Trädgårdsodlingens växthus 2023

Syfte

Rapporten Trädgårdsodlingens växthus beskriver på ett översiktligt sätt hur växthusen är sammansatta och hur de används inom den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Rapporten publiceras för första gången i år (2024) och kommer härefter att publiceras vart tredje år. Årets rapport gäller kalenderåret 2023 och innehåller uppgifter om växthusens utbredning, uppvärmning, ålder, storleksfördelning, inventarier, energi­förbrukning samt användningen av växtskyddsmedel.

Statistiken omfattar företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller minst 200 kvadratmeter i växthus.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddväxter), frukt och bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Däremot räknas inte potatis, bönor och ärter för torkning, infrysning eller konservering, och inte heller skogsplantor som trädgårdsväxter.

Statistiken omfattar inte hushålls- eller fritidsodling eller trädgårdsverksamhet vid sidan om odling (som trädgårdsskötsel eller -anläggning). Inte heller ingår odling som bedrivs på mindre än 0,25 hektar friland eller 200 kvadratmeter i växthus (även om den är yrkesmässig). Sådan odling bedrivs förvisso av relativt många företag, men är produktionsmässigt sett mycket liten i sammanhanget.

Statistiken som rapporten baseras på finns fritt tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas under rubriken Trädgårdsodling (länk i sidhuvudet).

Trädgårdsodlingens växthus 2023 kompletterar de sedan tidigare publicerade rapporterna Trädgårdsodlingens produktion 2023 och Trädgårdsodlingens struktur 2023.

Översikt

Under 2023 odlade 614 företag någon form av trädgårdsväxter i växthus, på en total fysisk växthusyta om totalt 2 673 344 kvadratmeter (kvm). Ytan minskade något jämfört med 2020, men har i stort sett varit densamma sedan 2008. Den fysiska växthusytan skiljer sig något från den tidigare redovisade odlade växthusytan, som var marginellt större.

Drygt hälften av växthusytan återfanns i Skåne län. Ytterligare fyra län hade mer än 5 % vardera av den totala växthusytan: Stockholms och Västra Götalands län hade vardera 7 %, medan Blekinge och Gotlands län hade vardera 6 % av den totala svenska växthusytan. Minsta ytan fanns i Jämtlands län, där 0,2 % av den sammanlagda växthusytan stod att finna. Antalet företag var jämnare fördelade över landet, med 24 % i Skåne, 12 % i Västra Götaland och 7 % i såväl Stockholms som Hallands län (tablå A).

Både vad gäller växthusyta och antalet företag sker en långsam utveckling mot en jämnare fördelning över landet. I början av 1970-talet hyste de tre största länen Skåne, Västra Götaland och Stockholm tillsammans 74 % av växthusytan och 55 % av företagen. År 2023 var motsvarande siffror 67 respektive 43 %.

Den genomsnittliga växthusstorleken har ökat så gott som kontinuerligt sedan början av 1970-talet och nådde 4 354 kvadratmeter per företag 2023. Det innebär också att en större andel av den totala växthusytan finns i stora växthus än tidigare. Intressant nog har hela den förskjutningen gått till de allra största växthusföretagen (med minst 10 000 kvm växthusyta), medan ytan i alla andra storlekskategorier istället minskat eller förblivit mer eller mindre oförändrad (figur A).

År 2023 återfanns 64 % av den totala växthusytan i företag med minst 10 000 kvadratmeter växthusyta, en ökning från 60 % bara tre år tidigare och från 36 % år 2002. Sett till antalet företag inom respektive storlekskategori var 46 % av företagen mindre än 1 000 kvm, medan 12 % av företagen hade minst 10 000 kvm växthusyta att förfoga över 2023.

Sett till odlingsinriktning nyttjades 49 % av den totala växthusytan av företag med odling av uteslutande ätliga växter (köksväxter och bär), medan 40 % nyttjades av företag med odling av enbart prydnadsväxter (plantskoleväxter, kruk- och utplanteringsväxter, snittblommor samt lökblommor i kruka). De återstående 11 % av växthusytan brukades av företag med blandad odling av ätliga växter och prydnadsväxter.

