Trädgårdsodlingens produktion 2023

Syfte

Rapporten Trädgårdsodlingens produktion publiceras varje år och beskriver den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens produktion. Årets rapport beskriver odlingen under kalenderåret 2023 och innehåller uppgifter om antal odlande företag, odlade arealer och växthusytor samt producerade mängder av samtliga trädgårdsgrödor.

Statistiken omfattar trädgårdsodlingen i företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller minst 200 kvadratmeter i växthus.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddväxter), frukt och bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Däremot räknas inte potatis, bönor och ärter för torkning, infrysning eller konservering, och inte heller skogsplantor som trädgårdsväxter.

Statistiken omfattar inte hushålls- eller fritidsodling eller trädgårdsverksamhet vid sidan om odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning). Inte heller ingår odling som bedrivs på mindre än 0,25 ha friland eller 200 kvadratmeter i växthus (även om den är yrkesmässig). Sådan odling bedrivs förvisso av relativt många företag, men är produktionsmässigt sett mycket liten i sammanhanget.

Statistiken som rapporten baseras på finns fritt tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas under rubriken Trädgårdsodling.

Trädgårdsodlingens produktion kompletteras av rapporterna Trädgårdsodlingens struktur och Trädgårdsodlingens växthus, som publiceras i juli respektive september 2024.

Översikt

Antalet företag som ägnade sig åt någon form av trädgårdsodling minskade från 1 818 till 1 584 stycken mellan 2020 och 2023. Minskningen av antalet företag har pågått så långt tillbaka i tiden som våra undersökningar sträcker sig (år 1971), men minsknings­takten var ungefär dubbelt så hög de tre senaste åren jämfört med de närmast föregående perioderna 2014–2017 och 2017–2020. Minskningen drabbade framför allt odlingen av köksväxter, frukt och bär på friland, samt växthus­odlingen av prydnadsväxter.

I likhet med antalet företag minskade även den totala frilandsarealen och den totala växthusytan för odling av trädgårdsväxter. Dessa minskningar var i sin helhet förhållandevis små, men drabbade framför allt odlingen av bär hårt, medan arealerna för odling av köksväxter och frukt på friland istället ökade (figur A).

Produktionen av de flesta ätliga grödorna under 2023 låg inom spannet för normala årsvariationer, undantaget produktionen av isbergssallat, pumpa samt rödbetor och andra betor, som alla var påtagligt lägre än åren innan. Produktionen av snittblommor fortsätter i den lätt uppåtgående trend som pågått sedan 2005, medan mängden lökväxter i kruka och plantskolealster ligger kvar på ungefär samma nivå som de gjort sedan 2011 respektive 2017. Den totala produktionen av kruk- och utplanteringsväxter fortsatte däremot att minska i ungefär samma takt som den gjort sedan början av 2000-talet.

Köksväxter

Köksväxter på friland

Under 2023 odlade totalt 720 företag köksväxter på friland, på en sammanlagd åkerareal om 8 505 hektar. Antalet företag minskade med 9 % jämfört med 2020, medan åkerarealen istället ökade med knappt 4 %. Den skördade arealen skilde sig däremot mycket lite mellan de två åren och var 9 554 hektar 2023. Åkerarealen ägnad åt odling av köksväxter har visat en generellt ökande trend sedan åtminstone 1971, då den uppgick till knappt 5 000 hektar.

Odlingen av de enskilda köksväxterna kan grovt räknat delas in i fyra kategorier baserade på skördad areal:

• Minst 1 400 hektar: sallat, morot och matlök.
  
• Mellan 200 och 500 hektar: rödbeta och andra betor, broccoli, vitkål, blomkål, pumpa och palsternacka.
• Mellan cirka 100 och 200 hektar: grönkål, sparris, dill, gurka, spetskål, kålrot, majs, jordärtskocka och purjolök.
• Mindre än 70 hektar: rotselleri, selleri, squash (zucchini), bönor och ärter, persilja, rödkål, spenat (utom småblad), brysselkål, svartkål, savoykål, rabarber, fänkål, vitlök och ytterligare några grödor.

