EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Preliminär utveckling för 2022–2023

Minskade skördar och sjunkande priser sänker värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen uppskattas till 34 miljarder kronor 2023, en minskning med 8 miljarder kronor eller 19 % jämfört med 2022.

Den totala spannmålsskörden uppskattas preliminärt till 4,2 miljoner ton, en minskning med 27 % jämfört med 2022. Orsaken var ogynnsamma väderförhållanden med viss utvintring av höstsådda grödor följt av försommartorka och därefter stora regnmängder under skördeperioden. Samtidigt har priserna på spannmål sjunkit. För skördeåret 2023/2024 (augusti 2023–juli 2024) bedömer vi att priserna blir 20 % lägre än för skördeåret 2022/2023. Totalt innebär det att värdet av spannmålsproduktionen förväntas minska med 6,7 miljarder kronor eller 42 % jämfört med skördeåret 2022/2023.

Värdet av industrigrödor förväntas minska med 1,3 miljarder kronor eller 34 % under 2023. I denna grupp av grödor står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps och rybs uppskattas preliminärt ha minskat med 26 % jämfört med 2022 samtidigt som avräkningspriserna bedöms sjunka med 24 % under skördeåret.

Värdet av foderväxter uppskattas minska med 0,6 miljarder kronor eller 6 %. I EAA-kalkylen värderas även företagens egen grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2023 års skörd, finns med i kalkylen för år 2023.

Produktionsvärdet av köks- och plantskoleväxter förväntas öka med 0,8 miljarder kronor eller 12 % under 2023. Det uppskattade skördeutfallet och prisförändringarna varierar mellan de olika ingående grödorna men i stort uppskattas produktionsvolymen minska med drygt 1 % medan avräkningspriserna förväntas bli närmare 13 % högre än föregående år. Värdet av potatisproduktionen bedöms bli 0,2 miljarder lägre än föregående år till följd av lägre skördar. När det gäller frukt och bär förväntas produktionsvärdet öka med 0,1 miljarder kronor, till följd av högre priser jämfört med 2022.

Blandad utveckling inom animalieproduktionen

Produktionsvärdet för den sammanlagda animalieproduktionen beräknas preliminärt bli 36,9 miljarder kronor 2023, en minskning med drygt 1 % jämfört med 2022. Avräkningspriserna har i de flesta fall gått upp medan produktionsvolymerna haft en blandad utveckling inom animalieproduktionen.

Produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med drygt 8 % år 2023 jämfört med 2022. Priserna bedöms öka med drygt 5 %, och den slaktade kvantiteten med 2 %. Produktionsvärdet för gris förväntas inte ändras under 2023 jämfört föregående år, då priserna stigit med knappt 8 % samtidigt som produktionen sjunkit med drygt 7 %. Produktionsvärdet för fjäderfä beräknas öka med knappt 2 % som följd av att priserna steg drygt 4 % medan volymen sjönk med knappt 3 %.

Invägningen av mjölk förväntas öka med drygt 2 % år 2023, samtidigt som mjölkproducenterna fått mindre betalt och avräkningspriset uppskattas sjunka med 8 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen beräknas minska med drygt 6 % jämfört med 2022. Äggproduktionens värde förväntas minska även det, med knappt 7 %. Priserna förväntas ha stigit med drygt 7 %, men produktionsvolymen förväntas ha sjunkit med 13 % efter att producenter drabbats av salmonella och tvingats slakta ut sina besättningar. I sammanhanget kan det vara värt att minnas produktionsbortfallet som skedde år 2021 på grund av fågelinfluensan. Detta följdes sedan av mer än en återhämtning år 2022, när produktionsvärdet steg med 37 %. Trots årets salmonellautbrott är det beräknade produktionsvärdet betydligt högre än det varit åren före 2022.

För övriga animalieprodukter beräknas produktionsvärdet öka med 13 %. Minknäringen har kunnat starta upp igen efter att Covid 19 -restriktionerna släppts och det är förklaringen till ökningen. Dess produktionsvärde är dock alltjämt lågt jämfört med före restriktionerna.