Sedan 2014 har de andelarna förändrats i jämn takt, från att ha varit 45 % för odling av ätliga växter, 47 % för odling av prydnadsväxter och 8 % för den blandade odlingen. Det senaste decenniet har odlingen med andra ord förskjutits från odling av prydnadsväxter mot odling av ätliga växter och blandade trädgårdsväxter. Detsamma gäller antalet företag, om än i något mindre utsträckning än för växthusytan. Av de totalt sett 614 växthusföretagen 2023 ägnade sig 39 % åt odling av enbart ätliga växter, medan 48 och 14 % odlade uteslutande prydnadsväxter respektive blandade trädgårdsväxter.

Åldersfördelning

Av 2023 års totala växthusyta på 2,7 miljoner kvm var 6 % mindre än 5 år gammal, vilket innebär att knappt 151 000 kvm växthusyta byggdes under perioden 2019–2023. Andelen nybyggd växthusyta (definierat som mindre än 5 år gammal) har legat på ungefär samma nivå sedan 2014, men pendlade mellan 11 och 21 % under perioden 1981 till 2008. Andelen växthusyta som var 20 år gammal eller mer har däremot ökat kontinuerligt de senaste 30 åren, från 35 % år 1993 till 71 % år 2023 (figur B).

Den största nybyggda växthusytan fanns under 2023 i Skåne, där det byggdes knappt 61 000 kvm växthus under perioden 2019–2023, vilket motsvarade 4 % av Skånes totala växthusyta och 40 % av den totala svenska nybyggda ytan. Den största andelen nybyggd växthusyta i ett enskilt län fanns under 2023 i Västernorrland, där 31 % av den sammanlagda ytan på knappt 74 000 kvm byggdes mellan 2019 och 2023. Utöver det stack även Jämtland, Norrbotten, Blekinge och Västerbotten ut något, alla med mellan 10 och 14 % nybyggd växthusyta under samma period.

Sett till företagens storlek byggdes 63 % av den totala nybyggnationen i de största företagen (med minst 10 000 kvm växthusyta), vilket motsvarade 6 % av den totala växthusytan i den storleksklassen. Störst andel nybyggda växthus fanns dock i de två minsta storleksklasserna, där 11–14 % av den totala växthusytan var nybyggd 2023 (figur C).

Andelen nybyggd yta var ungefär densamma (5–7 %) för de tre olika odlingsinriktningarna, vilket innebar att odlarna av uteslutande ätliga växter stod för 51 % de totalt 151 000 nybyggda kvadratmetrarna 2023, medan odlarna av enbart prydnadsväxter stod för 35 % och företagen med blandad odling för 14 %.

Att jämföra andelen nybyggd växthusyta i olika län, storleksklasser eller inriktningar över tid är vanskligt eftersom enstaka lite större byggen kan ha mycket stor effekt i dessa relativt små jämförelsegrupper. Därför gör vi inga sådana tidsjämförelser i den här rapporten.

Uppvärmning och inventarier

Uppvärmning

Totalt sett värmdes 87 % av växthusytan upp i någon mån under 2023. Andelen uppvärmd växthusyta har varit i princip densamma sedan 2014. Innan dess varierade andelen något från år till år, men var i genomsnitt 92 % under perioden 1971 till 2005.

Andelen uppvärmd yta ökade i regel ju större växthusföretagen var. I de minsta företagen var den uppvärmda andelen i genomsnitt 50 % under 2023, en stor skillnad mot de största företagen där i genomsnitt 93 % av växthusytan var uppvärmd (tablå B).

Skillnaderna var även stora över landet, även om de inte tycks vara orsakade av klimatmässiga förhållanden. Minst andel uppvärmd yta fanns i Uppsala län med 56 %; den högsta andelen fanns i Blekinge län, där hela 97 % av växthusytan var uppvärmd 2023. I Skåne (där mer än hälften av den totala växthusytan står att finna) var 88 % av växthusytan uppvärmd.

Sett till odlingsinriktning var skillnaden i andel uppvärmd yta desto mindre. Företag som uteslutande odlade ätliga kulturer hade i genomsnitt en uppvärmd andel om 89 % medan renodlade prydnadsväxtföretag hade en uppvärmd andel om 85 %. För de företag som ägnade sig åt blandad odling var den uppvärmda andelen 86 %.

Inventarier

För 2023 har vi undersökt förekomsten av tre olika typer av växthusinventarier: energi- eller skuggväv, recirkuleringssystem för vatten och näring samt odlingsbelysning.

