EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2023

Publiceringsdatum: 2024-10-03

Referensår: 2023 Produktkod: JO0205 Ämnesord: Ekonomi

Ulf Svensson, Johan Holmer, Kristin Gustafsson 036 - 15 50 74, 036-15 60 68, 036-15 57 54 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Jordbrukssektorns produktionsvärde sjönk år 2023

Beräkningarna av jordbrukets ekonomiska resultat för 2023 visar på ett betydligt lägre slutresultat än 2022, som dock var avsevärt högre än tidigare år. 2023 års utveckling innebar en tillbakagång mot tidigare nivåer.

Under 2023 sjönk avräkningspriserna för till exempel spannmål, oljeväxter och mjölk samtidigt som spannmålsskördarna var avsevärt mindre än 2022. Detta kompenseras i viss utsträckning av lägre priser på insatsvaror, men samtidigt har ökade räntekostnader påverkat resultatet negativt i större omfattning än tidigare år.

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde uppgick 2023 till 81,1 miljarder kronor, 6,6 miljarder mindre än 2022. Produktionsvärdet minskade framför allt för vegetabilier, men även animalieproduktionens värde minskade.

I EAA (Economic Accounts for Agriculture) värderas hela skörden 2023 till ett viktat genomsnittligt pris för skördeåret 2023/2024 (augusti 2023–juli 2024). Skördeåret 2023/2024 minskade värdet av vegetabilieproduktionen med 6,2 miljarder kronor eller 15 % jämfört med föregående skördeår och uppgick till 36,2 miljarder kronor.

Värdet av spannmålsproduktionen minskade med 6,5 miljarder kronor eller 40 % jämfört med 2022. Orsaken var både mindre skördar och sjunkande priser. Produktionsvärdet av oljeväxter minskade även det, med 46 %. Precis som för spannmål var det en följd av minskad skörd och sjunkande priser. Värdet av foderväxter ökade däremot, med 0,6 miljarder kronor, motsvarande 5 % under samma period.

För köks- och plantskoleväxter ökade produktionsvärdet med drygt 0,7 miljarder kronor, motsvarande 10 %. Värdet av fruktodling ökade även det, med drygt 0,1 miljarder kronor, eller 10 %. Det ökade värdet av fruktodling är främst en konsekvens av att priserna var högre år 2023 än 2022.

Liksom för vegetabilieproduktionen minskade värdet även för animalieproduktionen, dock inte lika skarpt. Värdet uppgick till 37,2 miljarder kronor år 2023, en minskning med 0,5 miljarder jämfört med 2022. De totala värdena för nöt- och grisproduktionen uppgick till 8,2 respektive 6,2 miljarder kronor, vilket motsvarar ökningar om 6 respektive 2 % mellan åren 2022 och 2023. Mjölkproduktionens värde minskade däremot med drygt 1,0 miljarder kronor, eller 7 %, till knappt 14,8 miljarder kronor. Orsaken var sjunkande priser. Värdet för äggproduktionen minskade även det, med 7 % till 2,4 miljarder kronor, medan produktionsvärdet av fjäderfä ökade marginellt till 3,5 miljarder år 2023.

Aktiviteter som inte är jordbruk men som kostnadsmässigt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten, så kallade sekundära icke jordbruksaktiviteter, bidrog med 3,6 miljarder till jordbrukssektorns produktionsvärde efter en ökning om 0,5 miljarder kronor. Ökningen är relativt stor och även justerat för inflationen är värdet för denna post det högsta sedan år 2017.

Företagsinkomsten halverad

År 2023 uppgick kostnaderna för insatsvaror och tjänster till 56,6 miljarder kronor, vilket var 1,6 miljarder eller 3 % mindre än år 2022. Kostnaderna har sjunkit för poster som utsäde, energi, gödsel och växtskyddsmedel, men ökat något för foder.