Sett till skördad areal har några grödor visat upp tydliga förändringar under de senaste åren. För sallat (utom isbergssallat) ökade den skördade arealen med 31 % mellan 2020 och 2023 (figur B), vilket i princip helt berodde på en ökning av den skördade arealen för småbladig sallat (som inkluderar småbladig spenat, mangold etc.). Totalt sett har den skördade arealen för sallat (utom isbergssallat) ökat med drygt 150 % sedan 2014.

Även för broccoli ökade den skördade arealen rejält 2023, då den var 19 % högre än 2020 och 81 % högre än 2005 (då vi började mäta broccoliarealen). Arealen för pumpa har precis som arealen för sallat (utom isbergssallat) ökat med drygt 150 % sedan 2014, men för pumpa har ökningstakten de senaste åren varit betydligt långsammare, om än kontinuerlig. Pumpaodlingen är uppdelad på matpumpor, som odlades på 111 hektar, och prydnads­pumpor, som odlades på 185 hektar under 2023.

Selleri och rotselleri odlades totalt på 122 hektar under 2023, en ökning med 10 % sedan 2020 och med 82 % sedan 2017. Av de sammanlagda 122 hektaren odlades stjälkselleri på 59 hektar och rotselleri på 63 hektar.

Vid sidan av broccoli har de skördade arealerna för flera andra kålsorter också ökat de senaste åren. Spetskålsarealen 2023 var 42 % respektive 157 % större än 2020 och 2017, medan grönkålsarealen ökade med 26 % respektive 95 % under samma perioder.

Även arealen för grödgruppen Övriga kålväxter (som omfattar bland annat svartkål, savoykål, kålrabbi och pak choi) har ökat kontinuerligt sedan 2017. Kålodlingen tycks med andra ord ha varit i uppåtgående de senaste åren. Sammanlagt har den skördade arealen för de olika kålsorterna (blomkål, broccoli, brysselkål, grönkål, rödkål, savoykål, spetskål, svartkål, vitkål och övriga kålväxter) ökat med 26 % mellan 2017 och 2023.

Mindre positivt ser det ut för isbergssallat, palsternacka samt bönor och ärter. Den skördade arealen för isbergssallat var 26 % lägre 2023 än 2020 och den lägsta sedan 1990. Arealen för palsternacka var under 2022 och 2023 den lägsta sedan 2005, medan bön- och ärtarealen har minskat med 45 % sedan 2017. Även för rödbetor och andra betor minskade arealen påtagligt mellan 2020 och 2023, men det berodde snarare på ovanligt stora skördade arealer under åren 2020 och 2021 än någon särskilt liten areal 2023.

Möjligen kan man också skönja en minskning för morot under de senaste åren; den skördade arealen har minskat varje enskilt år de senaste fyra åren och var 19 % lägre 2023 än toppåret 2012. För morot är de årliga variationerna dock ganska stora och det går inte att se någon entydig trend över en längre period.

Odlingen av köksväxter på friland är starkt koncentrerad till Skåne, där man hittar 75 % av den skördade arealen. Den andelen har ökat påtagligt sedan 1996 då den var 48 %, men ökade däremot inte jämfört med 2020. Intressant nog var trenden före 1996 den rakt motsatta; då sjönk Skånes andel istället med nästan 20 procent­enheter mellan 1971 och 1996. Gotland hade den näst största arealandelen 2023, med 10 %. Inget annat län hade en högre arealandel än 3 % av totalen.

Bland de lite större grödorna märktes Skånedominansen framför allt för odlingen av sallat, där 97 % av den skördade arealen återfanns i Skåne under 2023. För palsternacka, gurka, sparris, morot och vitkål var Skånes roll betydligt mindre. För dessa grödor fanns (i stigande ordning) mellan 20 % och 59 % av arealen i Skåne.

En försvinnande liten del av köksväxtodlingen skedde under tunnel. Totalt sett angav odlarna att mindre än 8 av de 9 554 skördade hektaren odlades under tunnel. Sparris och blandade köksväxter var de enda grödorna för vilka arealerna under tunnel var noterbara; knappt 5 hektar för sparris och knappt 2 hektar för blandade köksväxter.