Energi- och skuggväv

Drygt 70 % av den totala växthusytan kunde täckas av någon form av väv 2023. Den andelen har ökat oavbrutet sedan åtminstone 1987 (då vi började mäta), men ökningstakten har varit relativt låg under de senaste åren och mellan 2020 och 2023 var ökningen knappt märkbar. Om man istället ser till andelen växthusföretag med tillgång till vävar ökade den kontinuerligt från 27 till 52 % mellan 1987 och 2017, där den sedan legat kvar.

Högst andel växthusyta med vävar 2023 fanns i Blekinge och Stockholms län, med 92 respektive 82 % täckning. Lägst andel fanns i Dalarna, med 21 %. Den högsta andelen företag med tillgång till väv fanns i Skåne, med 69 %. Andelen av Skånes växthusyta som täcktes av vävar var 74 %.

Andelen väv ökade med stigande storlek på växthusföretagen, från 17 % i de minsta företagen till 83 % i de största företagen. Detsamma gällde andelen företag med väv installerad, som sträckte sig mellan 24 % i den minsta storlekskategorin, till 96 % bland de största företagen (figur D).

Sett till odlingsinriktning hade växthus med odling av uteslutande ätliga växter betydligt högre täckningsgrad av vävar än växthus med odling av enbart prydnadsväxter eller blandad odling, med 82 respektive 58 och 61 % av den respektive inriktnings totala växthusyta. Däremot var andelen företag med väv installerad högre inom odlingen av prydnadsväxter och den blandade odlingen än inom odlingen av ätliga växter (figur D).

Recirkuleringssystem för vatten och näring

Totalt sett täckte någon form av recirkuleringssystem 66 % av växthusytan 2023, en ökning från 60 % tre år tidigare. Andelen har ökat kontinuerligt sedan vi började mäta 1999, då den var 24 %. Även andelen företag med recirkulering har ökat stadigt mellan 1999 och 2023, från 16 till 35 %.

Precis som för energi- och skuggvävarna var Stockholm och Blekinge de län som hade högst andel av växthusytan täckt av recirkuleringssystem under 2023, med 81 respektive 77 % täckningsgrad. I Skåne var täckningsgraden 72 %. Högst andel företag med recirkulerings­system fanns i Skåne och Stockholms län, där 52 respektive 51 % av växthusföretagen hade någon form av recirkulering.

Sett till företagens storlek ökade såväl täckningsgraden som andelen företag med recirkulering ju större företagen var. Täckningsgraden varierade mellan 11 och 82 % från de minsta till de största företagen medan andelen företag med recirkulering sträckte sig mellan 13 och 88 % (figur D).

Bland de olika odlingsinriktningarna hade odlingen av ätliga växter den högsta täckningsgraden för recirkuleringssystem, med 76 % av växthusytan. För odlingen av prydnadsväxter och den blandade odlingen var täckningsgraden 59 respektive 46 %. Andelen företag med recirkulering var däremot ungefär densamma inom de olika odlings­inriktningarna (figur D).

Odlingsbelysning

Strax över 32 % av växthusföretagen hade tillgång till odlingsbelysning 2023. Belysningen täckte 23 % av den sammanlagda växthusytan (figur D). Dessförinnan har vi inte undersökt förekomsten av odlingsbelysning sedan 1999, då andelen företag med belysning var 38 % medan täcknings­graden var densamma som 2023.

Täckningsgraden varierar starkt från län till län, med som lägst 1 % i Kalmar län och som högst 64 % i Stockholms län. I Skåne var 19 % av växthusytan täckt av odlingsbelysning. Andelen företag varierade inte fullt så mycket och var högst i Stockholms län, där 58 % av företagen hade tillgång till odlingsbelysning. Även i Västerbottens och Gotlands län hade fler än 50 % av företagen odlingsbelysning.

Även för odlingsbelysningen ökade både andelen företag och den genomsnittliga täcknings­graden med stigande företagsstorlek. Bland de minsta företagen hade 13 % tillgång till belysning, som totalt täckte 6 % av växthusytan. Bland de största företagen hade 62 % odlingsbelysning med en täckningsgrad på totalt 27 %.

Bland de olika inriktningarna hade odlingen av uteslutande prydnadsväxter den högsta täckningsgraden med 28 % av växthusytan, medan odlingen av enbart ätliga växter och den blandade odlingen hade täckningsgrader om 21 respektive 20 %. Andelen företag med odlingsbelysning var påtagligt lägre för odlingen av enbart ätliga växter än för odlingen av prydnadsväxter och den blandade odlingen (figur D).

