Trädgårdsodlingens struktur 2023

Syfte

Rapporten Trädgårdsodlingens struktur publiceras vart tredje år och beskriver den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens struktur. Årets rapport beskriver strukturen under kalenderåret 2023 och innehåller uppgifter om antal företag, arealer, växthusytor, åldersfördelning och sysselsättning. Statistiken visas grupperad efter län, storleksgrupper och företagens odlingsform.

Statistiken omfattar trädgårdsodlingen i företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller minst 200 kvadratmeter i växthus.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddväxter), frukt och bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Däremot räknas inte potatis, bönor och ärter för torkning, infrysning eller konservering, och inte heller skogsplantor som trädgårdsväxter.

Statistiken omfattar inte hushålls- eller fritidsodling eller trädgårdsverksamhet vid sidan om odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning). Inte heller ingår odling som bedrivs på mindre än 0,25 hektar friland eller 200 kvadratmeter i växthus (även om den är yrkesmässig). Sådan odling bedrivs förvisso av relativt många företag, men är produktionsmässigt sett mycket liten i sammanhanget.

Rapporten innehåller en del jämförelser av trädgårdsodlingen med jordbruket i sin helhet. Sådana jämförelser är i sin helhet korrekta, men ska läsas med ett litet mått av försiktighet eftersom de baseras på olika undersökningar med olika utgångspunkter och metodik.

Statistiken som rapporten baseras på finns fritt tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas under rubriken Trädgårdsodling.

Trädgårdsodlingens struktur 2023 kompletteras under 2024 av rapporterna Trädgårdsodlingens produktion 2023 och Trädgårdsodlingens växthus 2023.

Översikt

Den svenska trädgårdsodlingen är en förhållandevis liten och mångfacetterad bransch som producerar betydligt högre värden per ytenhet är jordbruket i allmänhet. Under 2023 nyttjade trädgårdsodlingen 13 506 hektar på friland och 281 hektar växthusyta. På de ytorna producerade 1 584 företag trädgårdsprodukter till ett värde av knappt 9 miljarder kronor. Det innebär att 2,8 % av de svenska jordbruksföretagen nyttjade 0,5 % av åkermarken för att producera 12,6 % av jordbrukets totala produktionsvärde under 2023.

Trädgårdsodlingen tar sig många olika former och består av företag med olika inriktningar, odlingsformer, sammansättning och förutsättningar. Det finns stora, kapitalintensiva växthusföretag med fokus på någon enskild gröda och omsättning på hundratals miljoner kronor. Men det finns också små familjeföretag med både frilands- och växthusodling av en bred flora av köks- och prydnadsväxter, vid sidan av djurhållning och kanske en liten gårdsbutik.

Precis som för jordbruket i övrigt har trädgårdsodlingens struktur stadigt förändrats under en lång rad år, fast i något högre takt. Sedan början av 2000-talet har trädgårdsodlingens andel av det totala antalet jordbruksföretag minskat från 4,4 % till 2,8 %, medan trädgårds­odlingens andel av den totala åkermarken istället har ökat något. Samtidigt har trädgårdsodlingens andel av det totala antalet sysselsatta inom jordbruket minskat från 11 till 9 %. Struktur­rationaliseringen har med andra ord gått något längre inom trädgårdsodlingen än inom jordbruket som helhet.

Sett över tid har antalet trädgårdsodlande företag minskat så gott som kontinuerligt sedan våra mätningar började i början av 1970-talet. Sedan 1987 har vi uppgifter om såväl antal företag som sysselsättning, arealer och växthusytor. Mellan 1987 och 2023 minskade antalet företag med 68 %, medan antalet sysselsatta gick ned med 52 %. Frilandsarealen var i princip densamma 1987 och 2023, men var under stora delar av perioden däremellan något lägre. Växthusytan var i princip oförändrad mellan 1987 och 2002, varefter den gick ner till en ny nivå som var ungefär 15 % lägre, där den legat sedan dess (figur A).

