Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2024. Preliminär statistik för riket

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Underlaget till normskörden avser för åren fram till och med år 2014 höstrågvete inklusive vårrågvete.
3) Istället för normskörd redovisas ett trimmat tioårsmedelvärde.

I figur A redovisas en tidsserie med hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna. Jämfört med föregående år är 2024 års hektarskördar av de vårsådda spannmålsgrödorna mellan 9 och 35 % högre. Jämfört med femårsgenomsnittet är de mellan 4 och 12 % lägre. Åren 2006, 2018, 2021 och 2023 var det framför allt sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling. Det bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i statistikrapporter benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Anmärkning. Vattenhalt: 14,0 %

Av figur B framgår det att även de höstsådda spannmålsgrödornas hektarskördar är högre än föregående år. Jämfört med år 2023 varierar ökningen av årets hektarskördar med mellan 9 och 26 %. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns sedan år 1995. För de mindre frekventa grödorna råg, höstkorn och höstrågvete är denna preliminära statistik mer osäker, dock ligger ökningen för dessa grödor jämfört med 2023 utanför felmarginalen.

Anmärkning. Vattenhalt: 14,0 %. Höstrågvete avser höstrågvete inklusive vårrågvete under åren 1995–2014 och höstrågvete under åren 2015–2024

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå B redovisas preliminära tröskade totalskördar för de grödor som ingår i undersökningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet – ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. I tablån redovisas även de procentuella skillnaderna mellan 2024 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. De mindre skillnaderna ligger vanligen inom felmarginalen.

1) Vattenhalt: 14,0 % för spannmål, 15,0 % för trindsäd och 9,0 % för oljeväxter.
2) Preliminär total skörd minus motsvarande genomsnitt 2018–2022.
3) Innefattar även skörd av vårrågvete och majs.
4) Innefattar även skörd av höstrybs och vårrybs.

Omkring 5,1 miljoner ton spannmål har tröskats i år

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 5 110 500 ton. Den är 18 % större än förra årets spannmålsskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet, där ett av åren är 2023 då torka och efterföljande översvämningar drog ner skördenivåerna, är årets totalskörd 6 % mindre.

Hösten 2023 var nederbördsrik och etableringen av de högavkastande höstsådda grödorna blev antingen försenad, undermålig eller helt utebliven. Hektarskörden av höstvete ökade med 13 % mellan 2023 och 2024. Totalskörden av höstvete ökade med 62 800 ton jämfört med i fjol, vilket motsvarar en ökning med 2 %. Uppemot 53 % av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete 2024.

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till 1 140 500 ton, en ökning med 383 100 ton eller 51 % jämfört med förra årets totalskörd. Över 22 % av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn.

Havrearealen ökade med över 17 000 hektar jämfört med i fjol, och totalskörden av havre ökade med nästan 200 000 ton, till totalt 610 700 ton. Det motsvarar en ökning med 48 % jämfört med förra året. Jämfört med femårsgenomsnittet minskade den totala havreskörden med 4 %. Havreskörden år 2024 utgör uppemot 12 % av den totala spannmålsskörden.

Figur C visar hur spannmålsskördarna har varierat sedan år 1994. Årets totala spannmålsskörd är i nivå med spannmålsskördarna som skördades under åren 2005, 2007 och 2012.

Anmärkning. Vattenhalt: 14,0 %

Totalskörden av ärter ökade med 36 % jämfört med i fjol

Den totala skörden av ärter uppgår till 74 400 ton enligt denna preliminära statistik på riksnivå. Den är 36 % högre än fjolårsskörden och 10 % högre än femårsgenomsnittet.

Årets hektarskörd av ärter är 43 % högre än fjolårsnivån och i nivå med femårsgenomsnittet.

Totalskörden av åkerbönor ökade med 6 %

Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 51 300 ton, vilket är 6 % högre än förra årets totalskörd och 13 % mindre än femårsgenomsnittet. Den odlade arealen med åkerbönor som tröskades minskade med 3 700 hektar jämfört med föregående år och minskade med 19 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor blev 31 % högre än under 2023 och 8 % högre än femårsgenomsnittet. Årets hektarskörd av åkerbönor är i nivå med det trimmade tioårsmedelvärdet (medelvärdet av de senaste 10 årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden).