Energiförbrukning

Mellan 2002 och 2011 minskade energiförbrukningen i den svenska växthusodlingen till ungefär hälften, från drygt 1 250 GWh till en nivå på ungefär 620 GWh där den sedan förblev fram till 2020. Mellan 2020 och 2023 sjönk energiförbrukningen igen till strax över 550 GWh, en minskning med 10 % på tre år (figur E).

Förbrukningen av energi i växthusodlingen är beroende av många faktorer, vilket gör att jämförelser över tid är vanskligt, särskilt inom enskilda kategorier (som län, storleksklass eller odlingsinriktning). Ändrad energiförbrukning kan bero på ändrad växthusyta, väderskillnader, ändrad grödsammansättning, odlingsintensitet och så vidare. Framför allt är det viktigt att ta hänsyn till förändringar i växthusyta, eftersom den är mycket starkt kopplad till förbrukningen av energi. Därför väljer vi att göra samtliga jämförelser i relativ energiförbrukning, i detta fall energiförbrukning per ytenhet i kilowattimmar per kvadratmeter växthusyta (kWh/kvm).

Den relativa energiförbrukningen för hela växthusodlingen var 207 kWh/kvm 2023, så gott som oförändrad jämfört med år 2020 då den var 211 kWh/kvm. Mellan 2002 och 2014 minskade den relativa förbrukningen med 44 %, varefter den inte har förändrats nämnvärt (tablå C).

De enskilda länen visar upp mycket olika relativ förbrukning, även närliggande län sinsemellan. Det visar hur stor effekt andra faktorer än växthusstorleken kan ha på energiförbrukningen. Med undantag för Västerbotten har dock samtliga län minskat sin relativa energiförbrukning sedan 2002, även om minskningarna sällan varit konsekventa över tid utan ofta varierat starkt från år till år inom de enskilda länen.

Sett till storlekskategori var den relativa energiförbrukningen generellt högre ju större växthus­företagen var. Bland företagen med mindre än 1 000 kvm växthusyta var den relativa förbrukningen 67 kWh/kvm under 2023, medan de största växthusföretagen förbrukade 245 kWh/kvm. De olika storleksklasserna har även utvecklats olika över tid; ju mindre företagen var desto mer minskade de sin relativa förbrukning mellan 2002 och 2023 (tablå C).

Odlingen av prydnadsväxter har sedan åtminstone 2014 haft en påtagligt lägre relativ energiförbrukning än odlingen av ätliga växter och den blandade odlingen: cirka 165 kWh/kvm för den förra jämfört med 250 respektive 225 kWh/kvm för de senare. Ingen av de olika inriktningarna har visat upp någon tydlig förändringstrend för den relativa förbrukningen mellan 2014 och 2023, även om den ökade något mellan 2020 och 2023 för odlingen av prydnadsväxter och den blandade odlingen, medan den istället minskade något för odlingen av uteslutande ätliga växter (tablå C).

Energislagens användning

Av den totala energiförbrukningen på 550 GWh under 2023 stod fossila energikällor för 7 %, förnybara energikällor för 66 % och övriga energikällor (framför allt fjärrvärme och el) för 26 % (figur E). Notera att gruppen övriga energikällor kan ha såväl fossilt som förnybart ursprung, eftersom den består av el och fjärrvärme (samt berg- och jordvärme, som förbrukar el).

Användningen av fossila energikällor minskade från 984 GWh år 2002 till 78 GWh år 2020 och vidare ner till 40 GWh år 2023. Användningen av förnybara energikällor gick från 56 GWh år 2002 till 371 GWh år 2020 och 367 GWh år 2023. Användningen av övriga energikällor minskade från 227 GWh år 2002 till 150 GWh år 2008, där den sedan har förblivit med vissa variationer från år till år (figur E).

Omvandlat till andelar av den totala energiförbrukningen har fossila, förnybara och övriga energikällor gått från 78, 4 respektive 18 % till ovan nämnda 7, 66 respektive 26 % mellan 2002 och 2023. Andelen av de olika typerna av energikällor skiljer sig dock åt i de olika länen, storleksklasserna och odlingsinriktningarna.