Samtidigt minskade, som tidigare nämnts, produktionsvärdet med 6,6 miljarder kronor eller 7 %. Bruttoförädlingsvärdet minskade därmed med 5,0 miljarder kronor, till 24,5 miljarder. När hänsyn även tas till att kapitalförslitningen ökade med 0,7 miljarder kronor eller 5 % så resulterar detta i ett minskat nettoförädlingsvärde med 5,7 miljarder kronor eller 37 %.

Utbetalningarna av produktionsstöd minskade med knappt 1,7 miljarder kronor jämfört med 2022, vilket i stort sett helt förklaras av minskat krisstöd till jordbruket.

Vidare har de senaste årens förändrade ränteläge fått allt större genomslag. Under 2023 beräknas räntekostnaderna ha ökat med 2,3 miljarder kronor och uppgick till 4,6 miljarder kronor, en fördubbling jämfört med 2022. Även ränteintäkterna ökade vilket gör att nettoräntekostnaden steg med knappt 1,8 miljarder kronor.

Totalt beräknas företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och kapital, ha minskat med 10,0 miljarder eller 53 % till 8,9 miljarder år 2023.

Det är viktigt att påpeka att EAA är en kalkyl för hela jordbrukssektorn. Den säger inget om resultatet för enskilda företag eller olika produktionsinriktningar.

Revideringar av år före 2023

I samband med beräkningarna av 2023 års resultat har även revideringar av tidigare års beräkningar gjorts. I normala fall gör vi årligen smärre revideringar avseende tidigare år, vilket oftast beror på att vi saknat fullständigt dataunderlag eller att vi enbart haft tillgång till preliminära uppgifter. Ibland görs dock större revideringar och inför beräkningarna av 2023 års resultat har sådana gjorts för Plantskoleväxter och Nötkreatur avseende åren 2021och 2022. Mer information om detta finns i avsnittet ”Kort om statistiken” nedan.

Syfte

Den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbrukssektorn och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat och kalkylerna tas fram av samtliga EU-länder.

Den här rapporten beskriver den svenska jordbrukssektorns ekonomiska resultat 2023. En prognos publicerades i december 2023 och preliminära resultat publicerades i februari 2024. Mer information om rapporterna och de begrepp som används finns i avsnittet Kort om statistiken.

Jordbrukets ekonomiska resultat 2023

I tablå A redovisas jordbrukssektorns ekonomiska resultat för år 2010, 2015, och för åren 2020–2023, samt den procentuella förändringen mellan 2022 och 2023. Som tablån visar minskade företagsinkomsten markant under 2023. Kostnader för insatsvaror och tjänster har minskat något, men löner, kapitalförslitning och räntekostnader har ökat samtidigt som produktionsvärdet har minskat.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2010, 2015, 2020–2023, miljoner kr. Produktionsvärdet redovisas i löpande baspriser

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2010, 2015, 2020–2023, miljoner kr. Produktionsvärdet redovisas i löpande baspriser

Indikatorer över inkomstutvecklingen

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

  • Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
  • Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
  • Indikator C: Index över real företagsinkomst

Samtliga indikatorer redovisas i reala termer, det vill säga faktorinkomsten och företagsinkomsten har justerats för inflationen. Mellan åren 2022 och 2023 visar indikator A en nedgång på 32 %. Indikator B och C visar nedgångar på 56 respektive 57 %.

Figur A. Indikator A, B och C, 2010–2023 (Index 2014–2016=100)

Figur A. Indikator A, B och C, 2010–2023 (Index 2014–2016=100)

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i antal årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. Enligt avgränsningarna i EAA var sysselsättningen 104 300 årsverken år 1990. År 2010 uppgick antalet årsverken till 65 300 och för år 2023 uppskattas antalet årsverken till 56 000. Av det totala antalet årsverken 2023 uppskattas 55 % vara oavlönade.

Värdet av jordbrukets produktion

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser. Av figuren framgår att vegetabilie- och animalieproduktionen tidigare stått för ungefär lika stor andel av det totala produktionsvärdet i jordbruket. Åren 2019–2021 har dock vegetabilieproduktionens andel växt något, för att sedan falla tillbaka till samma nivå som animalieproduktionen under 2023.