Mellan 1987 och 2008 minskade antalet företag med i genomsnitt 3,8 % per år, för att därefter plana ut något till i genomsnitt 1,6 % minskning per år mellan 2008 och 2020. Mellan 2020 och 2023 ökade dock minskningstakten igen, till 4,3 % per år.

Jämfört med jordbruket som helhet är trädgårdsodlingens utveckling något annorlunda. Mellan 2007/2008 (som är den tidigaste jämförbara tidpunkten) och 2023 har både antalet företag och antalet sysselsatta minskat i ungefär samma omfattning. Inom jordbruket som helhet har däremot åkerarealen minskat med drygt 4 %, medan såväl frilandsarealen som växthusytan för trädgårdsodling istället har ökat med 13 respektive 6 %. Under samma period ökade värdet på den samlade jordbruksproduktionen med drygt 60 %, medan trädgårdsodlingens produktions­värde ökade med nästan 160 %.

Trädgårdsodlingen skiljer sig även något från det övriga jordbruket vad gäller ekologisk odling. Inom jordbruket som helhet var 17 % av åkermarken helt omställd till ekologisk odling. Inom trädgårdsodlingen var andelen ekologiskt odlad åkermark drygt 12 %, medan andelen av den odlade växthusytan var knappt 9 %.

Den storleksmässiga fördelningen

Trädgårdsföretagens storlek, mätt i odlad areal eller växthusyta, har ökat märkbart över tid. För de frilandsodlande företagen har genomsnittsarealen gått upp från 1,7 hektar per företag 1971, till 10,2 hektar per företag 2023 (figur B). För de växthusodlande företagen har utvecklingen inte varit riktigt lika dramatisk, men har ändå inneburit mer än en tredubbling av den genomsnittliga växthusytan, från knappt 1 400 kvadratmeter 1971 till knappt 4 600 kvadrat­meter 2023.

Från och med år 2002 har vi uppgifter om fördelningen av företag i olika storleksklasser, vilket ger möjligheten att i viss mån se hur den generella storleksökningen fördelats inom olika storlekssegment av odlingen (figur C och D). Både inom frilands- och växthusodlingen har de största företagens andel av den totala odlade ytan ökat påtagligt över tid. Ökningen skiljer sig dock i sin karaktär. Inom frilandsodlingen tycks den genomsnittliga storleks­ökningen bero på en ökning av antalet företag med 20 hektar eller mer, medan genomsnittsarealen för dessa stora företag däremot inte har ökat generellt över tid. Här blir de största företagen alltså inte generellt större, men fler.

Inom växthusodlingen är bilden lite annorlunda; antalet företag har förblivit ungefär detsamma i den största storleksklassen (minst 10 000 kvm), men genomsnittsytan har ökat med 44% för dessa stora företag mellan 2002 och 2023. Här blir de största företagen således inte fler, men större.

I den andra änden av storleksspektrumet har andelen riktigt små företag ökat mellan 2002 och 2023, både inom frilands- och växthusodlingen. Deras andel av den totala arealen respektive växthusytan har däremot kontinuerligt minskat.

De olika odlingsinriktningarna har förstås olika storleksprofiler. Inom frilandsodlingen hade odlingen av köksväxter den största genomsnittliga arealen med 11,8 hektar under 2023, i fallande ordning följd av odlingen av plantskoleväxter, frukt samt bär, med 6,8 hektar, 6,4 hektar respektive 5,4 hektar. Genomsnittsarealen för odling av snittblommor på friland var blygsamma 0,2 hektar.

Även inom växthusodlingen hade odlingen av köksväxter den största genomsnittsytan, med 4 500 kvadratmeter. Odlingen av kruk- och utplanteringsväxter tog i genomsnitt 3 100 kvadratmeter i anspråk, medan odlingen av snittblommor, bär, plantskoleväxter samt lökblommor i kruka använde 2 100, 1 600, 1 300 respektive 1 000 kvadratmeter i genomsnitt.

