Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2024

Syfte

I denna statistikrapport redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för 2024. Preliminär skördestatistik för 2024 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december i år. Slutlig skördestatistik redovisas våren 2025.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt de fyra oljeväxtgrödorna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. Jordbruksverkets metod för att uppskatta skörden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor uppskattas utifrån väderdata och tidigare års skördar.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektar- och totalskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E och F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Kort om statistiken. Redovisning sker per gröda för åren 2019–2023.

Totalskördar

Spannmålsskörden förväntas i år bli större än förra årets skörd men i nivå med femårssnittet för 2019–2023. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000–2023 samt prognosen för 2024.

Spannmålsskörden uppskattas bli 5,4 miljoner ton för 2024, vilket är en ökning med 25 % jämfört med förra årets skörd. Att spannmålsskörden förväntas öka jämfört med förra året beror på att hektarskördarna för samtliga spannmålsgrödor förväntas bli större. De största procentuella ökningarna står de vårsådda grödorna för.

Höstvete väntas svara för 51 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en totalskörd på 2,7 miljoner ton. Det är 3 % mer än förra årets skörd men en minskning med 8 % jämfört med genomsnittet för 2019–2023. Att årets prognos av höstvete är lägre än femårssnittet beror främst på att hektaravkastningen av höstvete förväntas bli lägre 2024 jämfört med genomsnittet för 2019–2023. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,2 miljoner ton. Det är en ökning med 64 % jämfört med 2023 och en ökning med 6 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. Havre förväntas öka med 11 % jämfört med genomsnittet för 2019–2023 till 0,7 miljoner ton. Totalskörden för vårvete förväntas ha den största procentuella ökningen av spannmålsgrödorna och ökar med 93 % jämfört med 2023 och 37 % jämfört med genomsnittet för 2019–2023. Det beror på att de odlade arealerna ökar. Vårrågvete, som är den minsta spannmålsgrödan i prognosen utgör 0,1 % av den totala spannmålsskörden och förväntas öka med 55 % jämfört med 2023.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,28 miljoner ton vilket är 7 % lägre än 2023 och 21 % lägre jämfört med genomsnittet för åren 2019–2023. Minskningen jämfört med femårssnittet förklaras med att arealerna för oljeväxter förväntas bli de lägsta sedan 2016. Höstraps förväntas svara för 85 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,24 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas minska med 13 % jämfört med förra året. Minskningen beror främst på mindre odlade arealer. Vårraps förväntas öka med 50 % jämfört med 2023 där ökningen förklaras av att arealerna ökar.

1. Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2024-08-07. Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer
som redovisas i JO 10 SM 1901. Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till
JO0104 samt att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret medan
här avses all stödansökt areal vid tidpunkten.
2. Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna år 2019–2023.

Hektarskördar

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2024. Enligt prognosen blir den 6 510 kg/hektar vilket är en ökning med 13 % jämfört med 2023 men en minskning med 6 % jämfört med genomsnittet för 2019–2023, se tablå B nedan. Samtliga spannmålsgrödor förväntas att få en högre hektaravkastning i år jämfört med föregående år. Höstrågvete förväntas öka med 36 % medan blandsäd förväntas öka med 25 % jämfört med föregående år. Vårrågvete är den spannmålsgröda med lägst förväntad hektaravkastning för 2024 med 3 230 kg/hektar.

Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 3 150 kg/hektar. Det är en ökning med 23 % jämfört med förra året men en minskning med 6 % jämfört med genomsnittet för 2019–2023. Vårraps beräknas hamna på samma nivå som förra året och få en hektaravkastning för 2024 på 2 140 kg/hektar.

Väder

Tablå C och D visar hur temperaturen och nederbörden varit under 2024 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5, under -1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

Tilläggas bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två län så betyder det inte nödvändigtvis att båda länen har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region.

I tablå C kan man se hur temperaturerna 2024 har varit jämfört med normalt. För årets första månad var det kallare än normalt i hela landet medan februari och mars var varmare. För april var det kallare än vanligt för i stort sett hela landet. I maj var det mycket varmare än normalt i hela landet. I juni var det varmare än normalt i stora delar av landet för att sedan bli kallare i juli.

Tablå D visar hur nederbörden har varierat i landet jämfört med normalt på respektive mätplats. Vad som är utmärkande för nederbörden är att i april var den högre än normalt för i stort sett hela landet medan nederbörden i maj var mycket lägre i hela landet. Juni var mer varierande medan juli var övervägande regnigt.

Tabeller

All vår statistik om skördar finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

• Tabell 1. Prognos totalskördar för spannmål och oljeväxter, ton
• Tabell 2. Prognos hektarskördar för spannmål och oljeväxter, kg/ha

Kort om statistiken

Mer ingående beskrivningar om statistikens framtagning och dess kvalitet och tillförlitlighet beskrivs i "Kvalitetsdeklaration" samt "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Jordbruksverkets prognosmetod prognostiserar skörden av vanliga lantbruksgrödorna utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna bygger på skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2024. De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete, vårrågvete, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs.

Så tar vi fram statistiken

Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå och väderdata från en station per län använts, samt stödansökta arealer 2024. Väderdata utgörs av månadsmedelvärden för medeldygnstemperaturen och månadsvärden för nederbörden för månaderna januari-oktober 1965–2023 och januari–juli 2024. För varje län och för varje gröda som odlas i någorlunda omfattning i respektive län tas en regressionsmodell fram som beskriver det statistiska sambandet mellan väderdata och hektarskörd. Dessa prognoser viktas sedan samman till en genomsnittlig hektarskörd för hela riket. Resultat presenteras enbart på riksnivå då prognoserna på länsnivå är alltför osäkra för att redovisas separat. Eftersom väderdata för månaderna augusti till oktober innevarande år inte finns tillgängliga vid pro­gnos­tillfället tas medelvärdet för de senaste 30 åren.