Produktionen av köksväxter på friland låg i sin helhet inom den normala årsmässiga variationen, något lägre än 2020, men något högre än 2017 (den totala produktionen går enbart att jämföra för vart tredje år). Vissa enskilda grödor visade däremot upp stora skillnader jämfört med tidigare år (tablå A).

Pumpaskörden minskade med 40 % mellan 2022 och 2023, trots en något ökande skördad areal. Skörden av isbergssallat och andra betor minskade med nästan en tredjedel vardera mellan 2022 och 2023. För isbergssallaten var det framför allt en följd av en mindre skördad areal, medan det för andra betor helt handlade om lägre avkastning.

Skörden av purjolök ökade med 32 % jämfört med bottenåret 2022, men var ändå 9 % lägre än genomsnittet för 2018–2022. Skörden av matlök 2023 ökade inte mycket jämfört med året innan, men nådde ändå en ny rekordnivå på drygt 71 500 ton.

Avkastningarna för 2023 års skörd var för många grödor något lägre än närmast föregående mättillfälle. För matlök och purjolök var avkastningarna förhållandevis höga, medan de för blomkål, broccoli, kålrot, morot, pumpa, andra betor, isbergssallat, småbladig sallat och vitkål var relativt låga. För dill sjönk avkastningen till nära hälften mellan 2014 och 2017, där den sedan dess har legat kvar (tablå B).

Antalet företag som odlade de enskilda grödorna är inte helt jämförbart mellan 2023 och dessförinnan, eftersom 2023 års undersökning inkluderade kategorin blandade grönsaker, där vi uppmanade företagen att registrera sina arealer i de fall man hade många grödor under 0,1 hektar. Det fick till resultat att antalet odlare för de enskilda grödorna generellt sett är lägre 2023 än i tidigare undersökningar.

Med det sagt var morot den gröda som flest företag odlade under 2023. Morot odlades på minst 0,1 hektar av 253 företag, men utan tvekan även av en hel del av de 312 företag som angav odling av blandade köksväxter (om vardera på mindre än 0,1 hektar). Vid sidan av morot var, i fallande ordning matlök, rödbeta eller andra betor, pumpa, vitkål, broccoli och grönkål de enskilda grödor som odlades av flest företag.

Köksväxter i växthus

Den totala växthusytan som användes för odling av köksväxter var knappt 1,4 miljoner kvadratmeter under 2023. På denna yta odlade 305 företag i huvudsak gurka, tomat, kryddväxter eller sallat. Såväl växthusytan som antalet odlande företag sjönk något jämfört med 2020, men ligger på samma nivå som de pendlat kring sedan 2014.

Sett till växthusyta var gurka den största grödan 2023 (figur C). Tillsammans tog odlingen av gurka och tomat drygt 80 % av växthusytan för köksväxter i anspråk. Om man istället ser till skördad yta så var odlingen av kryddväxter istället klart störst, medan odlingen av sallat då var i samma storleksordning som tomat. Detta eftersom kryddväxter och sallat ofta odlas i rörliga system som gör den effektiva odlingsytan många gånger större än växthusytan.

Efter att ha minskat med 11 % mellan 2021 och 2022 ökade växthusytan för gurkodling med 6 % mellan 2022 och 2023, till knappt 666 000 kvadratmeter. Trots ökningen var växthusytan 2023 fortfarande något lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. Odlingen av gurka kan delas in i vanlig gurka och specialsorter, där den förstnämnda inte förändrades nämnvärt under 2023 jämfört med 2020 sett till växthusyta (för de enskilda sorterna har vi bara uppgifter för vart tredje år). Odlingen av specialsorter minskade däremot med 36 % mellan 2020 och 2023, och sjönk därmed tillbaka till ungefär samma nivå som 2017.

Produktionen av gurka speglade växthusytan med en återhämtning mellan 2022 och 2023 efter en kraftig nedgång mellan 2021 och 2022. Totalt skördades knappt 32 600 ton gurka under 2023, vilket var 4 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren.