De genomsnittliga odlingsytorna varierar påtagligt över landet. Skåne och Gotlands län hade i särklass störst genomsnittliga frilandsarealer 2023, med 20,0 respektive 16,8 hektar. De minsta snittarealerna fanns i länen Västernorrland, Stockholm, Örebro, Gävleborg och Väster­botten. Inom växthusodlingen hade Skåne och Blekinge de största snittytorna med 9 600 respektive 9 200 kvadratmeter. De minsta genomsnittliga växthusytorna fanns i Jämtlands- och Uppsala län, med 500 respektive 1 000 kvadratmeter.

Den geografiska fördelningen

Den svenska trädgårdsodlingen är i mångt och mycket koncentrerad till Skåne. I runda tal fanns en tredjedel av företagen, hälften av antalet sysselsatta, två tredjedelar av frilandsarealen och hälften av växthusytan i just Skåne under 2023 (figur E).

Skånes andel av trädgårdsodlingen har alltid varit stor, men den har inte varit konstant över tid. Den skånska andelen av växthusytan har förvisso inte förändrats alltför mycket sedan början av 1980-talet, utan pendlat runt ett medeltal på drygt 50 %. Andelen av antalet företag har stadigt minskat sedan början av 2000‑talet, då den hade en topp. Den skånska andelen av antalet sysselsatta har däremot ökat påtagligt sedan vi började mäta år 2005. Den största enskilda förändringen står dock frilandsarealen för, där Skånes andel ökade med 22 procent­enheter mellan mitten av 1990-talet och 2023 (figur F).

Om man ser till de enskilda länens blandning av odlingsinriktningar, ser man stora skillnader över landet. I sex av länen (däribland fyra norrlandslän) stod bärodlingen för mer än 60 % av den totala frilandsarealen. Med drygt 60 % av frilandsarealen var Jönköping det län som ägnade i särklass störst andel av arealen åt fruktodling. På Gotland användes mer än 90 % av frilandsarealen åt odling av köksväxter; näst störst andel hade Örebro län med 73 %, följt av Skåne med 67 %. I de allra flesta av länen tog odlingen av prydnadsväxter mindre än 10 % av frilandsarealen i anspråk. Undantagen var Kronobergs, Hallands, Stockholms, Västmanlands och Östergötlands län, där Kronoberg hade i särklass störst andel med odling av prydnads­växter på 43 % av den totala frilandsarealen (figur G).

Även för växthusodlingen var de olika länens odlingsinriktningar vitt skilda. I särklass störst andel odling av köksväxter och bär fanns i Blekinge och på Gotland, med 91 respektive 81 % av växthusytan. I andra änden av spektrumet fanns Gävleborg och Kronoberg, där växthusytorna nästan uteslutande ägnades åt prydnadsväxter. För riket som helhet var växthusytan nästan helt jämnt fördelad mellan köksväxter och bär å ena sidan och prydnadsväxter å den andra (figur G).

Odlingen på friland och i växthus

Av de totalt 1 584 trädgårdsföretagen 2023 ägnade sig 970 företag åt enbart frilandsodling, medan 353 företag bedrev både frilands- och växthusodling. Resterande 261 företag bedrev uteslutande växthusodling. Av de totalt 14 303 sysselsatta fanns 9 005 personer på företag med enbart frilandsodling, medan 2 802 personer fanns på företag med både frilands- och växthusodling och 2 496 personer var sysselsatta på företag med enbart växthusodling.

Av den totala frilandsarealen på 13 506 hektar nyttjade företagen med uteslutande frilandsodling 11 674 hektar, medan företagen med både frilands- och växthusodling nyttjade de återstående 1 832 hektaren. På motsvarande sätt nyttjade företagen med uteslutande växthusodling 197 hektar av den totala växthusytan på 281 hektar, medan företagen med både frilands- och växthusodling nyttjade 84 hektar (figur I).

