 600 kvm mellan 2021 och 2022, medan odlingen av kryddväxter istället ökade något, från 96 900 kvm 2021 till 116 600 kvm 2022 (tablå A, tabell 1). För kruksallat och kryddväxter är det lite vanskligt att jämföra utvecklingen av yta över tid eftersom dessa kulturer till största delen odlas i rörliga system, vars effektiva yta är betydligt större än växthusytan och som dessutom varierar beroende på nyttjandegrad. I stora drag har dock den sammanlagda växthusytan för kruksallat och kryddväxter legat stabilt mellan 140 000 och 170 000 kvadratmeter sedan 2010, efter att då ha stigit kontinuerligt under ett tiotal år. Över tid har en allt större andel av den samman­lagda växthusytan tillägnats odling av kryddväxter (figur A).

Figur A. Indexerad utveckling för växthusyta och skördar av växthusgrödor 2002-2022. Figuren bygger på femåriga rörliga medelvärden för att jämna ut enskilda årsvariationer och visa långsiktiga trender.

Figur A. Indexerad utveckling för växthusyta och skördar av växthusgrödor 2002-2022. Figuren bygger på femåriga rörliga medelvärden för att jämna ut enskilda årsvariationer och visa långsiktiga trender.

Under 2022 skördades 28 900 ton gurka, vilket var en minskning med 16 % jämfört med rekordåret 2021, och 8 % lägre än genomsnittet för perioden 2017–2021. Gurkskördarna har ökat påtagligt sedan 2000-talets början och har under de senaste fem åren legat i genomsnitt 30 % högre än under perioden 2000–2010 (figur A, tablå B, tabell 1). Tomatskörden var i princip oförändrad 2022 jämfört med 2021, trots den 10-procentiga nedgången i växthusyta.

Tablå B. Skörd av växthusgrödor 2002-2022. Gurka och tomat redovisas i ton, kruksallat och kryddväxter redovisas i tusental krukor.

Tablå B. Skörd av växthusgrödor 2002-2022. Gurka och tomat redovisas i ton, kruksallat och kryddväxter redovisas i tusental krukor.

Skördarna för såväl kruksallat som kryddväxter var under 2022 något lägre än året innan, men ändå att betrakta som normala för den senaste tioårsperioden. Skörden av kryddväxter har ökat till ungefär det dubbla jämfört med 2000-talets första år, medan skörden av kruksallat snarare har minskat något under samma tidsfönster.

Avkastningen för gurka var 45,8 kg/kvm under 2022, något lägre än under rekordåret 2021, men relativt högt sett i ett längre perspektiv. För tomat var avkastningen 43,8 kg/kvm, en ökning jämfört med året dessförinnan och en av de högsta under hela 2000-talet (tablå C).

Tablå C. Avkastning för gurka och tomat åren 2020-2022, samt genomsnittlig avkastning för tidigare år. Avkastningen visas i kg/kvadratmeter.

Tablå C. Avkastning för gurka och tomat åren 2020-2022, samt genomsnittlig avkastning för tidigare år. Avkastningen visas i kg/kvadratmeter.

Frilandsodling

De 14 köksväxtkulturer som ingår i undersökningen täcker i runda tal 80 % av arealen för odling av köksväxter på friland, medan odlingen av jordgubbar och äpplen utgör ungefär 75 och 85 % vardera av den totala arealen för bär- respektive fruktodling.

Arealmässigt sett minskade odlingen av blomkål, jordgubbar, morot, palsternacka, purjolök, rödbeta och andra betor samt vitkål mellan 2021 och 2022 (tablå D, tabell 2–4). Purjolöksarealen var den lägsta vi noterat under hela 2000-talet medan blomkåls- och palsternacksarealerna var lägre än de varit sedan 2012 respektive 2005. Arealen för kategorin andra betor (gulbeta och polkabeta) minskade påtagligt jämfört med 2021 och närmade sig därmed den nivå de låg på innan 2020, då den ökade dramatiskt. Minskningen av arealerna för jordgubbar, morot, rödbeta och vitkål var däremot i en storleksordning som är att betrakta som normala årliga fluktuationer.