Preliminärt resultat 2023

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande baspriser förväntas minska med 9 % eller 7,8 miljarder kronor år 2023 jämfört med 2022, till 79 miljarder kronor.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas till 55,1 miljarder kronor 2023, en minskning med drygt 5 % eller motsvarande 3,1 miljarder kronor jämfört med 2022. Kostnaderna för foder uppskattas minska med 8 %, eller 1,4 miljarder kronor, och gödningsmedel med 44 % eller 2,4 miljarder. Energikostnaderna uppskattas sjunka med 21 %, främst på grund av lägre elpriser samt elstödet, till 5,1 miljarder kronor. Samtidigt beräknas andra poster ha stigit, såsom kostnaderna för underhåll, jordbrukstjänster och utsäde. Jordbrukets utgifter för utsäde har ökat med 17 % till 3,8 miljarder kronor.

Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus kostnaderna för insatsvaror och tjänster, uppskattas sjunka med 4,6 miljarder kronor eller drygt 16 % jämfört med 2022. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits även till kapitalförslitningskostnader, förväntas minska än mer, med 37 % eller 5,4 miljarder kronor år 2023.

Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas minska med knappt 1,6 miljarder kronor, eller 13 %. Den huvudsakliga anledningen är att 2023 års väderrelaterade krisstöd om 0,2 miljarder är betydligt mindre än det krisstöd om 1,9 miljarder kronor som betalades ut under 2022.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas minska med 26 %, motsvararande 7 miljarder kronor jämfört med 2022. Faktorinkomsten uppskattas till 19,6 miljarder kronor år 2023.

Lönekostnaderna beräknas öka med 6 % och arrende-och hyreskostnader med 2 %. De högre räntorna gör dock att räntekostnaderna bedöms öka avsevärt mer, med 76 % under 2023. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskar med 48 %, motsvarande 8,6 miljarder kronor. Det betyder att företagsinkomsten uppskattas till 9,3 miljarder kronor år 2023.

Resultaten är osäkra. De preliminära beräkningarna för företagsinkomsten har under de senaste fem åren legat i genomsnitt cirka 24 % från resultaten i den slutliga statistiken. Variationen i precision är dock stor mellan åren. Under år med mer normala förhållanden, som åren 2019 och 2020, har de preliminära beräkningarna avvikit från den slutliga statistiken med 8 % eller mindre. För 2018, då värmen och torkan hade stor inverkan på jordbruket, underskattade de preliminära beräkningarna det slutliga resultatet kraftigt. Även 2021 och 2022 underskattades resultatet. År 2021 berodde underskattningen främst på spannmålsprisernas utveckling under skördeåret. År 2022 underskattades resultatet som en följd av att kostnaderna för insatsvaror och tjänster överskattades.

Real faktorinkomst per årsarbetskraft, Indikator A

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den så kallade Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive stöd och ersättningar) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nästan oförändrad total arbetsinsats (-0,4 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 6,7 %, kommer indikator A för Sverige att minska med 31 % jämfört med föregående år. Dock är denna preliminära beräkning som sagt osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Utvecklingen av indikator A för tidigare år finns redovisad i indexform i Jordbruksverkets statistikdatabas. I Eurostats databas finns uppgifter för samtliga medlemsstater och under maj månad kommer Eurostat att publicera preliminära uppgifter för 2023.

Tabeller

• Tabell 1: Preliminära beräkningar för produktionsvärde, kostnader och resultat i miljoner kronor 2023 samt utvecklingen 2022-2023 uppdelat på volym- och priseffekt, index 2022=100

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursuppfödning, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan verksamheter ingå vars intäkter- och/eller kostnader inte kan skiljas från jordbruksverksamheten i statistiken. Sådana verksamheter benämns Sekundära icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här till exempel maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Definitioner och förklaringar

I EAA förekommer ett antal begrepp och en beräkningsgång för framtagande av resultatmått som kan vara bra att känna till. Produktionsvärden redovisas både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.

De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.

De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser tas fram på följande sätt (inom parenteserna visas den kod som används i Jordbruksverkets statistikdatabas):

+ Värdet av vegetabilieproduktionen (10000)
+ Värdet av animalieproduktionen (13000)
+ Intäkter från jordbrukstjänster (15000)
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter (17000)
= Jordbrukssektorns totala produktionsvärde (18000)

- Kostnader för insatsvaror och tjänster (19000)
= Förädlingsvärde brutto till baspris (20000)

- Kapitalförslitning (21000)
= Förädlingsvärde netto till baspris (22000)

+ Övriga produktionssubventioner (25000)
= Faktorinkomst (26000)

- Löner och kollektiva avgifter (23000)
= Driftsöverskott (27000)

- Arrende- och hyreskostnader (28000)
+/- Nettoräntekostnader (30000-29000)
= Företagsinkomst netto (31000)

Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:

• Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
• Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
• Indikator C: Real företagsinkomst

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.