Skillnaden mellan produktionen till baspris och produktionen till producentpris utgörs av stöd och ersättningar. I genomsnitt har dessa uppgått till drygt 10,6 miljarder kronor, eller 13–16 % av produktionsvärdet, per år under perioden 2010–2022. Men år 2023 var de 11,7 miljarder. Samtidigt är produktionsvärdet, trots nedgången, relativt högt varför stöd och ersättningar utgjorde knappt 13 % av produktionsvärdet även år 2023.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2010–2023, miljoner kr

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2010–2023, miljoner kr

Av figur C framgår att vegetabilieproduktionen år 2023 värdemässigt dominerades av foderväxter (främst ensilage, hö och halm). Spannmål står för den näst största delen och tillsammans med köks- och plantskoleväxter svarade de tre kategorierna för 82 % av vegetabilieproduktionens värde. I värdet av foderväxter ingår även foder som produceras och konsumeras inom samma företag. På animaliesidan svarade mjölk och nötkött för 40 respektive 17 % av produktionsvärdet.

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris 2022–2023, miljoner kr

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris 2022–2023, miljoner kr

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser uppgick totalt till 36,2 miljarder kronor 2023. Jämfört med år 2022 var det en minskning med 6,2 miljarder kronor eller 15 %.

Under skördeåret 2023/2024 minskade produktionsvärdet av spannmål och majs med knappt 6,5 miljarder kronor eller 40 % jämfört med föregående skördeår. Avräkningspriserna sjönk med cirka 20 %, medan skörden var 26 % lägre jämfört med 2022. Det totala värdet av spannmålsproduktionen 2023 uppgick till 9,6 miljarder kronor.

Posten Industrigrödor domineras av raps och rybs vars produktionsvärde minskade med 1,2 miljarder kronor eller 46 % under skördeåret 2023/2024. Totalskörden av raps och rybs minskade med 29 %, samtidigt som det genomsnittliga priset sjönk med 24 % under 2023. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till drygt 1,4 miljarder kronor 2023.

Värdet av gruppen Foderväxter, det vill säga ensilage, hö, halm och fodermajs ökade med 0,6 miljarder kronor eller 5 %. I värdet av gruppen Foderväxter inkluderas även det foder som produceras och konsumeras inom ett och samma företag. Vallskörden uppgick till 3,9 miljoner ton 2023, en minskning med 2 % jämfört med 2022. Även skörden av halm minskade men prisökningar för både vall- och halmproduktionen ledde till att produktionsvärdet för gruppen foderväxter ökade.

För Köks- och plantskoleväxter uppgick det totala produktionsvärdet till 8,3 miljarder kronor 2023, en ökning med 10 % eller 0,7 miljarder jämfört med 2022. Ökningen är en följd av både stigande priser och ökad produktion. Värdet av fruktproduktionen ökade med 0,1 miljarder eller 10 % jämfört med 2022, vilket förklaras av stigande priser.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser minskade år 2023 med drygt 1 % eller 0,5 miljarder kronor jämfört med år 2022 och uppgick till 37,2 miljarder kronor. Avräkningspriserna har i de flesta fall gått upp medan produktionsvolymerna haft en blandad utveckling inom animalieproduktionen.

Produktionsvärdet av nötkreatur ökade med 0,5 miljarder kronor, eller 6 %, år 2023 jämfört med 2022 och uppgick till drygt 8,2 miljarder kronor. Priserna ökade med 8 %, och den slaktade kvantiteten minskade marginellt. Slakten av grisar minskade med 4 % år 2023, men de genomsnittliga priserna ökade med knappt 10 %. Resultatet blev att produktionsvärdet för gris ökade med 0,1 miljarder, eller drygt 2 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 6,2 miljarder kronor 2023. Produktionsvärdet för fjäderfä ökade med drygt 1 % år 2023 jämfört med 2022, till knappt 3,5 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk ökade med 2 % år 2023, samtidigt som mjölkproducenterna fått mindre betalt och avräkningspriset sjönk med 8 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen minskar med en miljard, eller knappt 7 %, till knappt 14,8 miljarder.

