Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2023 Slutlig statistik

Syfte

I denna statistikrapport redovisas slutlig statistik på regional nivå om 2023 års skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Statistiken med kommentarer

4,3 miljoner ton spannmål tröskades under 2023

Totalt för riket har spannmålsskörden beräknats till 4 328 100 ton. Det är 26 % lägre än under 2022. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är det en minskning med 17 %. Spannmålsskörden på jordbruksmarken avsedd för produktion blev 4 227 900 ton, därtill uppskattas det att ytterligare 100 200 ton spannmål skördats från miljöytor (trädesarealer) använda till produktion, till följd av gällande dispens år 2023, varvid den totala spannmålsskörden beräknats till 4 328 100 ton.

Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna uppskattas vara rekordstora, detta till följd av dispensen att använda miljöytor för produktion. Den ogynnsamma odlingssäsongen med utvintringsskador, försommartorka och sensommarregn ledde dock till ett lägre skördeutfall, trots rekordarealer.

En betydande andel lantbrukare har meddelat att etableringen av grödor varit svag och att de inte kunnat tröska i tid, eller inte alls, på grund av höga nederbördsmängder.

I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1994. De låga totalskördarna under åren 2006 och 2018 berodde på extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling. År 2010 var det liknande väder som under 2021, med en kall och regnig vår följt av sommartorka.

Rekordstor höstsådd med odling på miljöytor

Förutsättningarna under hösten 2022 var överlag goda och ledde i kombination med dispens om odling på miljöytor till att rekordstora arealer höstsåddes. Ogynnsamt senvinter- och vårväder orsakade framför allt utglesade bestånd och en del av dessa arealer kördes upp under våren och ersattes av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador och bärgningssvårigheter som orsak till låga skördenivåer av höstsådda grödor.

Höstvete och tröskad majs är de spannmålsgrödor som hade högst avkastning per hektar. Nästan 61 % av den totala spannmålsskörden utgjordes av höstvete. Den totala höstveteskörden uppgick till 2 635 900 ton, och är därmed 13 % mindre än under 2022 och 3 % mindre än femårsgenomsnittet.

Den totala spannmålsarealen avsedd för tröskning ökade med 2 %. De höstsådda spannmålsgrödorna ökade mest, med närmare 45 100 hektar. Likt de föregående två odlingssäsongerna så var arealen som tröskats större för höstsådda spannmålsgrödor än vårsådda spannmålsgrödor. År 2023 utgjorde de höstsådda spannmålsgrödorna 54,7 % av den tröskade spannmålsarealen.

En farhåga är att en del lantbrukare inte har meddelat den ändrade grödfördelningen, så att för stora arealer med höstsådda grödor kvarstår inom den slutliga statistiken gällande grödarealer för 2023. En annan osäkerhetskälla är grödfördelningen på trädesarealerna, som under 2023 fick användas för produktion.

Jämför även med normskördarna

I femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i underlaget till beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra 2023 års hektarskördar med normskördarna också, som SCB beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Höstsådda grödor gav lägre hektarskördar än ifjol

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 5 750 kilo per hektar. Den är 20 % lägre än förra årets hektarskörd, 15 % lägre än genomsnittet för de senaste fem åren och 20 % lägre än normskörden. Skördeutfallen för de övriga höstsådda grödorna är likartade.

Från hela riket finns många kommentarer från lantbrukarna om att försommartorkan sänkte skördeutfallet per hektar och att höga nederbördsmängder försvårade tröskningsarbetet. Även viltskador anges som orsak till lägre skördeutfall från många platser i landet. Enstaka kommentarer från lantbrukare om höga hektarskördar i de sydvästra och norra delarna av landet förekom också.

I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns redovisad sedan år 1994.

Vårsådda spannmålsgrödor klarade väderläget sämre

För de vårsådda spannmålsgrödorna finns många kommentarer från lantbrukare om stora skördebortfall på grund av torka och flera kommentarer om att etableringen av vårsådda grödor var svag. I framför allt de sydöstra och nordvästra delarna av landet var torkan extra ihållande.