Totala raps- och rybsskörden 5 % mindre än i fjol

Totalskörden av raps och rybs har preliminärt beräknats till 289 400 ton, vilket är 5 % mindre än under 2023, och 19 % mindre än femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, minskade med omkring 33 400 hektar jämfört med förra årets areal. Höstraps är den dominerande grödan i denna grödgrupp.

Hektarskörden av höstraps är preliminärt 28 % högre än fjolårsresultatet och 2 % lägre än femårsgenomsnittet och normskörden.

Utebliven sådd av höstraps ersattes delvis med vårraps, och arealen vårraps ökade med 47 % jämfört med 2023. Totalskörden av vårraps blev 42 000 ton, vilket är den högsta totalskörden sedan 2013.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1994.

Anmärkning. Vattenhalt: 9,0 %

Oljelin

Arealen med oljelin har minskat med 1 390 hektar jämfört med föregående år och uppgår under 2024 till 2 190 hektar. Skördeuppgifter för oljelin kan inte redovisas eftersom tillräckligt många lantbrukare ännu inte har kunnat lämna uppgifter om årets skörd.

Odlingsbetingelser

Höstbruket 2023 blev till följd av höga nederbördsmängder utdraget, och sådden av framför allt höstoljeväxter uteblev helt på flera håll. De höga nederbördsmängderna medförde etableringsproblem på en betydande andel av arealerna. Höga vattenstånd och översvämningar under vintermånaderna ledde till att arealer stod under vatten. En utdragen vårvinter med lokalt sent snöfall medförde sedan att vårbruket blev senarelagt i stora delar av Svealand och Götaland. Detta efterföljdes av en nederbördsfattig och torr försommar. Vädret under högsommaren var över lag svalare och blötare. Sensommaren och den tidiga hösten blev generellt varmare och torrare än normalt vilket gav goda förutsättningar vid skörd. Många lantbrukare uppger de blöta förhållandena under höstetableringen samt försommartorka som orsaker till skördeminskningar. Flera har också rapporterat att kärnmatningen, det vill säga storleken på de tröskade kärnorna, varit mindre än förväntat. På riksnivå beräknas preliminärt 0,7 % av spannmålsarealen bli obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkar skörderesultatet. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur och gäss förekommer, likt tidigare år, ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas enbart på riksnivå. I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är, desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2024 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2019–2023. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2024 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2019–2023.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på uppgifter från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets statistikrapport ”Jordbruksmarkens användning 2024. Slutlig statistik (JO0104)”. De grödarealer som redovisas i föreliggande statistikrapport har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

• Tabell 1. Preliminär tröskad skörd för riket för spannmål, trindsäd och oljeväxter

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2024 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistiken baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminär statistik för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2024 kommer att redovisas under våren 2025. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I juni 2025 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad, eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag, redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar och totalskördar. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230 – 4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

Bortfallet av jordbruksföretag blev 12,9 %, varav vägrare 5,3 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 885.9 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 347.8 kB.

Summary in English

This report provides preliminary results for the year 2024 on the yield per hectare and total production of cereal crops, dried pulses and oilseed crops. The results shown pertain to the entire country of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total yield of cereal crops for the whole country is estimated to around 5.1 million tonnes. This is 18 % more than in 2023 and 6 % less than the average for the previous five years.

The total production of winter wheat is estimated at 2.70 million tonnes and the total production of spring barley is estimated at 1.14 million tonnes.

The total production of peas is estimated at 74 400 tonnes, which is an increase by 36 % compared to the previous year. The total production of field beans is estimated at 51 300 tonnes.

The 2024 harvest of oilseed rape and oilseed turnip rape is estimated at 289 400 tonnes, which is 5 % less than the previous year.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use data transfer by internet as a tool for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the survey for 2024 consists of 4 427 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. These preliminary results are based on a sub sample of 1 107 survey units. These units receive priority in the survey and in the subsequent data processing at Statistics Sweden. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from data on yield per hectare and area statistics that were calculated from data on the usage of agricultural land in 2024. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas for plants harvested green have been excluded.

The tables show the number of observations, yield per hectare in kg, total production in metric tonnes and crop areas in hectares. Relative standard errors are given for the yield per hectare and total production.