I likhet med gurkodlingen, ökade växthusytan för tomat igen mellan 2022 och 2023 efter en påtaglig nedgång året dessförinnan. Ytan för tomatodling 2023 var med knappt 426 000 kvadrat­meter strax över genomsnittet för de fem närmast föregående åren. Odlingen av vanliga tomater och små specialtomater minskade jämfört med 2020, medan odlingen av kvisttomater och stora specialtomater istället ökade. Totalt sett ägnades 43 % av växthusytan för tomatodling åt vanliga tomater, 21 % åt kvisttomater samt 27 % respektive 9 % åt vardera små och stora specialtomater. Den samlade produktionen av tomat var i princip densamma som genomsnittet för de fem föregående åren.

Växthusytan för odling av kryddväxter ökade för andra året i rad efter en minskning på 22 % mellan 2020 och 2021. I och med detta var 2023 års yta drygt 121 000 kvadratmeter, i princip densamma som 2020 års yta. Produktionen av kryddväxter 2023 uppgick i likhet med 2020 till drygt 47 miljoner krukor.

Den samlade växthusytan för odling av sallat ökade med 12 % jämfört med 2020, till knappt 109 000 kvadratmeter 2023. Den samlade produktionen av sallat i växthus var 16,2 miljoner styck, av vilka 11,1 miljoner i kruka.

Odlingen av andra köksväxter som aubergine, chili, melon och paprika tog mindre än 3 % av den totala växthusytan för köksväxter i anspråk. Odlingen av alla dessa andra kulturer utom melon ökade dock mellan 2020 och 2023, och sett till antalet odlare är framför allt chili och paprika förhållandevis populära med 56 respektive 75 odlare vardera. Odlingen av melon har däremot minskat kontinuerligt sedan 1996.

Bär

Mellan 2020 och 2023 minskade den totala arealen för odling av jordgubbar på friland med drygt 19 % till 1 977 hektar, medan antalet odlande företag minskade med 13 % till 284 stycken. Huvuddelen av arealminskningen skedde i ett slag mellan 2022 och 2023, då jordgubbsarealen minskade med drygt 340 hektar. Mellan åren 2014 och 2022 varierade arealen mellan 2 300 och 2 500 hektar, och 2023 års areal var den lägsta sedan 2010.

Totalt sett odlade 496 företag olika typer bär på knappt 2 700 hektar under 2023. Vid sidan av jordgubbar är de arealmässigt största grödorna i fallande ordning svarta vinbär, vindruvor, hallon, blåbär och havtorn. Arealen för odling av vindruvor ökar mycket snabbt, om än från en låg nivå. Mellan 2020 och 2023 ökade vindruvsarealen med 51 % och under treårsperioden dessförinnan ökade arealen med 89 %. Totalt sett odlade 57 företag vindruvor på 160 hektar under 2023, på vilka det producerades strax över 300 ton vindruvor.

Även för blåbär och havtorn ökar arealerna, men där går ökningen betydligt långsammare. Blåbärsarealen ökade med 13 hektar mellan 2020 och 2023, till totalt 64 hektar, medan havtornsarealen gick från 52 till 56 hektar under samma period.

Arealen för odling av svarta vinbär minskade med 19 % mellan 2020 och 2023, vilket ackompanjerades av en 38-procentig minskning av skörden. Sedan toppåret 1984 har arealen minskat från 954 till 256 hektar, samtidigt som skörden gått från 1 671 till 119 ton och antalet odlande företag från 531 till 78 stycken.

Den totala hallonarealen minskade från 127 hektar till 91 hektar mellan 2020 och 2023, en minskning med 28 %. Antalet odlare minskade däremot inte, och produktionen ökade tvärtom med 43 % till 515 ton.

Länsfördelningen för bärodlingen har förändrats påtagligt över åren (figur D). Skånes andel av den totala bärodlingen mer än dubblerades mellan 1999 och 2023, från 22 till 46 %. Under 2023 hyste Skåne 69 % av den totala svenska vindruvsarealen, 64 % av havtornsarealen, 52 % av blåbärsarealen, 50 % av jordgubbsarealen och 29 % av hallonarealen. Odlingen av svarta vinbär var däremot huvudsakligen förlagd till Norrbotten och Jämtland, där man sammanlagt återfann 63 % av den totala arealen 2023.