För landet som helhet är årets hektarskörd av vårvete 44 % lägre än fjolårsresultatet, 33 % lägre än femårsgenomsnittet och 36 % lägre än normskörden. För vårkorn är hektarskörden 42 % lägre än förra årets resultat, 30 % lägre än femårsgenomsnittet och 36 % lägre än normskörden. Hektarskörden av havre är 38 % lägre än förra årets hektarskörd, 26 % lägre än femårsgenomsnittet och 32 % lägre än normskörden. Minskningen är snarlik även för vårrågvete. Hektarskörden av blandsäd är 30 % lägre än föregående år.

I figur C redovisas en tidsserie på riksnivå med hektarskördar för de mest odlade vårsådda spannmålsgrödorna. Åren 2006 och 2018 var det liksom under 2021 sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistikrapporter benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Kärnmajs och kolvmajs samredovisas

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2023 till drygt 30 350 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men 1 970 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs. Andelen av arealen där hela majskolvarna skördas och används som foder har ökat de senaste åren. Detta sätt att skörda klassas inte som grönfoder utan redovisas tillsammans med kärnmajs. Sockermajs för humankonsumtion räknas som en grönsak och ingår inte.

Kärnmajs och kolvmajs odlas framför allt i Skåne, Kalmar och Hallands län. I Skåne län blev avkastningen 8 210 kilo per hektar år 2023.

Hög andel obärgade arealer på grund av bärgningssvårigheter

På riksnivå blev 2,3 % av spannmålsarealen obärgad, vilket är den största andelen obärgad spannmålsareal sedan 2012. Den höga andelen obärgad areal var ofta orsakad av bärgningssvårigheter eller till följd av undermåliga grödbestånd. Andelen obärgad areal varierar stort mellan länen. Andelen obärgad spannmålsareal var störst i Gävleborgs län med 15,8 %, och minst i Östergötlands län med 0,4 %. Genomsnittsandelen obärgad spannmålsaareal för de fem föregående åren är 0,7 % på riksnivå.

Hektarskörden av ärter lägre än förra åretsnivå

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara 43 % lägre än under 2022. Den är 32 % lägre än femårsgenomsnittet där den låga hektarskörden från 2018 ingår, och 39 % lägre än normskörden.

Störst areal ärter fanns under 2023 i Uppsala och Västra Götalands län. I dessa län är hektarskördarna 47 respektive 26 % lägre än föregående års nivåer.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 54 900 ton. Det motsvarar en minskning med 36 % jämfört med 2022, och en minskning med 18 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Under 2023 rapporterade många lantbrukare om viltskador i ärterna på grund av framför allt vildsvin, duvor, tranor och gäss. Det finns även lantbrukare som avstår från att odla ärter på grund av problemen med viltskador. Svaga grödbestånd, ogräs och vattenskadade fält rapporterades också som orsaker till låga avkastningsnivåer.

Hektarskörden av åkerbönor minskade också jämfört med ifjol

Hektarskörden av åkerbönor blev på riksnivå 32 % lägre än under 2022, och 11 % lägre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Torka, ogräs, bärgningssvårigheter och viltskador rapporterades av lantbrukare som orsaker till låga avkastningsnivåer av åkerbönor.

Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 26 % lägre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 48 300 ton. Det är 39 % mindre än förra året och 14 % mindre än femårsgenomsnittet. För landet som helhet minskade den tröskade arealen med 10 % jämfört med 2022, till 19 960 hektar.

Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands, Östergötlands och Skåne län. I dessa län odlades över två tredjedelar av landets totala areal av åkerbönor 2023.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan 2004.

Lägsta hektarskörden av höstraps sedan 2018

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 2 560 kilo per hektar. Den är därmed 27 % lägre än fjolårsresultatet, 23 % lägre än femårsgenomsnittet och 26 % lägre än normskörden. Årets hektarskörd på riksnivå är den lägsta sedan missväxtåret 2018.