Äggproduktionens värde minskade även det, med 7 %. Priserna steg med knappt 8 %, men produktionsvolymen sjönk med knappt 15 % efter att producenter drabbats av salmonella och tvingats slakta ut sina besättningar. I sammanhanget kan det vara värt att minnas produktionsbortfallet som skedde 2021 på grund av fågelinfluensan. Detta följdes sedan av mer än en återhämtning år 2022, när produktionsvärdet steg med 37 %. Trots 2023 års salmonellautbrott är det beräknade produktionsvärdet betydligt högre än de varit åren före 2022.

För övriga animalieprodukter ökade produktionsvärdet med 28 %. Minknäringen har kunnat starta upp igen efter att Covid 19 -restriktionerna släppts och det är förklaringen till ökningen. Dess produktionsvärde är dock alltjämt lågt jämfört med före restriktionerna.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I figur D redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Detta ger en bild av utvecklingen i den totala produktionsvolymen. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser, ökade med 8 % mellan 2010 och 2022, men med 2023 års minskning blir förändringen sedan 2010 bara 1 %. Jämfört med 2010 är animalieproduktionens värde närmast oförändrat, medan vegetabilieproduktionens värde ökat med drygt 6 %. Från år 2022 till 2023 minskade jordbrukssektorns produktion i fasta priser med knappt 7 %. Produktionsvolymen för animalier minskade med knappt 2 % och vegetabilieproduktionen med knappt 12 %.

Figur D. Jordbrukssektorns produktion i fasta priser 2010–2023, miljoner kr

Figur D. Jordbrukssektorns produktion i fasta priser 2010–2023, miljoner kr

Stöd och ersättningar

Stöd och ersättningar delas i EAA in i produktstöd eller produktionsstöd. Investerings- och startstöd räknas som kapitaltransfereringar och påverkar inte resultatposterna, såsom företagsinkomsten, i EAA.

I figur E redovisas utvecklingen för stöd och ersättningar till jordbruket mellan 2010 och 2023. Produktstöden, som betalas ut för produktion av exempelvis djur eller för en viss odling, ökade med drygt 1 % under 2023 jämfört med 2022. Totalt betalades knappt 1,4 miljarder kronor ut i form av produktstöd 2023.

Produktionsstöden är inte produktberoende utan betalas ut oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Totalt uppgick produktionsstöden till 10,3 miljarder kronor 2023, en minskning med knappt 1,7 miljarder kronor eller 14 % jämfört med 2022. Detta förklaras i stort sett helt av minskat krisstöd till jordbruket. För 2022 betalades knappt 1,9 miljarder kronor ut i stöd för att kompensera jordbruket för kraftigt ökade produktionskostnader. 2023 betalades knappt 0,2 miljarder kronor ut i krisstöd som kompensation för väderrelaterat produktionsbortfall.

I tabell 4 och 5 redovisas de stödformer med belopp som ingår i beräkningarna av EAA för åren 2019–2023.

Figur E. Stöd och ersättningar till jordbruket 2010–2023, miljoner kr

Figur E. Stöd och ersättningar till jordbruket 2010–2023, miljoner kr

Kostnader för insatsvaror och tjänster

Jämfört med 2022 uppskattas kostnaderna för insatsvaror och tjänster minska med 1,6 miljarder kronor, eller 3 %, till totalt 56,6 miljarder kronor år 2023. Av figur F framgår att djurfoder är den största posten bland kostnader för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2023 utgjorde djurfoder 34 % av kostnaderna och beräknades till 19,5 miljarder. Det var 0,8 miljarder mer än 2022. Egenproducerat foder, det vill säga det foder som produceras och används inom samma företag, ingår i den totala foderkostnaden och uppgick till knappt 7,6 miljarder kronor år 2023.