Statistikens tillförlitlighet

Jordbruksverket publicerar årligen preliminära beräkningar för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i februari. Beräkningarna baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att de i normalfallet har en hög grad av osäkerhet. Mer information om osäkerheten finns i Kvalitetsdeklarationens andra avsnitt kallat Tillförlitlighet.

Produktionsvärdet för vegetabilier avser skördeåret 2023/2024. Vid tiden för dessa beräkningar finns preliminära uppgifter om skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter, potatis och åkerbönor tillgängliga. Avsaknaden av uppgifter om skördar av bland annat slåttervall, frukt och grönsaker gör dessa uppskattningar osäkra. Vidare finns uppgifter om avräkningspriser endast tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2023 års skörd. På animaliesidan finns ett betydligt bättre underlag av både volymer och priser för att göra uppskattningar av produktionsvärdet.

När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för de preliminära beräkningarna. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta.

Bra att veta

I Eurostats databas finns EAA-statistik för EU:s medlemsstater.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 224.1 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 230.6 kB.

Summary in English

The Economic Accounts for Agriculture, Preliminary Results for 2023 details the economic results of the Swedish agricultural industry in 2023. A first estimate was published in December 2023 and this is the second estimate. Final results will be published in early October 2024. While 2022 was characterised by unusually volatile prices and costs for farmers and a record result for the Swedish agricultural industry, much has changed in 2023. Prices for milk and crops have dropped and the harvest has decreased. The costs are estimated to have decreased as well, but it is still hard to predict what decisions farmers have made during these turbulent times. Therefore, there is a greater than usual uncertainty in these calculations and thus in the estimate as a whole as well.

Output forecast

According to the estimations, the output value of the agricultural industry will be 79 billion SEK in 2023. This is 7.8 billion SEK less than in 2022, a decrease by 9 %. The Total Crop Output value is estimated to 33.8 billion SEK, 19 % less than in 2022. The output values of Cereals, Industrial Crops and Forage Plants are all expected to decrease. The reasons are multiple; draught in early summer was followed by extensive rains during harvest, lowering the produced volumes, and in the case of cereals prices have dropped by on average 20 % since last year. Output values of Vegetables and Horticultural Products, on the other hand, are expected to increase.

The total Animal Production output value is expected to decrease somewhat as well, by 1 %, or 0.4 billion, to 36.9 billion SEK. Results are mixed in 2023, for both Animals and Animal Products. In Animals, Cattle Production has the biggest value increase, by 0,6 billion SEK, or 8 %, following an increase in both prices and production volumes. Pigs and Poultry remained unchanged, with rising prices and falling production. The value of Sheep production increased by 9 %, or 28 million SEK.

In Animal Products, the value of Milk Production, largest of all types of animal production, is expected to drop by 1 billion SEK, or 6 %, as a consequence of receding prices. Egg Production decreases in value as well, by 7 % or 0.2 billion SEK. Although less significant in terms of value, the category Other Animal Products had the sharpest increase, up 13 %. The main reason was that the fur industry has been allowed to resume operations, as restrictions following the Covid 19 pandemic have been lifted.

Costs and results

According to the estimate, the costs for Intermediate Consumption will decrease by 3.1 billion SEK, or 5 %, in 2023. The main reasons are expected decreases in expenditures for feed, energy and fertilisers, although costs for maintenance, services and seeds and planting stock have risen. Meanwhile, the subsidies and financial support for the agricultural industry, excluding the electricity subsidy, are also expected to decrease, by 13 % or roughly 1.6 billion SEK.

The Factor Income, covering costs for compensation of employees, rents, interest payments, non-salaried labour and capital, is estimated to decrease by 26 % or 7 billion SEK compared with the year 2022, according to the forecast. Finally, the Net Entrepreneurial Income covers the cost for the farmers own capital and own unpaid labour and what is left is the profit. For 2023, it is estimated to 9,3 billion SEK. This corresponds to a 48 % or 8.6 billion SEK decrease when compared with 2022.

Indicator A, the development in real factor income per annual working unit, is usually used to compare EU member countries with each other. In 2023, it is expected to decrease by 31 % in Sweden's case, but this is still an uncertain prediction.