Den lägsta andelen fossila energikällor fanns under 2023 i Blekinge, Västman­lands och Jönköpings län, där bara 1 % av den totala energiförbrukningen kom från fossila bränslen. Den högsta andelen stod att finna i Värmlands län, där 52 % av den totala förbrukningen kom från fossila energikällor. Högst andel förnybara energikällor fanns i Västmanland med 87 %, men även Örebro, Skåne och Uppsala hade andelar på över 80 %. För de övriga energikällorna stack Kronoberg och Västernorrland ut, med över 75 % av förbrukningen från övriga energikällor.

Sett till företagens storlek kan man generellt säga att utvecklingen mot en lägre användning av fossila energikällor har gått ungefär lika fort i samtliga storlekskategorier. Men där de stora växthusen har ersatt den fossila energin med förnybart, tycks de små företagen snarare ha fasat ut användningen av fossila energikällor utan att ersätta dem i särskilt hög utsträckning.

Sett till företagens storlek var andelen fossila energikällor 2023 högst i de minsta företagens förbrukning och lägre ju större företagen blev. Minskningen över tid har däremot varit ungefär densamma i alla storleksklasser, om än i något olika takt. Mellan 2002 och 2023 hade de olika storleksklasserna minskat användningen av fossila energikällor med mellan 63 och 72 procent­enheter (figur F). Andelen förnybara energikällor 2023 var lägst i de minsta företagen och högst bland de näst största företagen. De allra största företagen hade en något lägre andel förnybara bränslen än de näst största, en effekt av att vissa av de allra största växthusföretagen värmdes med fjärrvärme. Andelen övriga energikällor varierade mellan 17 och 38 % i de olika storleks­kategorierna, högst i de minsta företagen och lägst i de näst största (figur F).

Andelen fossila energikällor skiljde sig inte mycket mellan de olika odlingsinriktningarna under 2023, men däremot använde sig odlarna av uteslutande prydnadsväxter i lägre grad av förnybara bränslen och i högre grad av övriga energikällor jämfört med de andra odlings­inriktningarna.

Bland de enskilda energikällorna var bark, flis och spån den som stod för den högsta förbrukningen under 2023, i fallande ordning följd av elenergi, pellets och briketter samt fjärrvärme. Förbrukningen av naturgas, bark, flis och spån, biogas samt fjärrvärme är till mycket stor del koncentrerad till de allra största företagen (tablå D).

Ett annat sätt att se på förändringarna i energiförbrukning är att titta på antalet företag som använder respektive typ av energikälla. Under 2023 använde 486 av de totalt 614 växthus­odlande företagen någon form av energi i sin odling. Av dessa 486 företag använde 47 % någon form av fossil energikälla. Samma andel, 47 % använde någon förnybar energikälla medan 88 % använde övriga energikällor (summan blir större än 100 % eftersom många företag använder flera energikällor). Andelen företag som använder fossila energikällor minskar kontinuerligt, medan andelen som använder förnybara energikällor hela tiden ökar. Uppgiften för andelen företag som använder övriga energikällor år 2023 är inte jämförbar med tidigare års uppgifter (läs mer under rubriken Kort om statistiken), men också denna andel har ökat över tid, även om förändringen inte har varit lika stadig som för de fossila och förnybara energikällorna.

Bland de fossila energikällorna var eldningsolja den energikälla som stod för både den största energiförbrukningen och det i särklass största antalet användare, med 21,5 GWh och 212 företag (tablå D). Olja användes i betydligt högre grad av små företag än av stora och den genomsnittliga förbrukningen var liten, även bland de stora företagen. I drygt hälften av de 212 företagen var förbrukningen av olja dessutom mindre än förbrukningen av andra energikällor, vilket antyder att olja i många fall användes som ett komplement till övriga energikällor.

Inom de förnybara energikällorna var energiförbrukningen från kategorin bark, flis och spån ojämförligt störst, medan pellets och briketter var den energikälla som användes av flest företag. Förbrukningen av bark, flis och spån dominerades stort av de allra största företagen, medan förbrukningen av pellets och briketter var förhållandevis jämnt fördelad över storlekskategorierna (tablå D).

Bland de övriga energikällorna var förbrukningen av elenergi knappt dubbelt så stor som förbrukningen av fjärrvärme. Av samtliga energikällor var elenergi den som användes av i särklass flest företag; 424 av de totalt 614 växthusföretagen använde el under 2023. Den förbrukade fjärrvärmen nyttjades till 89 % av de allra största företagen (tablå D).