Andelen företag som ägnar sig åt de olika odlingsformerna skilde sig åt från län till län under 2023. Störst andel företag med enbart frilandsodling hade Gotland, med 73 %. Stockholms län har störst andel företag med uteslutande växthusodling, med 37 %. Den största andelen företag med såväl frilands- som växthusodling hittar man i Dalarna, där precis hälften av företagen odlar både på friland och i växthus (figur J).

Om man istället tittar på företagens storlek, så var det betydligt vanligare att mindre företag bedrev odling både på friland och i växthus. Bland de minsta frilandsföretagen (med mindre än 1,0 hektar odling) ägnade sig 45 % även åt växthusodling under 2023, medan samma andel för företag med mer än 5,0 hektar frilandsodling var 10 %.

Ännu tydligare blir det när man tittar ur ett växthusperspektiv: bland de minsta växthus­företagen (med mindre än 1 000 kvadratmeter odling) ägnade sig 75 % även åt frilandsodling under 2023. Den andelen blir gradvis mindre ju större storleksklassen blir och var 26 % för den största växthusklassen (med minst 10 000 kvadratmeter växthusodling).

Sysselsättning

Totalt sysselsatte trädgårdsodlingen 14 303 personer under 2023, en minskning med 3 % jämfört med 2020. Antalet sysselsatta i trädgårdsodlingen har minskat kontinuerligt sedan åtminstone 1987 (då vi började mäta), men minskningen har avtagit i tempo efter 2008 (figur A). Antalet sysselsatta med en arbetstid på minst 1 800 timmar per år (det vill säga heltids­sysselsatta) var 2 465 personer 2023, motsvarande 17 % av samtliga sysselsatta.

Om man istället tittar på antalet årsverken (det vill säga det totala antalet arbetade timmar delat med antalet timmar på en heltidstjänst), försvinner den minskande trenden över tid. Antalet årsverken har varierat upp och ner från år till år kring ett medeltal på 6 700. Mellan 2020 och 2023 minskade dock antalet från 7 001 till 6 446 årsverken, en minskning med 8 % vilket är betydligt mer än minskningen av antalet sysselsatta personer.

Den diskrepansen förklaras av att sysselsättningen i olika arbetstidsintervall har förändrats olika mycket över tid. Mellan 2020 och 2023 ökade andelen sysselsatta i arbetstidsintervallen 450–899 timmar per år och 900–1349 timmar per år, medan andelarna för alla de andra arbetstidsintervallen istället minskade (figur K).

Generellt sett har andelen av de sysselsatta med en årsarbetstid under 450 timmar minskat kontinuerligt sedan 1999, medan andelen i intervallen 450–1 349 timmar stadigt har ökat. Andelen heltidssysselsatta har varit några procentenheter högre sedan 2011 än innan dess, men minskade märkbart mellan 2020 och 2023.

Andelen sysselsatta som inte tillhörde företagarens familjekrets utgjorde 79 % under 2023, en ökning från 75 % sedan 2020 och 6 procentenheter högre än genomsnittet för hela perioden 1987–2020. Under 2023 var andelen 85 % för årsarbetstider under 450 timmar men blev stegvis lägre ju högre upp i arbetstidsintervallen man tittade, och var således som lägst med 62 % för årsarbetstider om minst 1 800 timmar.

Eftersom många av trädgårdsföretagen är aktiva inom flera odlingsinriktningar går det inte att ta fram uppgifter för det totala antalet anställda eller antalet årsverken inom enskilda inriktningar. Vad man däremot kan göra är att enbart se på de företag som är aktiva inom en enskild inriktning och därefter sätta antalet årsverken i dessa företag i relation till deras odlade areal. På så sätt får man en fingervisning om arbetsintensiteten i de olika odlings­inriktningarna (tablå A).