Av den totala arealen för bärodling utgjorde knappt 7 % tunnelodling, en andel som ökade från 5 % mellan 2020 och 2023. Tunnelodlingen är särskilt viktig för hallonodlingen, där 35 av de totalt 91 hektaren bestod av tunnelodling. Den största absoluta tunnelarealen hittar man dock inom jordgubbsodlingen, som också stod för i princip hela arealökningen mellan 2020 och 2023. Totalt sett har tunnelarealen inom jordgubbsodlingen ökat från 41 hektar 2014, till 143 hektar 2023.

Tunnelodlingen har mycket stor inverkan på avkastningen. För hallon var 2023 års avkastning 9,5 gånger högre i de företag som hade renodlad tunnelodling jämfört med företag helt utan tunnlar. För jordgubbar är jämförelsen lite osäkrare (eftersom det finns få renodlade tunnelodlare), men även där var tunnelavkastningen i storleksordningen 3 gånger högre. Man ska dock ha i åtanke att företag med tunnlar antagligen också bedriver en mer "fokuserad" odling och därför kan antas ha en något högre avkastning även utan tunnlar.

Växthusodlingen av bär är förhållandevis liten och i viss mån svår att särskilja från delar av tunnelodlingen, som i många fall sker i fasta tunnlar med kontinuerlig bevattning och i vissa fall upphöjda odlingsbäddar. Med detta sagt minskade växthusytan för odling av bär från 83 000 till 61 000 kvadratmeter mellan 2020 och 2023, av vilka 70 % består av jordgubbsodling och knappt 20 % av hallonodling.

Frukt

Den totala arealen för odling av frukt var 1 815 hektar 2023, på vilken sammanlagt 282 företag odlade körsbär, plommon, päron eller äpple. Den absoluta majoriteten, hela 88 %, av den arealen bestod av äppelodlingar, medan knappt 8 % utgjordes av päronodlingar. Den totala fruktarealen har sakta men säkert ökat i en takt av i genomsnitt 17 hektar per år sedan 2014, då den var 1 662 hektar. Dessförinnan minskade fruktarealen istället kontinuerligt, från att ha legat på över 3 000 hektar under 1970- och 80-talen.

Den totala äppelarealen uppgick till nästan precis 1 600 hektar 2023, en nivå där den legat sedan 2021. Arealen var marginellt högre 2023 än 2020, medan antalet odlare istället minskade från 298 till 264 företag. Produktionen av äpple uppgick till knappt 32 200 ton (figur E), vilket var något högre än året innan och strax under den tidigare rekordnivån från 2021, som var just 32 200 ton.

Den genomsnittliga äppelskörden för de fem senaste åren (2019–2023) var knappt 29 500 ton, en ökning med 14 % jämfört med genomsnittet för femårsperioden 2014–2018 och med 27 % jämfört med femårsperioden 2009–2013. Arealökningarna var under dessa perioder konsekvent mindre, vilket innebär att den genomsnittliga avkastningen ökade successivt, från 16,1 ton per hektar 2009–2013 till 18,7 ton per hektar 2019–2023.

Mellan 2020 och 2023 ökade päronarealen med 23 % till 139 hektar, vilket innebär att trenden med minskande päronareal som pågått under en lång tid bröts. Den ökade arealen åtföljdes av en produktions­ökning på 47 %, till knappt 2 300 ton. Även antalet odlande företag ökade något, från 90 till 94 stycken.

För plommon är arealutvecklingen försiktigt positiv. Arealen har, efter att ha minskat kontinuerligt mellan 1999 och 2017, istället ökat med i genomsnitt en hektar per år till 47 hektar mellan 2017 och 2023. Under samma period har antalet odlare legat strax över 60 stycken. Plommonskörden uppgick till knappt 220 ton.

Körsbärsodlingen är numera mycket liten. Totalt odlade 29 företag körsbär på en areal om 31 hektar under 2023. Skörden blev knappt 110 ton.