Tablå D. Areal för odling av frilandsgrödor 2002-2022. Arealerna anges i hektar. Prickar visar saknade värden.

Tablå D. Areal för odling av frilandsgrödor 2002-2022. Arealerna anges i hektar. Prickar visar saknade värden.

För broccoli, isbergs- och annan sallat samt matlök ökade istället arealerna mellan 2021 och 2022. För broccoli och isbergssallat var ökningarna hela 17 respektive 18 %, medan kategorin annan sallat och matlök ökade med mer blygsamma 7 respektive 5 % (tablå D, tabell 2).

Arealen för broccoli var i och med ökningen den största under hela 2000-talet medan den stora ökningen för isbergssallatsarealen enbart utgjorde en viss återgång efter en djupdykning 2021. Arealen för odling av matlök slog för tredje året i rad nytt rekord och ökningen visar än så länge inga tecken på att stanna av (tablå D, tabell 2 samt figur B).

Figur B. Indexerad utveckling för areal och skördar av de arealmässigt största frilandsgrödorna 2002-2022. Figuren bygger på femåriga rörliga medelvärden för att jämna ut enskilda årsvariationer och visa långsiktiga trender.

Figur B. Indexerad utveckling för areal och skördar av de arealmässigt största frilandsgrödorna 2002-2022. Figuren bygger på femåriga rörliga medelvärden för att jämna ut enskilda årsvariationer och visa långsiktiga trender.

I enlighet med de små arealerna för blomkål, purjolök och andra betor var även skördarna av dessa grödor förhållandevis små under 2022. Även för gurka, palsternacka, morot och vitkål var skördarna lägre 2022 än 2021. Bara isbergssallat och pumpa gav påtagligt högre skördar 2022 än året innan (tablå E, tabell 2).

I förhållande till genomsnittet för de fem föregående åren var skördarna betydligt lägre under 2022 för blomkål, purjolök och andra betor, och påtagligt högre för isbergssallat, pumpa, sparris och äpple (tabell 2 och 4, figur B).

Tablå E. Skörd av frilandsgrödor 2002-2022. Samtliga skördar redovisas i ton. Prickar visar saknade värden.

Tablå E. Skörd av frilandsgrödor 2002-2022. Samtliga skördar redovisas i ton. Prickar visar saknade värden.

Sett ur ett längre perspektiv är jordgubbar, matlök, pumpa, rödbeta och äpple samt kategorierna annan sallat och andra betor de grödor som utmärker sig mest vad gäller ökade skördar. För annan sallat, pumpa och andra betor var skördarna små eller så gott som obefintliga i början av 2000-talet, varefter de ökat med mer än 80, 250 respektive 500 % sedan 2017 (trots årets stora nedgång för andra betor). För äpple, jordgubbar, rödbeta och matlök var skördarna i runda tal mellan 35 och 120 % högre de senaste åren jämfört med under 2000-talets början.

Jämfört med året innan var avkastning för broccoli, gurka, morot och andra betor märkbart lägre under 2022, medan avkastningen för palsternacka, rödbeta och pumpa istället var påtagligt högre. På längre sikt har normalavkastningen ökat rejält för gurka, matlök, morot och äpple sedan 2000-talets början (tablå F).

Tablå F. Avkastning för frilandsgrödor åren 2020-2022, samt genomsnittlig avkastning för tidigare år. Avkastningen visas i ton/hektar. Prickar visar saknade värden.

Tablå F. Avkastning för frilandsgrödor åren 2020-2022, samt genomsnittlig avkastning för tidigare år. Avkastningen visas i ton/hektar. Prickar visar saknade värden.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken beskriver växthusytor eller arealer samt skördar för 16 ätliga frilandsgrödor och 4 ätliga växthusgrödor i Sverige under kalenderåret 2022. Statistiken omfattar hela den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen för företag med odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus. Statistiken omfattar alltså inte småskalig odling eller hushålls- och fritidsodling.