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 7 augusti 2024 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten.

Sambandet mellan skörd och väder är komplext. Data­analyser visar att de vädervariabler som statistiskt sett har störst samband med skörden av höstsådda grödor är vädret i början på året (februari och mars) och då främst medeldygnstemperaturen. De variabler som förklarar variationer i avkastning av de vårsådda grödorna är framförallt temperaturen i mars, juni och juli och nederbörden från april till och med juli. Om det är relativt torrt och varmt i mars/april så påverkas såtidpunkten för vårgrödorna, vilket i sin tur bidrar till hur lång tillväxttid grödan får. Lång tillväxttid ger historiskt sett en större hektarskörd.

Statistikens tillförlitlighet

Precis som för de flesta andra prognoser finns det problem och källor för osäkerhet även i denna prognosmetod. Några av dessa är:

• De gjorda prognoserna bygger på verkliga uppgifter av väderdata fram till och med juli år 2024. För efterföljande månader har årets väderdata satts till normalvärden, vilket gör att prognoserna kan slå fel om årets väder i augusti och september skiljer sig markant från normalåret.
• Varje län motsvarar en väderstation vilket kan påverka resultaten betydligt då förhållandena kan skilja sig åt inom ett län. Vissa stationer har lagts ner och vissa har tillkommit sedan 1965 vilket gör att alla tidsserier inte utgörs av data från en station utan har tagits fram utifrån olika stationer.

Bra att veta

Föregående års prognoser

För att belysa osäkerheten i skördeprognoserna redovisas i tablåerna E och F den procentuella skillnaden mellan publicerade prognoser och utfallet av den slutliga skördestatistiken för åren 2019–2023. Påpekas bör att i de slutliga skördeuppskattningarna exkluderas arealer som valts att skördas som grönfoder. Prognosen tar ingen hänsyn till detta vilket bidrar till en systematisk överskattning av totalskördarna. Storleken på denna överskattning varierar från år till år beroende på hur stor andel som skördas som grönfoder.

Positivt värde betyder att prognosen för hektarskörd respektive totalskörd var större än den slutliga skördeuppskattningen och negativt värde betyder på motsvarande vis att prognosen var mindre än den slutliga skördeuppskattningen. Tablå E visar att förra årets prognos överskattade hektarskördarna för samtliga spannmålsgrödor. Störst överskattning för spannmål var höstrågvete följt av vårgrödorna vårvete, vårkorn och havre. För oljeväxter överskattades höstraps medan vårraps underskattades.

Tablå F visar att prognosen för totalskörden av spannmål 2023 överskattade spannmålsskörden med 15 %. För de enskilda grödorna så överskattades samtliga spannmålsgrödorna. Totalskörden av oljeväxter överskattades med 34 % totalt jämfört med de slutliga skördeuppskattningarna. Det berodde främst på att höstraps, som utgjorde 91 % av totalskörden av oljeväxterna, överskattades med 38 %.

För höstkorn, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd och höstrybs baseras inte prognoserna direkt på väderdata då det inte finns tillräckligt långa tidsserier med skördestatistik för att kunna skapa tillförlitliga modeller. Prognoserna för dessa grödor baseras istället på vilka samband de har med andra grödor. Detta förstärker avvikelserna för just dessa grödor. Tilläggas bör också att den prognostiserade totalskörden av blandsäd systematiskt underskattas. Orsaken till detta är att prognosen, till skillnad från de slutliga skördeuppskattningarna, inte tar hänsyn till att vissa arealer baljväxt/stråsädesblandningar skördas som grönfoder istället för gröda.

Annan statistik

Den 15 november publiceras preliminära skörderesultat på riksnivå, med ett urval av cirka 1 000 lantbrukare som undersökningsunderlag.

Preliminär skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter med redovisning på län, produktionsområden och riksnivå baserade på hela urvalet (drygt 4 000 lantbruk) publiceras den 13 december.

Slutliga resultat från skördeundersökningar år 2024 publiceras under andra kvartalet 2025.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 148.2 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 269.9 kB.

Summary in English

Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2024

This report provides forecasts concerning yields per hectare and total production of cereals and oilseed crops for the year 2024. The results are presented at the national level.

Yield per hectare

Winter wheat is expected to have the highest yield per hectare with 6 510 kg/hectares. This is an increase with 13 % compared with last year. Yields per hectare are estimated to increase for all the other cereals compared with 2023. One of the crops with the highest expected increase in yield compared with 2023 is spring barley (44 %).

Yield of winter rape is expected to increase with 23 % compared to last year (3 150 kg/hectares) and the yield of spring rape is estimated to increase with 1 % (2 140 kg/hectares).

Total production

The forecast shows that the total production of cereals is estimated to be 5.4 million tonnes in 2024, which is 25 % more than 2023 and at the same level as the average for the years 2019–2023.

This year’s harvest of oilseeds is estimated to be 0.28 million tonnes, which is 7 % less than in 2023. Compared with the average total production of oilseeds for the last five years, the estimation of the production in 2024 is 21 % lower. The main reason for the lower total production of oilseeds estimated for 2024 is that he area cultivated with oilseeds are estimated to be the lowest since 2016.