Den svenska fruktodlingen är starkt koncentrerad till Skåne, där 83 % av fruktarealen stod att finna under 2023. Den andelen har varierat mellan 81 och 86 % sedan 2008 utan någon tydlig riktning.

Prydnadsväxter

Plantskoleväxter

Den sammanlagda arealen för odling av plantskoleväxter var 497 hektar under 2023, en minskning med 5 % jämfört med 2020, men 6 % högre än genomsnittet för de fem närmast föregående undersökningarna (2008–2020). Arealen för odling av plantskoleväxter har minskat till närapå hälften jämfört med 1976 då den var som högst, men har legat ganska stabilt på i genomsnitt 475 hektar sedan 2002.

Drygt två tredjedelar av arealen stod till att finna i Skåne och Hallands län, där 40 av de totalt 100 verksamma plantskoleföretagen huserade. Ytterligare 20 företag återfanns i Stockholms- och Västra Götalands län, medan resterande 40 företag var förhållandevis jämnt fördelade över resten av landet. Antalet odlare minskade från 118 företag 2020 och från 125 företag 2017. Sett till inriktning odlade 61 företag perenner, medan övriga kategorier odlades av mellan 15 och 26 företag.

Produktionen av kategorierna lövfällande träd, perenner, prydnadsbuskar, rosor och övriga plantskoleväxter (som inkluderar bland annat sedum och klängväxter) ökade jämfört med 2020, medan produktionen av barrväxter, bärbuskar, fruktträd och jordgubbs­plantor istället minskade. Antalet producerade häck- och landskapsväxter var i princip oförändrat. Antalet producerade lövfällande träd ökade med 88 %, medan antalet prydnadsbuskar ökade med 58 %. Som kontrast minskade produktionen av jordgubbsplantor och barrväxter med 44 % respektive 33 %.

Snittblommor, krukväxter och utplanteringsväxter

Snittblommor

Det totala antalet företag som odlade snittblommor ökade med 19 % till 160 stycken mellan 2020 och 2023 och följer en ungefär lika stor ökning mellan 2017 och 2020. Ökningen beror helt och hållet på ett ökat antal förhållandevis små frilandsproducenter, medan antalet odlare med växthusproduktion istället minskade med 8 % mellan 2020 och 2023. Antalet snittbloms­odlare i växthus har minskat kontinuerligt under hela 2000-talet, från 272 företag år 2002 till 59 företag 2023.

Den sammanlagda produktionen av snittblommor ökade med 16 % mellan 2020 och 2023. Totalt producerades knappt 175 miljoner blommor, av vilka 96 % var tulpaner. Produktionen ökade för samtliga kategorier av blommor. I absoluta tal ökade tulpanproduktionen mest, från 146 till 168 miljoner blommor. Relativt sett ökade däremot kategorin ej lökblommor i särklass mest, från 3,6 till 5,4 miljoner blommor, en ökning med 51 %.

Mer än 98 % av alla tulpaner producerades i länen Stockholm, Skåne, Kronoberg, Södermanland och Gävleborg. Samtliga län huserade åtminstone någon frilandsodlare av snittblommor. Flest hittade man i Skåne, men även i Stockholm, Södermanland, Östergötland, Kalmar och Halland fanns 10 eller fler företag per län.

Lökblommor i kruka

Den totala produktionen av lökblommor i kruka låg kvar på samma nivå som den legat sedan 2017, det vill säga ungefär 16 miljoner krukor. Den oavbrutna nedgången i antal odlande företag som pågått sedan 2002 fortsatte även mellan 2020 och 2023, då antalet minskade med 19 % till 93 företag. Totalt sett har antalet företag minskat med 74 % sedan 2002, då de var som flest.

Produktionen av lökblommor i kruka under 2023 skedde huvudsakligen i länen Kronoberg, Stockholm, Skåne, Halland och Södermanland. Dessa län stod för 92 % av den totala produktionen.

Sett till enskilda kulturer var produktionen av hyacinter störst, tätt följt av narcisser. Tillsammans stod dessa två kulturer för 78 % av den sammanlagda produktionen.