En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om svaga bestånd, vårfrostskador, torka och obärgade arealer som orsaker till låga skördenivåer av höstraps. Flera rapporter från lantbrukare om omblomning och högt ogrästryck förekom även under 2023. Av höstrapsarealen förblev 1,9 % av arealen obärgad på riksnivå, vilket är den största andelen sedan missväxtåret 2018. Det varierar stort mellan de olika länen. Som högst var andelen obärgad höstraps 13 % i Blekinge län och som lägst i Gotlands län med 0,5 %.

I Skåne län odlades 41 % av den totala höstrapsarealen under 2023, och där blev hektarskörden av höstraps 42 % lägre än förra årets nivå.

Hektarskörden av vårraps som ibland såddes efter utvintrad höstraps uppgår på riksnivå till 2 120 kilo per hektar. För landet som helhet är denna hektarskörd 17 % lägre än fjolårets rekordnivå men 8 % högre än femårsgenomsnittet och 9 % högre än normskörden. Regionalt är hektarskördarna likt föregående år särskilt höga i vårrapsens nordliga odlingsområde, där möjligen en del höstraps funnits kvar och ökat på skördeutfallet.

Totalskörden av raps och rybs 29 % mindre än ifjol

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 304 800 ton, vilket är 29 % mindre än förra årets rekordnivå och 11 % mindre än femårsgenomsnittet.

Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar. Höstrapsarealen 2023 uppgick till 108 260 hektar, vilket är i nivå med 2022 års rekordareal. Den utgjorde 89 % av den totala raps- och rybsarealen under 2023.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1994. Statistiken om totalskörd för året 1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande.

Hektarskörden av oljelin minskade med 35 %

Avkastningen per hektar av oljelin blev för landet som helhet 35 % lägre än under fjolåret, 29 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och 36 % lägre än normskörden.

Den totala skörden har beräknats till 4 000 ton, vilket är en minskning med 54 % jämfört med 2022. Arealen med oljelin uppgick till 3 580 hektar, en minskning med 1 530 hektar.

Merparten av oljelinarealen odlades likt föregående år i Östergötlands län och under 2023 odlades 43 % av oljelinarealen i detta län. I länet uppgick hektarskörden till 1 190 kilo per hektar, vilket är en minskning med 36 %.

I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

Arealer skördade som grönfoder under 2023

Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Av de arealer som redovisats som spannmålgrödor vid lantbrukarnas ansökningar om gårdsstöd skördades knappt 7,5 % som grönfoder under 2023. Det kan jämföras med föregående år med knappt 5 % och med knappt 11 % under 2018, då ovanligt stora arealer av de ettåriga grödorna skördades som grönfoder, för att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan. Under 2023 var det ihållande försommartorka i stora delar av landet och stora nederbördsmängder i skördetider. Det finns flera kommentarer från lantbrukare under 2023 om oplanerade grönfoderskördar av spannmål på grund av väderförutsättningarna. Även viltskador uppges som orsak till att spannmålsgrödor skördades som grönfoder i stället för att tröskas. En del lantbrukare uppger också att ett högt vilttryck förhindrar att grödor kan tas vid tröskmognad.

För ärter var andelen grönfoderskördad areal 3,2 %, jämfört med 3,9 % under 2018 och för åkerbönor var årets andel 1,5 %, jämfört med 10,9 % under 2018. Motsvarande andel för raps och rybs var 0,3 % 2023 och 2,0 % 2018. Av årets oljelinodling skördades ingen areal som grönfoder, medan andelen grönfoderskördad areal var 0,6 % under missväxtåret 2018.

Skörd från ettåriga grönfodergrödor

Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under år 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra ettåriga grödor till grönfoder”.

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisades tidigare som ensilage med 30 % torrsubstanshalt (ts-halt), men från och med 2018 i stället med 100 % ts‑halt. Ändringen underlättar jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag som tillvaratas som grönfoder.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter svarade under 2023 för 13 % av årets totala grovfoderskörd, vilket är den största andelen sedan mätningarna påbörjades. Andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden har tidigare år varierat mellan 7 och 11 %.

Andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden var störst i Kalmar och Gotlands län, med 27 % respektive 26 % ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Skåne, Hallands och Blekinge län, med mellan 16 och 21 %. Det är i dessa län som grönfodermajs odlas i stor utsträckning.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder. Totalt skördades 288 800 ton torrsubstans under 2023, vilket är den största mängden sedan mätningarna påbörjades. Arealen med grönfodermajs var 23 780 hektar, den högsta sedan mätningarna påbörjades och en ökning med 16 % jämfört med 2022. Skörden av stråsädesgrödor exklusive majs till grönfoder blev 167 900 ton torrsubstans. Skörden från andra ettåriga grödor som skördats som grönfoder har beräknats till 135 000 ton torrsubstans.

I figur G redovisas hur de totala grönfoderskördarna har varierat under de tretton år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i skördestatistiken. Det har varit en uppåtgående trend för majs under hela tidsserien. Exklusive majs har det för stråsädesgrödor varit en uppåtgående trend till och med missväxtåret 2018, och därefter en nedåtgående trend. Ökningen 2023 kan delvis förklaras av ökade arealer på grund av oplanerade grönfoderskördar av spannmål. Dispensen att odla grönfoder på trädesarealerna under 2023 skulle också kunna vara en delförklaring.

Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter uppgick under 2023 till 591 700 ton torrsubstans, vilket motsvarar 1 972 300 ton ensilage med 30 % ts‑halt.

Information om grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)

Liksom tidigare består uppgifterna om Andra ettåriga grödor till grönfoder bland annat av skörden från de arealer som lantbrukarna redovisat som ärter, åkerbönor, raps, rybs och oljelin, och som skördats som grönfoder.

Den största andelen av skörden av Andra ettåriga grödor till grönfoder kommer under 2023, på samma sätt som under de föregående åren, dock från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80) i sina ansökningar om gårdsstöd.

Från och med år 2018 finns information om vilka grödor som ingår i grödgruppen grönfoder (grödkod 80). Grödarealerna för 2023 redovisas i Tablå A. Störst är arealen med blandsäd (blandningar av stråsäd och baljväxter), därefter följer i storleksordning vårkorn, majs och havre.

Vid beräkningen av totalskördar har grödarealerna från grödgruppen grönfoder (grödkod 80) inte flyttats till sin ifrågakommande gröda. I gruppen Andra ettåriga grödor till grönfoder, ingår därför även den spannmåls- och majsodling som inte kunnat särskiljas för att tillhöra grödgruppen Stråsädesgrödor exklusive majs, respektive gruppen majs.

Skörden av matpotatis minskade med 8 %

Totalskörden av matpotatis var 459 000 ton år 2023. Det är en minskning med 8 % jämfört med år 2022. Jämfört med femårs­genom­snittet är årets skörd 7 % lägre.

Till matpotatis räknas, förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion, även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar och kolonilotter ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande.

Odlare i fyra län, Skåne, Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län, svarar tillsammans för 80 % av den totala matpotatisskörden i landet.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 31 750 kilo per hektar år 2023. Det är 5 % lägre än 2022. Hektarskörden 2023 är i nivå med femårs­genom­snittet.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå beräknas den till 20 000 kilo per hektar. Det är en minskning med 14 % jämfört med år 2022. Av rikets matpotatisareal var 11  % färskpotatisodlingar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därför den skattade hektarskörden.

År 2023 odlades 14 500 hektar matpotatis i landet. Det är 3 % mindre än 2022 och den minsta arealen som någonsin redovisats i statistiken.

Totalskörden av stärkelsepotatis i nivå med 2022

Totalskörden beräknas till 351 000 ton. Det är i nivå med 2022 och även i nivå med femårsgenomsnittet. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län.

Hektarskörden för riket skattas till 43 660 kilo per hektar. Det är i nivå med både 2022 års hektarskörd och även i nivå med femårsgenomsnittet.