Posten Andra varor och tjänster innehåller kostnader för bland annat semintjänster, försäkringar, redovisningstjänster, rådgivning och diverse materiell förbrukning. Här ingår även värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, motsvararande 1,0 miljarder kronor år 2023. Under 2023 utgjordes 22 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster av kostnadsposten Andra varor och tjänster.

I både relativa och absoluta tal var det kostnaderna för elektricitet som minskade mest år 2023 jämfört med 2022, med 57 %, eller 1,1 miljarder, till 0,8 miljarder. Minskningen beror till stor del på det elstöd som regeringen beslutade om i oktober 2022. I EAA har stödet i sin helhet hanterats som ett avdrag på kostnaden för elektricitet 2023. De flesta övriga kostnader minskade också, till exempel sjönk kostnaden för utsäde med 0,5 miljarder. Förutom de tidigare nämnda kostnaderna för Andra varor och tjänster steg även Veterinärkostnaderna och Underhåll av byggnader, men förändringarna var jämförelsevis små.

Figur F. Kostnader för insatsvaror och tjänster 2022–2023, miljoner kronor

Figur F. Kostnader för insatsvaror och tjänster 2022–2023, miljoner kronor

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller i växthus, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursuppfödning, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan verksamheter ingå vars intäkter och/eller kostnader inte kan skiljas från jordbruksverksamheten i statistiken. Sådana verksamheter benämns Sekundära icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här till exempel maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Definitioner och förklaringar

I EAA förekommer ett antal begrepp och en beräkningsgång för framtagande av resultatmått som kan vara bra att känna till. Produktionsvärden redovisas både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktstöd, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Dessa stöd betalas ut för produktion av exempelvis ett visst djurslag eller för en viss odling. Ett exempel på ett produktstöd är det nationella stödet för mjölk.

De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsstöd. De ges till mottagaren oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Produktionsstöden, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionssubventioner.

De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser tas fram på följande sätt (inom parenteserna visas den kod som används i Jordbruksverkets statistikdatabas):

+ Värdet av vegetabilieproduktionen (10000)
+ Värdet av animalieproduktionen (13000)
+ Intäkter från jordbrukstjänster (15000)
+ Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter (17000)
= Jordbrukssektorns totala produktionsvärde (18000)

- Kostnader för insatsvaror och tjänster (19000)
= Förädlingsvärde brutto till baspris (20000)

- Kapitalförslitning (21000)
= Förädlingsvärde netto till baspris (22000)

+ Övriga produktionssubventioner (25000)
= Faktorinkomst (26000)

- Löner och kollektiva avgifter (23000)
= Driftsöverskott (27000)

- Arrende- och hyreskostnader (28000)
+/- Nettoräntekostnader (30000-29000)
= Företagsinkomst netto (31000)

Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre så kallade inkomstindikatorer:

  • Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt
  • Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke
  • Indikator C: Real företagsinkomst

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen och investeringar i maskiner och redskap.

Statistikens tillförlitlighet

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik, till exempel skördar och mjölkinvägning, som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Uppskattningarna av kostnaderna fördelat på de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från cirka 4 500 företag år 2023. Antalet företag i underlaget har dock minskat relativt mycket de två senaste åren, vilket sannolikt ökat osäkerheten i skattningarna. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden i beräkningarna, vilket förekommer både på intäkts- och kostnadssidan.

EAA är en så kallad sammansatt statistik där flera olika källor används för att beräkna resultaten. Det går därför inte att ta fram några statistiska mått på osäkerheten i skattningarna.

Statistiken avseende det senaste året baseras till viss del på preliminära uppgifter, vilket innebär att den har en viss grad av osäkerhet.

Revideringar av 2021 och 2022 års data

Inför beräkningarna av 2023 års resultat har vi gjort revideringar av 2021 och 2022 års data. För posterna Plantskoleväxter och Nötkreatur har revideringarna av sådan betydelse att det påverkar det slutliga resultatet märkbart. När det gäller Plantskoleväxter så har vi fått bättre dataunderlag vilket lett till att produktionsvärdet för denna post ökat med 0,4 respektive 0,5 miljarder kronor eller motsvarande 26 respektive 29 % åren 2021 och 2022.