I begreppet trädgårdsgrödor ingår inte potatis och inte heller bönor, ärter eller linser som torkas, fryses in, konserveras eller bearbetas.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken tas fram genom att kombinera uppgifter från Jordbruksverkets register för stödansökningar med information som tas in via två frivilliga enkätundersökningar. För 9 av de totalt 20 grödor som statistiken omfattar hämtades arealerna från Jordbruksverkets stödregister, medan skördarna skattades genom en enkät som frågade ett urval företag om deras avkastning (hektarskörd). För de återstående 11 grödorna skattades både växthusyta eller areal och skörd med hjälp av uppgifter från en enkät.

Enkäterna riktades till de företag som odlar respektive gröda i störst omfattning och som tillsammans täckte minst 91 % av 2020 års totala växthusyta eller areal för respektive gröda (vilket motsvarar en ännu högre andel av den totala skörden). Den återstående delen av odlingen (alltså som mest 9 % av 2020 års totala växthusyta eller areal) skattades genom att justera areal och skörd för denna del av odlingen med ändringarna i areal och skörd för den undersökta odlingen.

Enkätundersökningarna genomfördes under perioden januari till mars 2023 och kunde besvaras via webben, post eller per telefon. Endera av två enkäter skickades ut till sammanlagt 442 företag. I den ena enkäten frågade vi efter avkastning (hektarskörd) av tio frilandsodlade grödor, medan vi i den andra enkäten frågade efter växthusyta eller skördad areal samt skördad mängd av fyra växthusodlade grödor och sju frilandsodlade grödor.

En mer detaljerad beskrivning av hur vi tog fram statistiken finns i dokumentet Statistikens framställning under rubriken Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Vi bedömer att statistikens tillförlitlighet är mycket god. De huvudsakliga felkällorna består av täckningsfel och bortfallsfel. Täckningsfel innebär att vi eventuellt inte lyckats få med alla företag som odlar respektive gröda i undersökningen, medan bortfallsfel innebär att vi inte fått in uppgifter från samtliga företag i undersökningen.

Täckningsfelet torde vara litet eftersom vi har god kännedom om de odlande företagen genom årligt uppdaterade register och tidigare undersökningar. Bortfallet var i enstaka fall relativt stort i denna undersökning. Bortfallet kompenserades med hjälp av imputering av senast kända värden vilket i viss mån kan minska storleken på årsvariationen, framför allt för variabeln skörd. Bortfallsfelet kan inte kvantifieras, men vi bedömer att det hade liten påverkan på de slutliga resultaten.

Trädgårdsstatistikens jämförbarhet över tid är överlag bra, om än något sämre för perioden 2008 till 2011, då täckningen av företag inte var komplett. Som en följd av det underskattades växthusytor, arealer och skördar i viss mån under denna period även om effekten var ganska liten eftersom det främst var små företag som föll ifrån.

Trädgårdsstatistiken utgör en del av Sveriges officiella statistik på jordbruks­området och kan utan problem användas tillsammans med all annan sådan statistik, även om det finns mindre skillnader i definitionen av areal mellan olika statistikserier.

Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer detaljerat i dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet.

Summary in English

The Swedish cultivation of vegetables exhibited marked differences between 2021 and 2022. The greenhouse area for cultivation of cucumber and tomato decreased notably, as did the open ground areas for cauliflower, parsnip, leek and the category other beetroots. The areas also decreased for strawberries, carrot, beetroot and cabbage, although within the limits of normal annual fluctuations.

For broccoli, iceberg lettuce, the category other lettuces and onions however, the areas increased. For iceberg lettuce, the increase meant a recovery after a substantial decrease in 2021 and for onions, the increase amounted to a new areal record for the third time in a row.

The 2022 harvest for cauliflower, leeks and other beetroots decreased tangibly as compared to 2021, a result of the smaller cultivated areas. Greenhouse cucumber and potted lettuce, as well as open ground gherkin, carrot, parsnip and cabbage also exhibited smaller harvests, but to a lesser degree.

Iceberg lettuce and pumpkins were the only crops to display increased harvests.

Hitta på sidan