Kruk- och utplanteringsväxter

Den svenska odlingen av kruk- och utplanteringsväxter minskade mellan 2020 och 2023, både sett till antal producerade krukor och antal odlande företag. Antalet årligen producerade krukor minskade med 7 % under de senaste tre åren och har oavbrutet minskat sedan 2002, från 113 miljoner till 72 miljoner år 2023. Antalet odlare minskade med 15 % till 349 företag mellan 2020 och 2023, en betydligt högre minskningstakt än under perioderna 2014–2017 och 2017–2020, då minskningen låg på 9 % vardera. Minskningen av antalet odlare syntes över i princip hela landet mellan 2020 och 2023, men var mest påtaglig i länen Norrbotten, Värmland, Södermanland, Kalmar och Västmanland, som vart och ett förlorade mellan 25 och 35 % av sina företag.

Penséer var med god marginal den största kulturen bland kruk- och utplanteringsväxterna, även om produktionen gick ner något mellan 2020 och 2023, till drygt 21 miljoner krukor (figur F). Överlag minskade produktionen påtagligt för 24 av de totalt 36 kulturerna vi undersökte under 2023. Den största minskningen sett till faktiskt antal krukor stod penséerna för, medan den största relativa minskningen drabbade rosor, som minskade med 71 %.

Dahlia, femtunga, stjärnöga och tagetes var de enda kulturerna som visade upp några väsentliga produktionsökningar mellan 2020 och 2023.

Vissa kulturer har minskat så gott som oavbrutet under en längre tid (figur G). Tydliga exempel på det är begonia, impatiens, kalanchoë och marguerit, som minskat med mellan 63 och 89 % vardera under perioden 1999–2023. Om man istället ser utvecklingen ur ett tioårsperspektiv (sedan 2014), så ser man en ihållande minskningstrend för än fler kulturer, inklusive stora produkter som pelargon, lobelia och begonia.

Sett till antal odlare var petunia (som inkluderar praktpetunia, surfinia, million bells, etc.) mest populär, följd av pelargon, lobelia, tagetes och penséer, som alla odlades av minst 240 av de totalt 349 företagen. Ytterligare nio kulturer odlades av minst hälften av alla företag. I genomsnitt odlade företagen 14 olika kulturer under 2023 (och antagligen är antalet ännu något högre eftersom en av "kulturerna" utgörs av kategorin övriga kruk- och utplanterings­växter i vårt material).

Intressant nog kan man inte se någon skillnad i genomsnittligt antal kulturer mellan stora och små företag (med undantag av de allra minsta företagen, som i vissa fall helt enkelt inte har plats för så många olika kulturer). Noterbart är också att flera av de kulturer som odlades av många företag inte hade någon särskilt hög total produktion.

Odlingen av kruk- och utplanteringsväxter var väl spridd över landet, även om knappt 20 % av företagen och nästan 60 % av produktionen står att finna i Skåne.

Tabeller

• All vår statistik om trädgårdsodling finns i Jordbruksverkets statistikdatabas
• Översiktstabell trädgårdsodling: Arealer, växthusytor och antal företag uppdelat på odlingsinriktning

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken beskriver den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens struktur och produktion under kalenderåret 2023, för de företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus.

Statistiken omfattar uppgifter om areal, produktion och antal odlande företag.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddväxter), frukt, bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Däremot räknas inte potatis, bönor och ärter för torkning, infrysning eller konservering som trädgårdsväxter, och inte heller plantskolealster för skogsbruk.

Statistiken omfattar inte hushålls- eller fritidsodling eller trädgårdsverksamhet vid sidan om odling (som trädgårdsanläggning eller -skötsel).

Så tar vi fram statistiken

Vart tredje år tar vi fram statistik om produktionen av samtliga trädgårdsgrödor. Under mellanliggande år tar vi enbart fram produktions­statistik för knappt 20 av de arealmässigt största ätliga trädgårdsgrödorna. Statistiken grundar sig huvudsakligen på enkät­undersökningar till odlarna, men till viss del även på areal­uppgifter från stödansökningar.