För Nötkreatur har vi nytt dataunderlag för livdjursvärden, vilket ökat produktionsvärdet för denna post med 0,1 respektive 0,4 miljarder kronor eller motsvarande 2 respektive 5 % åren 2021 och 2022.

Tillsammans med ytterligare ett antal mindre revideringar så innebär det att jordbrukssektorns totala produktionsvärde har höjts med 0,5 respektive 0,9 miljarder kronor åren 2021 och 2022. Detta har lett till att företagsinkomsten ökat med 0,5 respektive knappt 1 miljard kronor eller motsvarande 4 respektive 5 % de aktuella åren.

Summary in English

This report details the economic results of the Swedish agricultural industry in the year 2023. A forecast was published in December 2023 and preliminary results were published in February 2024. Note that the calculations of previous years are regularly subject to slight revisions as earlier data may be updated or completed. Sometimes major revisions are made, and for the 2023 results such revisions were made for Nursery plants and Cattle, for the years 2021 and 2022.

SEK 6.6 billion decrease in 2023 agricultural industry output

The year 2023 was characterized by decreases in primarily production, but also in intermediate consumption costs. Cereal and industrial crop harvests dropped and prices fell not only for them but also for milk. Costs for interest payments more than doubled.

The total output value of the agricultural sector in 2023 amounted to SEK 81.1 billion, SEK 6.6 billion or 15 % less than in 2022. The main reason was a decrease in the value of crop output, but the animal output value shrank as well.

The value of crop production decreased by SEK 6.2 billion or 15 % compared with 2022 and amounted to SEK 36.2 billion in 2023. Cereal production decreased by SEK 6.5 billion or 40 %, while the value of forage plants increased slightly, by SEK 0.6 billion, or 5 %. The production value of vegetables and horticultural products increased by SEK 0.7 billion, corresponding to a 10 % increase. The value of fruit increased as well, by SEK 0.1 billion, or 10 %, as an effect of higher prices.

Something to be aware of is that the 2023 harvest is valued using a weighted average of prices for the crop year 2023/2024, while the costs are calculated for the calendar year 2023.

The value of animal production also decreased, if only somewhat. It amounted to SEK 37.2 billion in 2023, a decrease of SEK 0.5 billion compared with 2022. The total values for cattle and pig production amounted to SEK 8.2 and 6.2 billion respectively, corresponding to increases of 6 and 2 % in 2023 compared with 2022. The value of milk production decreased however, the reason being falling prices. In 2023 it amounted to SEK 14.8 billion, 7 % less than in 2022. Egg production decreased as well, by 7 % to SEK 2.4 billion. The value of Broiler production rose slightly, to SEK 3.5 billion in 2023.

So called inseparable non-agricultural secondary activities which, as the name implies, cannot be separated from actual agricultural production, contributed to the results with an amount equivalent to SEK 3.6 billion in 2023, SEK 0.5 billion more than in 2022.

Lower costs and an entrepreneurial income cut in half

Just as the production value decreased, so did the total intermediate consumption costs, by 3 %. In 2023 these costs decreased by SEK 1.6 billion to SEK 56.6 billion. The fixed capital consumption rose in 2023, by SEK 0.7 billion and the net value added decreased, by SEK 5.7 billion or 37 %. Other subsidies on production also decreased as subsidies introduced in 2022, to counter the effects of increasing input prices, were halted. This decreased the subsidies by SEK 1.7 billion.

Meanwhile, compensation of employees increased, by 11 % to SEK 3.8 billion. Rents and other real estate rental charges also increased, by 13 % or SEK 0.5 billion. Interest payments, at SEK 4.6 billion, were also more than twice as large as the preceding year. Altogether, this resulted in an entrepreneurial income of SEK 8.9 billion. Compared with 2022, that was a decrease of SEK 10.0 billion, corresponding to 53 %.

Hitta på sidan