Användning av växtskyddsmedel

Sedan 2020 undersöker vi andelen företag som använder växtskydd i form av kemiska, makrobiologiska eller mikrobiologiska medel. Däremot undersöker vi inte de använda mängderna av respektive medel.

Som kemiska växtskyddsmedel räknas medel med aktiva ingredienser som består av naturliga eller syntetiska kemiska ämnen, inklusive ämnen som ättika, oljor och såpa. Makrobiologiska medel kallas även NIS, som står för nematoder, insekter och spindeldjur och inkluderar bland annat parasitsteklar, skalbaggar, rovkvalster, gallmyggor och rundmaskar. Mikrobiologiska medel innehåller levande mikroorganismer som svampar, bakterier eller virus.

Totalt sett använde 74 % av växthusföretagen någon form av växtskyddsmedel under 2023, oförändrat jämfört med 2020. Andelen som använde kemiska eller makrobiologiska medel var 49 respektive 54 %, också oförändrat jämfört med 2020. Andelen som använde mikrobiologiska medel minskade däremot något, från 25 till 19 % av företagen mellan 2020 och 2023.

Användningen 2023 skiljde sig påtagligt beroende på företagens storlek, där en betydligt högre andel av företag med minst 1 000 kvm växthusyta använde någon form av växtskydd, jämfört med företag med mindre än 1 000 kvm växthusyta (figur G visar andelen företag som inte använde något växtskydd). Samtliga typer av växtskyddsmedel användes i mycket högre grad av de större företagen.

Sett till inriktning använde 38 % av företagen med odling av ätliga växter inte något växtskyddsmedel alls under 2023, jämfört med 20 % av prydnadsväxtodlarna och 16 % av företagen med blandad odling.

Odlare av prydnadsväxter använde kemiska medel i mer än dubbelt så hög utsträckning som odlare av ätliga växter, medan användningen av makro- och mikrobiologiska medel var lika vanlig i båda odlingsinriktningarna. Användningen av såväl makro- som mikrobiologiska medel var vanligare bland företag med blandad odling än i de andra odlingsinriktningarna (figur G).

Den enda påtagliga skillnaden mellan 2020 och 2023 var en halvering av andelen företag med blandad odling som inte använde något växtskydd alls, från 33 till 16 %.

Tabeller

• All vår statistik om trädgårdsodling finns i Jordbruksverkets statistikdatabas
• Växthusens ålderfördelning och uppvärmning uppdelat på företagens storlek
• Antal företag och växthusyta med växthusinventarier uppdelat på företagens storlek
• Växthusproduktionens användning av energi uppdelat på företagens storlek och energikälla
• Användning av växtskyddsmedel fördelat på företagens storlek och odlingsinriktning

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken beskriver den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens struktur och produktion under kalenderåret 2023, för de företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus.

Statistiken omfattar uppgifter om uppvärmning, energiförbrukning, växthusinventarier och användningen av växtskyddsmedel, fördelat på län och företagsstorlek.

Som trädgårdsväxter räknas köksväxter (grönsaker och kryddväxter), frukt, bär samt prydnads- och plantskoleväxter. Däremot räknas inte potatis, bönor och ärter för torkning, infrysning eller konservering som trädgårdsväxter, och inte heller plantskolealster för skogsbruk.

Statistiken omfattar inte hushålls- eller fritidsodling eller trädgårdsverksamhet vid sidan om odling (som trädgårdsanläggning eller -skötsel).

Så tar vi fram statistiken

Vart tredje år tar vi fram statistik om produktion och struktur för samtliga yrkesmässiga trädgårdsföretag. Statistiken grundar sig huvudsakligen på enkät­undersökningar till odlarna, men till viss del även på areal­uppgifter från stödansökningar.

Statistiken i den här rapporten grundar sig på en enkätundersökning som genomfördes under perioden januari till maj 2024. Enkäten som kunde besvaras per post, via webben eller per telefon, skickades ut till drygt 2 500 företag i början av januari. Efter lite drygt en månad skickades en påminnelse ut till de företag som inte svarat och efter ytterligare ett par veckor genomförde vi en telefonkampanj till de företag som då inte hade svarat.

Den slutliga statistiken baseras på uppgifter från 2 480 företag, av vilka 1 584 företag odlade trädgårdsväxter på en yta om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus.