Statistiken i den här rapporten grundar sig på en enkätundersökning som genomfördes under perioden januari till maj 2024. Enkäten som kunde besvaras per post, via webben eller per telefon, skickades ut till drygt 2 500 företag i början av januari. Efter lite drygt en månad skickades en påminnelse ut till de företag som inte svarat och efter ytterligare ett par veckor genomförde vi en telefonkampanj till de företag som då inte hade svarat.

Den slutliga statistiken baseras på uppgifter från 2 480 företag, av vilka 1 584 företag odlade trädgårdsväxter på en yta om minst 0,25 ha på friland eller 200 kvm i växthus.

En mer ingående beskrivning om hur vi tog fram statistiken finns i Statistikens framställning under rubriken Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Vi bedömer att statistikens tillförlitlighet är mycket god. Den huvudsakliga felkällan utgörs av de 218 företag som inte svarat på undersökningen. För en stor del av dessa kunde vi dock hämta in uppgifter från andra källor, vilket innebär att det slutliga antalet företag för vilka vi inte har några uppgifter alls var 35 stycken.

Dessa 35 företag ingår inte i statistiken (inga uppräkningar görs för att kompensera för dem), men vi uppskattar att deras andel av odlingen var mindre än 1 % respektive 2 % av den totala frilandsarealen och växthusytan.

Trädgårdsstatistikens jämförbarhet över tid är bra överlag, men är något sämre för åren 2008 och 2011, då täckningen av företag inte var komplett. Framför allt gäller detta statistiken för antalet företag, som underskattades under dessa år. Detta har även viss påverkan på andra variabler som arealer och sysselsättning, men i något mindre grad eftersom det främst var mindre företag som föll ifrån. Längre tillbaka i tiden finns även skillnader i vilka företag som omfattas av statistiken, men detta gäller framför allt 1971 års statistik, då man även inkluderade jordbruksföretag som bedrev odling för husbehov, vilket innebär att betydligt fler företag ingick i statistiken.

Trädgårdsstatistiken utgör en del av Sveriges officiella statistik på jordbruks­området och kan utan problem användas tillsammans med all annan sådan statistik, även om det i vissa fall finns mindre skillnader i definitioner av enstaka variabler, som areal och sysselsättningsmått.

Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer ingående i dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 227.9 kB.Statistikens framställning Pdf, 1.2 MB.
  

Summary in English

Fewer horticultural holdings

The number of Swedish horticultural holdings has decreased more or less constantly since the beginning of the nineteen seventies. That trend was continued between 2020 and 2023, albeit with a marked increase in the rate of decrease as compared to the period 2014 through 2020. The number of holdings decreased for most horticultural branches, including open ground production of vegetables, berries, fruit, or nursery plants, as well as in the greenhouse production of both vegetables and ornamental plants. In contrast, there was a sharp increase in the holdings producing cut plants on open ground.

Decreased area for berry production

The diminished numberof producers was however not matched by similar decreases of open ground or greenhouse areas. The overall horticultural open ground area did decrease slightly between 2020 and 2023, but the areas for vegetable and fruit production increased. The area for production of ornamental plants decreased slightly, but the largest decrease hit the berry production. More specifically, the production areas for strawberries, blackcurrants and raspberries decreased sharply in 2023.
The greenhouse areas decreased slightly for the production of vegetables as well as berries and ornamental plants. For vegetables and berries, the changes were well within the range of normal fluctuations, while the greenhouse area for production of ornamental plants has exhibited a slow deflation since at least 2014.

Normal production

The overall open ground production of vegetables in 2023 was to be considered normal. While slightly lower than the 2020 production, it was slightly higher than the 2017 production (we only have data for total production every third year). The greenhouse production of cucumber and tomato recuperated during 2023 after a sharp decrease in 2022, and almost reached the 2021 levels again.

The production of strawberries hardly changed at all, while the harvest of raspberries even increased, in spite of large reductions in areas for these two crops in 2023. The production of grapes almost doubled between 2020 and 2023, partly a result of a large increase in production area.

Fruit production was good for both apples and pears during 2023, while plum and cherry production was very low due to small production areas.

Among the ornamental plants, the production of cut flowers and deciduous trees increased between 2020 and 2023, while the slow reduction in production of potted- and bedding plants that have been in progress since 2002 was continued.