År 2023 odlades 8 000 hektar potatis för stärkelse. Det innebar en minskning med 450 hektar (5 %) jämfört med 2022.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som i stället kommit att användas för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Rekordhög återväxtskörd av vall i stora delar av Sverige

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 3 945 900 ton torrsubstans. Förstaskörden beräknas till 1 768 700 ton och återväxten till 2 177 200 ton.

På riksnivå är hektarskörden 4 750 kilo torrsubstans. Första hektarskörden är ca 27 % lägre och återväxten ca 38 % högre jämfört med motsvarande femårsgenomsnitt för 2018‑2022. Det är utmärkande att första hektarskörden är lägre än 2018 års förstaskörd och att återväxten är det högsta som redovisats i statistiken. Det är också första gången mätningarna visar att hektarskördens återväxt överstiger första skörden. I år är både hektarskördens och totalskördens återväxt 23 % högre än första skörden.

Försommartorkan i kombination med den regniga sensommaren och hösten är orsaken till att återväxten i stora delar av landet blev högre än förstaskörden. I Södermanlands län blev den nästan dubbelt så stor. I Gävleborgs län var återväxten i nivå med förstaskörden. I produktionsområdena Nedre och Övre Norrland, samt i Gotlands och Värmlands län, var den lägre.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

De skattade arealerna under 2023 uppgick till:

• Slåttervall 831 180 hektar
• Betesvall 155 730 hektar
• Ej utnyttjad vall 54 720 hektar

Det innebär en minskning av den totala arealen slåtter- och betesvall med 1 540 hektar sedan 2022.

Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, dels viltskadade arealer som blivit så förstörda att de inte varit möjliga att skörda.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur H visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi som redovisas i statistikrapporten ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020” (JO 0105).

Hektarskörden av slåttervall var 2023 mer än dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk, 20 % större än för företag med övriga nötkreatur och ungefär 37 % större än företag med spannmål.

Mjölkföretagen står för en tredjedel av den totala skördade mängden vall, företagen med övriga nötkreatur för 40 % och företagen med spannmål för cirka en femtedel. Småbruk och företag med blandad husdjursskötsel står för sammanlagt 6 % av den totala bärgade skörden.

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar vallfoder för försäljning samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Odlingsbetingelser

Förutsättningarna under höstbruket 2022 var överlag goda och stora arealer höstsåddes med vete och raps. Kraftiga väderomslag under vintermånaderna ledde dock till betydande arealer utvintring av höstvete och höstraps. En del arealer ersattes av vårsådda grödor som fick en dålig etablering i stora delar av landet. Detta till följd utav ett senarelagt vårbruk på grund av en utdragen vårvinter i kombination med en efterföljande försommartorka. Efter midsommar blev vädret generellt mer omväxlande i stora delar av landet. I sydöstra och nordvästra delen av landet kvarstod dock det torra vädret. Under sensommaren var vädret mycket ostadigt och stora mängder nederbörd föll i framför allt Örebro län, Västmanlands län, Hallands län, södra Västra Götalands län och södra Gävleborgs län. En betydande andel lantbrukare har uppgett att fält förblivit obärgade på grund av översvämning, dålig etablering av grödan, eller en kombination av båda.

Obärgade arealer

Under 2023 var det vanligt bland lantbrukare att rapportera in obärgade arealer till följd av höga nederbördsmängder och svaga grödbestånd. Totalt för hela landet blev 22 390 hektar av spannmålsarealen obärgad, vilket motsvarar 2,3 % på riksnivå och är den största andelen obärgad areal sedan 2012. Andelen obärgad areal varierar stort mellan länen. Andelen obärgad spannmålsareal var störst i Gävleborgs län med 15,8 %, och minst i Östergötlands län med 0,4 %. Den obärgade arealen av ärter blev 1 810 hektar, eller 6,8 % av den totala arealen ärter i landet och är den största andelen obärgad areal sedan 2012. För åkerbönor blev 670 hektar, eller 3,4 % av den totala arealen i landet obärgad och är den största andelen sedan missväxtåret 2018. För raps och rybs blev 2 680 hektar eller 2,2 % av den totala arealen i landet obärgad och är den största andelen obärgad areal sedan missväxtåret 2018.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev 3 910 hektar eller 3,5 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Den obärgade arealen av matpotatis beräknas totalt uppgå till 660 hektar (5 % av den totala arealen). För stärkelsepotatis beräknas mindre än 30 hektar av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