En mer ingående beskrivning om hur vi tog fram statistiken finns i Statistikens framställning under rubriken Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Vi bedömer att statistikens tillförlitlighet är mycket god. Den huvudsakliga felkällan utgörs av de 218 företag som inte svarat på undersökningen. För en stor del av dessa kunde vi dock hämta in uppgifter från andra källor, vilket innebär att det slutliga antalet företag för vilka vi inte har några uppgifter alls var 35 stycken.

Dessa 35 företag ingår inte i statistiken (inga uppräkningar görs för att kompensera för dem), men vi uppskattar att deras andel av odlingen var mindre än 1 % respektive 2 % av den totala frilandsarealen och växthusytan.

Trädgårdsstatistikens jämförbarhet över tid är bra överlag, men är något sämre för åren 2008 och 2011, då täckningen av företag inte var komplett. Framför allt gäller detta statistiken avseende antalet företag, som underskattades under dessa år. Detta har även viss påverkan på andra variabler som arealer och sysselsättning, men i något mindre grad eftersom det främst var mindre företag som föll ifrån. Längre tillbaka i tiden finns även skillnader i vilka företag som omfattas av statistiken, men detta gäller framför allt 1971 års statistik, då man även inkluderade jordbruksföretag som bedrev odling för husbehov, vilket innebär att betydligt fler företag ingick i statistiken.

Uppgiften för 2023 års antal företag som använde el är inte helt jämförbar med tidigare års uppgifter, utan ligger på en något högre nivå eftersom vi kunde kontrollera vilka företag som använt el under året bättre i 2023 års undersökning än tidigare. Uppgiften för förbrukning av el påverkades däremot mycket lite eftersom i princip alla kontrollerade företag hade mycket liten elförbrukning.

Vissa uppgifter skiljer sig något från tidigare redovisad statistik. Det gäller främst användningen av fossila och övriga energikällor för åren 2002–2011, där vi fört över en del av förbrukningen från övriga energikällor till fossila, för att bättre matcha nuvarande klassning av energikällorna.

Trädgårdsstatistiken utgör en del av Sveriges officiella statistik på jordbruks­området och kan utan problem användas tillsammans med all annan sådan statistik, även om det i vissa fall finns mindre skillnader i definitioner av enstaka variabler, som areal och sysselsättningsmått.

Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer ingående i dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 230.3 kB.Statistikens framställning Pdf, 1.2 MB.
  

Summary in English

Larger greenhouse holdings but older greenhouses

In total, 614 holdings utilised just shy of 2,7 million square meters of greenhouse area for the cultivation of horticultural crops in 2023. The area was slightly smaller than three years earlier, but the greenhouse area has varied between 2,7 and 2,9 million square meters since 2008.

The number of greenhouse holdings, however, has steadily decreased since at least the beginning of the 1970:s. Consequently, the average size of a horticultural greenhouse holding has increased from 1 400 square meters per holding in 1971, to 4 400 square meters per holding in 2023.

All the while, older greenhouses make up an increasing share of the total stock. The share of greenhouses at least 20 years old has doubled during the last three decades, from 35 to 71 %. Thus, 1,9 out of the 2,7 million square meters of greenhouse area were 20 years or older in 2023, to compare with the 0,2 million square meters that were less than 5 years old.

Lower consumption of fossil energy sources

The total energy consumption in the Swedish horticultural greenhouse cultivation decreased with 10 % between 2020 and 2023, to just over 550 gigawatthours (GWh). The decrease was mostly due to the decline in greenhouse area and the relative energy consumption remained at the level where it has been since 2014, at just over 200 kilowatthours per square meter of greenhouse.

The consumption of fossil energy sources has declined continuosly since at least 2002 and decreased by 49 % in the three years between 2020 and 2023. Fossil energy sources contributed to 7 % of the total energy consumption in 2023, as compared to 78 % in 2002. The use of the categories renewable energy sources and other energy sources decreased somewhat as well between 2020 and 2023, although their use remained at the roughly the same level as in 2020.

One out of four holdings did not use plant protection products

The share of greenhouse holdings using some form of plant protection product was 74 % in 2023. Out of the 614 holdings, 49 % used some form of chemical plant protection product, while 54 and 19 % utilised macrobiological (such as nematodes, insects or spiders) or microbiological products (bacteria, viruses or fungi), respectively.