Arbetsintensiteten varierar stort mellan odlingsinriktningarna, med allt från 0,2 årsverken per hektar inom odlingen av köksväxter på friland till 8,8 årsverken per hektar inom odlingen av prydnadsväxter i växthus 2023. Med undantag för just dessa två odlingsinriktningar har arbetsintensiteten förändrats påfallande lite mellan 2017 och 2023. För odlingen av köksväxter på friland och prydnadsväxter i växthus har däremot arbetsintensiteten minskat successivt, med totalt sett knappt 25 % vardera på de sex åren.

Driftsledare

Den genomsnittliga åldern på trädgårdsföretagens driftsledare var 55,6 år under 2023, densamma som 2020 men 1,5 år äldre än 2008 (då vi började mäta; tablå B).

Driftsledarnas snittålder var märkbart lägre i stora företag (minst 10 hektar på friland eller minst 5 000 kvadratmeter i växthus) än i de mindre företagen. I de allra största frilands­företagen var snittåldern 49,9 år och i de allra största växthusföretagen var medelåldern 53,6 år.

Som kuriosa fanns de genomsnittligt äldsta trädgårdsodlarna i Västmanlands län med 59,3 år, medan de yngsta fanns i grannlänet Örebro, där de bara var 53,9 år gamla i genomsnitt.

Åldersfördelningen på driftsledarna visade inte upp några stora förändringar mellan 2020 och 2023, men har förändrats en hel del om man ser tillbaka till 2008. Förändringarna består framför allt av en gradvis minskad andel driftsledare i åldersspannet 50–59 år, matchad av en successivt ökad andel driftsledare i åldern 65 år eller äldre.

Notera att vi i och med 2023 års undersökning bytte begrepp från företagare till driftsledare. Definitionen förblev dock densamma (den person som leder företagets dagliga drift) och vi ser inga tecken på att frågan tolkats annorlunda.

Tabeller

• All vår statistik om trädgårdsodling finns i Jordbruksverkets statistikdatabas
• Arealer, växthusytor och antal företag uppdelat på odlingsinriktning
• Arealer, växthusytor och antal företag uppdelat på län
• Arealer, växthusytor och antal företag uppdelat på storleksklasser
• Sysselsatta personer i trädgårdsodlingen
• Driftsledarnas åldersfördelning

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken beskriver den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens struktur och produktion under kalenderåret 2023, för de företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus.

Statistiken omfattar uppgifter om areal, produktion och antal odlande företag.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddväxter), frukt, bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Däremot räknas inte potatis, bönor och ärter för torkning, infrysning eller konservering som trädgårdsväxter, och inte heller plantskolealster för skogsbruk.

Statistiken omfattar inte hushålls- eller fritidsodling eller trädgårdsverksamhet vid sidan om odling (som trädgårdsanläggning eller -skötsel).

Så tar vi fram statistiken

Vart tredje år tar vi fram statistik om produktionen av samtliga trädgårdsgrödor. Under mellanliggande år tar vi enbart fram produktions­statistik för knappt 20 av de arealmässigt största ätliga trädgårdsgrödorna. Statistiken grundar sig huvudsakligen på enkät­undersökningar till odlarna, men till viss del även på areal­uppgifter från stödansökningar.

Statistiken i den här rapporten grundar sig på en enkätundersökning som genomfördes under perioden januari till maj 2024. Enkäten som kunde besvaras per post, via webben eller per telefon, skickades ut till drygt 2 500 företag i början av januari. Efter lite drygt en månad skickades en påminnelse ut till de företag som inte svarat och efter ytterligare ett par veckor genomförde vi en telefonkampanj till de företag som då inte hade svarat.

Den slutliga statistiken baseras på uppgifter från 2 480 företag, av vilka 1 584 företag odlade trädgårdsväxter på en yta om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus.