I samband med insamlingen av skördeuppgifter har även undersökningen ”viltskador i lantbruksgrödor” utförts under 2023. Skador orsakas framför allt av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss. En redovisning av undersökningen sker under juni 2024.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i februari 2023 (JO 0104) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer avsedda för tröskning som redovisas i denna statistikrapport har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Kartor

Karta 1. Produktionsområden (PO8)

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998, för potatis från och med 1999, på insamling av uppgifter från jordbrukarna. Skördestatistiken för vall upphörde 1998 och återinfördes igen 2002 och baseras sedan dess också på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från fyra olika urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2023 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna med skörd av slåttervall, som också redovisas med 100 % torrsubstanshalt från och med 2018. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30 % torrsubstanshalt.

Vid skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2023” (JO 0104), samt grödarealer från Lantbruksregistret för grödor som inte finns redovisade där. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande (knölar mindre än 35 mm i diameter). Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för småfallande.

I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 9,5 %, varav vägrare 5,0 procentenheter. Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 9,6 % och för potatis för stärkelse 6,9 %. För vallundersökningen var bortfallet 10,7 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration (JO0601) Pdf, 872.6 kB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0603) Pdf, 1 MB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0606) Pdf, 787.2 kB.

• Statistikens framställning (JO0601) Pdf, 342.8 kB.

• Statistikens framställning (JO0603) Pdf, 272 kB.

• Statistikens framställning (JO0606) Pdf, 320.2 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2023 on the yield per hectare and total production of cereal crops, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, potatoes and temporary grasses. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 4 328 100 tonnes. This is 26% less than in 2022 and 17% less than the average for the preceding five years.

The total production of winter wheat is estimated at 2 635 900 tonnes which is a decrease of 3% compared with the five-year average.

The total production of peas is estimated at 54 900 tonnes, which is 36% less than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 48 300 tonnes.

The 2023 harvest of oilseed rape and oilseed turnip rape is estimated at 304 800 tonnes. This is 11% less than the five-year average. The total production of oil flax is estimated at 4 000 tonnes

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Beginning in 2005, the farmers can also use data transfer by Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the 2023 survey consists of 4 442 holdings. The survey was primarily carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at the farm level are calculated by dividing the production by the crop area of the farm. Unharvested crop areas are included and will lower the yield per hectare. Crop area statistics have been calculated from final statistics on usage of arable land. The figures on areas are based on data from the Swedish administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded when it comes to areas to produce grain. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

Potatoes

The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch. The yield per hectare for table potatoes for the entire country is estimated at 31 750 kg and the total production is estimated at 459 000 tonnes. The corresponding figures on potatoes for processing of starch are 43 660 kg per hectare and 351 000 tonnes, respectively.

The results for 2023 are based on a survey with a sample of 667 holdings for table potatoes and a sample of 158 holdings for potatoes for processing starch. The areas are based on statistics from IACS.

The tables show the total and reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Standard errors are also presented. Unharvested areas are presented in separate tables. As for reduced yields, the yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes for table potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values, derived from the objective potato surveys conducted until 1998. Adjustments in the reduced yields have also been made for unharvested areas, which have lowered the yield per hectare. The unharvested area 2023 was estimated at 4% for table potatoes.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses is estimated at 3 945 900 tonnes and the yield per hectare at 4 750 kg per hectare, at 0% moisture content.

The results are based on a sample of 1 270 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, hay-silage or silage including regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses which are grazed.