En mer ingående beskrivning om hur vi tog fram statistiken finns i Statistikens framställning under rubriken Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Vi bedömer att statistikens tillförlitlighet är mycket god. Den huvudsakliga felkällan utgörs av de 218 företag som inte svarat på undersökningen. För en stor del av dessa kunde vi dock hämta in uppgifter från andra källor, vilket innebär att det slutliga antalet företag för vilka vi inte har några uppgifter alls var 35 stycken.

Dessa 35 företag ingår inte i statistiken (inga uppräkningar görs för att kompensera för dem), men vi uppskattar att deras andel av odlingen var mindre än 1 % respektive 2 % av den totala frilandsarealen och växthusytan.

Trädgårdsstatistikens jämförbarhet över tid är bra överlag, men är något sämre för åren 2008 och 2011, då täckningen av företag inte var komplett. Framför allt gäller detta statistiken avseende antalet företag, som underskattades under dessa år. Detta har även viss påverkan på andra variabler som arealer och sysselsättning, men i något mindre grad eftersom det främst var mindre företag som föll ifrån. Längre tillbaka i tiden finns även skillnader i vilka företag som omfattas av statistiken, men detta gäller framför allt 1971 års statistik, då man även inkluderade jordbruksföretag som bedrev odling för husbehov, vilket innebär att betydligt fler företag ingick i statistiken.

Trädgårdsstatistiken utgör en del av Sveriges officiella statistik på jordbruks­området och kan utan problem användas tillsammans med all annan sådan statistik, även om det i vissa fall finns mindre skillnader i definitioner av enstaka variabler, som areal och sysselsättningsmått.

Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer ingående i dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 230 kB.Statistikens framställning Pdf, 1.2 MB.
  

Summary in English

Swedish horticulture gaining ground

During the last couple of decades, the Swedish horticultural sector has exhibited a more rapid structural change than the agricultural sector in general. The number of holdings as well as the number of employees in the horticultural production has decreased at a faster pace, but the horticultural sector has managed to slightly increase the cultivated area, which has otherwise decreased steadily in the Swedish agriculture as a whole. The horticultural share of the total agricultural production value has increased as well, from just over 8 % on average in the beginning of the century, to just over 11 % on average the last few years.

Structural changes

During 2023, the professional horticultural production consisted of 1 584 holdings utilising an open-ground area of 13 506 hectares and a greenhouse area of  281 hectares, while employing 14 303 persons. Compared with 2020, the number of holdings decreased by 13 % and the number of employees by 3 %. The open-ground as well as the greenhouse areas also decreased somewhat, but these changes were well within normal yearly fluctuations.

Over a number of years, there has been a steady increase in the average age of the managers of the horticultural holdings. This trend has now been halted, as the average age was 55,6 years in 2023, just as it was in 2020. Moreover, the share of managers aged 65 or older (which also has been steadily increasing up until 2020) did not increase noticeably between 2020 and 2023.

The average area of the horticultural open-ground holdings increased from 9,2 to 10,2 hectares between 2020 and 2023, and was almost twice as large in 2023 as in 1999. The average greenhouse area increased from just over 4 200 square meters to just shy of 4 600 square meters between 2020 and 2023, and has increased by over 75 % since 1999. For the open-ground holdings, the increase was due to an increased number of really large holdings, while the increase for the greenhouse holdings was due mostly to an increase in size among the largest holdings.

A partly increased reliance on Skåne

The Swedish horticulture is to a large extent based in Skåne county, in the far south of the country. In 2023, two thirds of the open-ground horticultural area was found in Skåne. So was half of the greenhouse area and half of all horticultural employees, but "only" one third of the holdings. The Skåne share of the overall open-ground area and number of employees has steadily increased since at least a couple of decades, while the Skåne share of the holdings has decreased during the same period. When it comes to the greenhouse area however, the share has, with some variation, remained around 50 % for a long time.